Rysslands herrlandslag i ishockey

Från Wikipedia

Rysslands herrlandslag i ishockey
IIHF:s rankning3 ( 1)
Maj 2018
CoachRyssland Ilya Vorobyev
MatchställRöd eller vit tröja med texten "Россия" (Ryssland)
Guld5 (1993, 2008, 2009, 2012, 2014)
Silver3 (2002, 2010, 2015)
Brons5 (2005, 2007, 2016, 2017, 2019)
OS-meriter
Guld1 (2018)
Silver2 (1998, 2022)
Brons1 (2002)
Canada/World Cup-meriter
Guld0
Silver0

Rysslands herrlandslag i ishockey representerar Ryssland i ishockey på herrsidan. Ryssland är, tillsammans med sitt företrädarlag Sovjetunionen, världens framgångsrikaste ishockeylandslag med 27 VM-titlar (varav 22 som Sovjetunionen) och 9 OS-titlar (varav 8 som Sovjetunionen/OSS).

Laget ersatte 1992-1993 det då upplösta Sovjetunionen efter en övergångsperiod under namnet OSS som deltog i vinter-OS 1992 och där vann guld. Ryssland spelade sin första landskamp den 12 april 1992, och spelade då 2–2 mot Sverige i Moskva[1]

Rysslands ishockeylandslag kunde under de första åren efter Sovjetunionens upplösning inte dominera den internationella ishockeyn som Sovjetunionen, vilket till stora delar berodde på att de bästa spelarna numera fanns i NHL, och därmed inte alltid var tillgängliga för landslagsspel.

I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 beslutade sig International Ice Hockey Federation för att stänga av Ryssland och Belarus från allt internationellt spel.[2]

Ryssland i olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

Ryssland 1994 - 2014[redigera | redigera wikitext]

1998 vann Ryssland OS-silver i Nagano, Japan, efter finalförlust mot Tjeckien med 0-1 vilket var lagets dittills bästa OS-resultat någonsin.

2002 vann Ryssland OS-brons i Salt Lake City efter förlust i semifinalen mot USA med 2-3 och sedan seger i bronsmatchen mot Vitryssland med 7-2. Förbundskapten ("lagledare") var den gamla storspelaren Vjatjeslav Fetisov. I laget återfanns storstjärnor som Aleksej Jasjin, Pavel Bure, Pavel Datsjuk och veteranen Igor Larionov. Lagkapten var Sergej Fedorov.

I OS i Turin 2006 förlorade Ryssland i semifinalen mot Finland med 0-4, och sedan även i bronsmatchen mot Tjeckien med 0-3, och slutade på 4:e plats. Under turneringen visade Ryssland prov på bra spel. De hade en av turneringens mest uppmärksammade spelare i Aleksandr Ovetjkin.

Det blev ingen medalj vid turneringen 2010, Ryssland förlorade sin kvartsfinal mot slutsegraren Kanada.

I OS på hemmaplan 2014 förlorade Ryssland sin kvartsfinal mot Finland och slutade som femma i turneringen.

Ryska spelare under OS-flagg 2018[redigera | redigera wikitext]

2018 deltog inte Ryssland, eftersom landet var diskvalificerat på grund av dopning. Ryska ishockeyspelare spelade under OS-flagg som OAR (Olympic Athletes from Russia) och vann OS-guld i Pyeongchang, Sydkorea, efter finalseger mot Tyskland med 4-3 efter att ha kvitterat till 3-3 med bara 56 sekunder kvar av ordinarie speltid och sedan genom sudden death i förlängningen.

Ryssland i världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Ryssland vann VM 1993 i Tyskland efter finalseger mot Sverige med 3-1. I VM 2002 i Sverige vann Ryssland silver efter finalförlust mot Slovakien med 4-3. I VM 2008 i Kanada vann Ryssland sin andra VM-titel efter en helt magnifik final där de finalbesegrade värdnationen med 5-4 efter sudden death, den stora matchvinnaren blev Ilya Kovalchuks uppvisning. I VM i Schweiz året därpå finalbesegrade Ryssland återigen Kanada och vann sin tredje VM-titel, den här gången blev matchvinnaren Alexander Radulov som med ett av de finaste målen i turneringen slog in 2-1 målet, som sedan kom att bli segermålet, Ilya Kovalchuk motsvarade detta år allas förväntningar och vann MVP-priset.

I VM 2012 i Finland vann Ryssland sin fjärde VM-titel efter finalseger mot Slovakien med 6-2. Ryssen Malkin gjorde sista målet. Två år senare vann Ryssland sin femte och senaste VM-titel i Vitryssland efter finalseger mot Finland med 5-2. Året därpå i Tjeckien vann Ryssland VM-silver efter finalförlust mot Kanada med 1-6.

Profiler[redigera | redigera wikitext]

Ryssland-Kanada under världsmästerskapet 2005 i Österrike.
Jevgenij Malkin

Spelare 2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Målvakter
Namn Hemstad Debut Klubb GP W L T GAA SV%
Jevgenij Nabokov Öskemen USA San Jose Sharks
Aleksandr Jerjomenko Moskva Ryssland Salavat Julajev Ufa
Michail Birjukov Jaroslavl Ryssland Dynamo Moskva
Försvarare
Namn Hemstad Debut Klubb MP M A POÄ +/- PIM
Ilja Nikulin Moskva Ryssland Ak Bars Kazan
Dmitrij Vorobjev Togliatti Ryssland HK Lada Toljatti
Dmitrij Kalinin Tjeljabinsk USA Buffalo Sabres
Konstantin Kornejev Moskva Ryssland CSKA Moskva
Denis Grebesjkov Jaroslavl Kanada Edmonton Oilers
Vitalij Prosjkin Moskva Ryssland Salavat Julajev Ufa
Fjodor Tiutin Izjevsk USA New York Rangers
Andrej Markov Voskresensk Kanada Montreal Canadiens
Danny Markov Moskva Ryssland Dynamo Moskva
Anfallare
Namn Hemstad Debut Klubb MP M A POÄ +/- PIM
Aleksandr Ovetjkin Moskva 2004 USA Washington Capitals 48 25 15 40 55
Sergej Moziakin Jaroslavl Ryssland Atlant Moskva
Konstantin Gorovikov Novosibirsk Ryssland SKA Sankt Petersburg
Danis Zaripov Tjeljabinsk Ryssland Ak Bars Kazan
Alexej Teresjtjenko Mozjajsk Ryssland Salavat Julajev Ufa
Aleksandr Siomin Krasnojarsk USA Washington Capitals
Sergej Fjodorov Pskov USA Washington Capitals
Maksim Susjinskij Sankt Petersburg 1999 Ryssland SKA Sankt Petersburg 51 17 16 33 17 34
Sergej Zinovjev Novokuznetsk Ryssland Ak Bars Kazan
Aleksandr Radulov Nizjnij Tagil Ryssland Salavat Julajev Ufa
Maksim Afinogenov Moskva USA Buffalo Sabres
Ilja Kovaltjuk Tver USA Atlanta Thrashers
Alexej Morozov Moskva Ryssland Ak Bars Kazan

Statistiken är bekräftad, då de medverkat från Seniorklubbarna

Se: Spelartrupper under världsmästerskapet i ishockey för herrar 2009

Meriter[redigera | redigera wikitext]

olympiska spelen[redigera | redigera wikitext]

World Cup i ishockey genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

  • 1996 - Förlorare semifinal
  • 2004 - Förlorare kvartsfinal
  • 2016 - Fjärde plats

Världsmästerskap[redigera | redigera wikitext]

Övriga meriter[redigera | redigera wikitext]

  • Slutseger i Euro Hockey Tour säsongerna 2004/2005, 2005/2006, 2007/2008, 2008/2009 och 2010/2011.

VM-statistik[redigera | redigera wikitext]

1992-2006[redigera | redigera wikitext]

VM-Turneringar Matcher Segrar Oavgjorda Förluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
A-VM 106 60 12 34 387 245 132
B-VM/Division I 0 0 0 0 0 0 0
C-VM/Division II 0 0 0 0 0 0 0
D-VM/Division III 0 0 0 0 0 0 0

2007-[redigera | redigera wikitext]

VM-Turneringar Matcher Segrar Förluster Sudden deaths-/Straffläggningssegrar Sudden deaths-/Straffläggningsförluster Gjorda mål Insläppta mål Poäng
VM 83 65 10 5 3 340 160 208
Division I 0 0 0 0 0 0 0 0
Division II 0 0 0 0 0 0 0 0
Division III 0 0 0 0 0 0 0 0
  • ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]