Rosenstare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Rosenstare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Rosy Starling (Pastor roseus) (8079444740).jpg
Adulta rosenstarar i häckningsdräkt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Starar
Sturnidae
Släkte Pastor se text
Linné, 1758
Art Rosenstare
P. roseus
Vetenskapligt namn
§ Pastor roseus
Auktor Linné, 1758
Synonymer
  • Sturnus roseus
Adult i vinterdräkt, i Gujerat, Indien den 28 november.
Adult i vinterdräkt, i Gujerat, Indien den 28 november.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Rosenstare (Pastor roseus) är en tätting i familjen starar (Sturnidae).[2] Den är en flyttfågel som normalt förekommer på stäpper och i halvöken öster om Svarta havet till Tien Shan. Den övervintrar framförallt i Indien och i tropiska Asien.

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosenstarar i närheten av Hyderabad i Indien

Rosenstarar är en flyttfågel som häckar från östra Europa till Sydasien, framförallt i ett område som sträcker sig från Svarta havet till Tien Shan. Den övervintrar framförallt i Indien och tropiska Asien. Väster om Svarta havet är den sporadisk men den häckar, om än inte varje år, i exempelvis Bulgarien. Rosenstaren uppträder också vissa år invasionsartat utanför sitt vanliga utbredningsområde. Exempelvis häckade över 6000 par i Italien 1875 och i Ungern 1994-1995 häckade 1700 par samtidigt med 1200 icke-häckande individer.[3]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Rosenstaren har under en längre period placerats i släktet Sturnus tillsammans med bland andra den europeiska staren (Sturnus vulgaris). Fylogenetiska undersökningar har dock visat att rosenstaren inte alls är så nära släkt med de europeiska stararna utan närmre besläktad med majnorna i Acridotheres. Detta har resulterat i en rekommendation att rosenstaren får återta sin tidigare placering i det egna släktet Pastor.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

I adult fjäderdräkt är arten mycket distinkt med sin rosa över- och undersida, ljust orangefärgade näbb och tarser, och glänsande svarta huvud, vingar och stjärt. Hanar i häckningsdräkt har förlängda fjädrar på hjässan som bildar en luftig tofs och som blir mer framträdande när den blir upphetsad. I vinterdräkt har den kortare tofs och dräkten är mattare då de nyruggade svarta fjädrarna har ljusa bräm. Dessa ljusa fjäderkanter nöts ned med tiden vilket gör att de glansigt svarta framträder igen till våren.

Adulta honor har kort tofs på hjässan och är mattare och mindre distinkt utan den tydligt kontrasterande rosasvarta fjäderdräkten. Juveniler kan särskiljas ifrån den europeiska staren (S. vulgaris) utifrån sin ljusare fjäderdräkt och kortare gula näbb. På sensommaren ruggar juvenilerna till en mer dämpad version av den adulta dräkten och saknar då huvudtofsen. Honorna får sin första adulta fjäderdräkt efter ungefär ett år och hanarna vid ungefär två års ålder. Hanarna, under sitt andra levnadsår, bär en dräkt som påminner om de adulta honornas, men med längre tofs och tydligt ljusare bräm.

Rosenstaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Ägg av rosenstare.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med okänd utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa tros 61.300-230.000 par häcka.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln har på svenska även kallats rosenfärgad drossel, rosendrossel, tofsdrossel.[5]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Pastor roseus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 2016-12-11.
  2. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  3. ^ Jan-Michael Bredier (2001) Rosenstaren: En karismatisk vagabond, Vår Fågelvärld, vol.60, nr.7, sid:12-14
  4. ^ Alan Knox, Martin Collinson, David Parkin, George Sangster & Lars Svensson (2008) Taxonomic recommendations for British birds: Fifth report, Ibis, nr.150, sid:833-835
  5. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]