Rosenstare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosenstare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rosy Starling (Pastor roseus) (8079444740).jpg
Adulta rosenstarar i häckningsdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljStarar
Sturnidae
SläktePastor se text
Linné, 1758
ArtRosenstare
P. roseus
Vetenskapligt namn
§ Pastor roseus
AuktorLinné, 1758
Synonymer
  • Sturnus roseus
Adult i vinterdräkt, i Gujerat, Indien den 28 november.
Adult i vinterdräkt, i Gujerat, Indien den 28 november.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rosenstare (Pastor roseus) är en tätting i familjen starar (Sturnidae).[2] Den är en flyttfågel som normalt förekommer på stäpper och i halvöken öster om Svarta havet till Tien Shan. Den övervintrar framförallt i Indien och i tropiska Asien.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosenstarar i närheten av Hyderabad i Indien

Rosenstarar är en flyttfågel som häckar från östra Europa till Sydasien, framförallt i ett område som sträcker sig från Svarta havet till Tien Shan. Den övervintrar framförallt i Indien och tropiska Asien. Väster om Svarta havet är den sporadisk men den häckar, om än inte varje år, i exempelvis Bulgarien. Rosenstaren uppträder också vissa år invasionsartat utanför sitt vanliga utbredningsområde. Exempelvis häckade över 6000 par i Italien 1875 och i Ungern 1994-1995 häckade 1700 par samtidigt med 1200 icke-häckande individer.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosenstaren har under en längre period placerats i släktet Sturnus tillsammans med bland andra den europeiska staren (Sturnus vulgaris). Fylogenetiska undersökningar har dock visat att rosenstaren inte alls är så nära släkt med de europeiska stararna utan närmre besläktad med majnorna i Acridotheres. Detta har resulterat i en rekommendation att rosenstaren får återta sin tidigare placering i det egna släktet Pastor.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

I adult fjäderdräkt är arten mycket distinkt med sin rosa över- och undersida, ljust orangefärgade näbb och tarser, och glänsande svarta huvud, vingar och stjärt. Hanar i häckningsdräkt har förlängda fjädrar på hjässan som bildar en luftig tofs och som blir mer framträdande när den blir upphetsad. I vinterdräkt har den kortare tofs och dräkten är mattare då de nyruggade svarta fjädrarna har ljusa bräm. Dessa ljusa fjäderkanter nöts ned med tiden vilket gör att de glansigt svarta framträder igen till våren.

Adulta honor har kort tofs på hjässan och är mattare och mindre distinkt utan den tydligt kontrasterande rosasvarta fjäderdräkten. Juveniler kan särskiljas ifrån den europeiska staren (S. vulgaris) utifrån sin ljusare fjäderdräkt och kortare gula näbb. På sensommaren ruggar juvenilerna till en mer dämpad version av den adulta dräkten och saknar då huvudtofsen. Honorna får sin första adulta fjäderdräkt efter ungefär ett år och hanarna vid ungefär två års ålder. Hanarna, under sitt andra levnadsår, bär en dräkt som påminner om de adulta honornas, men med längre tofs och tydligt ljusare bräm.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Rosenstaren häckar i stora kolonier med hundratals eller tusentals bon, på öppen stäpp där gräshoppor är vanliga, vanligen nära vatten och ofta i dalar. Häckningstiden är mellan maj och juli, men är starkt beroende av födotillgången. Boet byggs snabbt av båda könen, en skål av gräs och kvistar men också aromatiska växter som malört, fänkålsarten Ferula communis och gräs av släktet Aeluropus. Boet placeras i ett hål mellan stenar eller i en klippskreva eller i en byggnad. Honan lägger tre till sex blekblå till azurblå ägg som ruvas av båda könen i 15 dagar. Ungarna är flygga efter 24 dagar.[5]

Efter häckningen rör sig arten till mer beskogade områden. Den övernattar i flockar i törnbuskar, träd eller vassfält, ofta med andra startarter eller parakiter (Psittacula), kråkor, Ploceus-vävare eller sparvfinkar.[5]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Under häckningstid är rosenstaren en insektsätare. Dieten domineras av olika sorters gräshoppor som fångas på marken. Ibland sällskapar den också med boskap för att fånga de insekter som dessa driver upp. Vintertid kan den även inta frukt, frön och nektar.[5]

Rosenstaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Ägg av rosenstare.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros 61.300-230.000 par häcka.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska även kallats rosenfärgad drossel, rosendrossel, tofsdrossel.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Pastor roseus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Jan-Michael Bredier (2001) Rosenstaren: En karismatisk vagabond, Vår Fågelvärld, vol.60, nr.7, sid:12-14
  4. ^ Alan Knox, Martin Collinson, David Parkin, George Sangster & Lars Svensson (2008) Taxonomic recommendations for British birds: Fifth report, Ibis, nr.150, sid:833-835
  5. ^ [a b c] Craig, A. & Feare, C. (2018). Rosy Starling (Pastor roseus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/60856 6 januari 2018).
  6. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]