Tjeckiens herrlandslag i ishockey
 Tjeckiens herrlandslag i ishockey | |||
| IIHF:s rankning | 8 (▼ 1) 2023 | ||
|---|---|---|---|
| Coach |  Kari Jalonen (2022– ) | ||
| |||
| VM-meriter | |||
| Guld | 7 (1996, 1999, 2000, 2001, 2005, 2010, 2024) | ||
| Silver | 1 (2006) | ||
| Brons | 6 (1993, 1997, 1998, 2011, 2012, 2022), | ||
| OS-meriter | |||
| Guld | 1 (1998) | ||
| Silver | 0 | ||
| Brons | 1 (2006) | ||
| Canada/World Cup-meriter | |||
| Guld | 0 | ||
| Silver | 0 | ||
Tjeckiens herrlandslag i ishockey bildades tillsammans med Slovakiens herrlandslag i ishockey då Tjeckoslovakiens landslag upphörde efter världsmästerskapet 1992, i samband med att staten Tjeckoslovakien den 1 januari 1993 delades upp i staterna Slovakien och Tjeckien.
Den 30 augusti 1992 spelade Tjeckien sin första landskamp, mot Ryssland i Helsingfors, och förlorade med 2–3 vid Sauna Cup 1992.[1]
I VM och OS fick Tjeckien stanna i världstoppen, och Slovakien börja om i de lägre divisionerna. Redan från början stod det klart att Tjeckiens landslag var starkare än Slovakien, och först mot slutet av 1990-talet började Slovakien komma upp i ungefär samma standard. Tjeckien vann sin första VM-medalj som ny stat redan vid första framträdandet, vilket skedde vid världsmästerskapet 1993 i Tyskland, där Tjeckien tog brons. Första tjeckiska VM-guldet kom vid världsmästerskapet 1996 i Wien i Österrike, då Kanada finalbesegrades med 4–2.
Tjeckien dominerade världsishockeyn på herrsidan i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, med OS-guld 1998 och tre raka VM-guld; 1999 i Norge, 2000 i Ryssland och 2001 i Tyskland. Därefter dröjde det till världsmästerskapet 2005 i Wien i Österrike innan Tjeckiens nästa VM-guld kom. Året därpå, 2006 i Riga i Lettland, var laget åter i final men förlorade då mot Sverige med 0–4.
2010 vann Tjeckiens sitt sjätte VM-guld, efter att ha besegrat Ryssland med 2–1 i finalen. Efter 2012 vann inte tjeckerna medaljer från IIHF-turneringar till och med 2022 års världsmästerskap, vilket var deras längsta medaltork i historien. Efter 2023 års världsmästerskap blev landslaget rankat 8:a i världen, vilket var sämre än någonsin. 2024 blev man världsmästare igen efter att ha besegrat Schweiz med 2-0 vid finalen i Prag.[2]
Profiler
[redigera | redigera wikitext]- Roman Čechmánek
- Patrik Eliáš
- Roman Hamrlík
- Dominik Hašek
- Martin Havlát
- Milan Hejduk
- Jaromír Jágr
- Robert Lang
- Petr Nedvěd
- Václav Prospal
- Martin Ručinský
- Petr Sýkora
- Tomáš Vokoun
- Marek Židlický
Tränare
[redigera | redigera wikitext]Olympiska spel
[redigera | redigera wikitext]- 1994 – Ivan Hlinka
- 1998 – Ivan Hlinka
- 2002 – Josef Augusta
- 2006 – Alois Hadamczik
- 2010 – Vladimír Růžička
- 2014 – Alois Hadamczik
- 2018 – Josef Jandač
- 2022 – Filip Pešán
Världsmästerskap
[redigera | redigera wikitext]- 1993–1994 – Ivan Hlinka
- 1995–1996 – Luděk Bukač
- 1997–1999 – Ivan Hlinka
- 2000–2002 – Josef Augusta
- 2003–2004 – Slavomír Lener
- 2005 – Vladimír Růžička
- 2006–2008 – Alois Hadamczik
- 2009–2010 – Vladimír Růžička
- 2011–2013 – Alois Hadamczik
- 2014–2015 – Vladimír Růžička
- 2016 – Vladimír Vůjtek
- 2017–2018 – Josef Jandač
- 2019 – Miloš Říha
- 2021 – Filip Pešán
- 2022 – Kari Jalonen
Olympiska resultat
[redigera | redigera wikitext]- 1994 - Femte plats
- 1998 - Guldmedalj
- 2002 - Sjunde plats
- 2006 - Bronsmedalj
- 2010 - Sjunde plats
- 2014 - Sjätte plats
- 2018 - Fjärde plats
- 2022 - Nionde plats
Resultat i World Cup
[redigera | redigera wikitext]Resultat i världsmästerskap
[redigera | redigera wikitext]- 1993 - bronsmedalj
- 1994 - sjunde plats
- 1995 - fjärde plats
- 1996 - guldmedalj
- 1997 - bronsmedalj
- 1998 - bronsmedalj
- 1999 - guldmedalj
- 2000 - guldmedalj
- 2001 - guldmedalj
- 2002 - Femte plats
- 2003 - Fjärde plats
- 2004 - Femte plats
- 2005 - guldmedalj
- 2006 - silvermedalj
- 2007 - sjunde plats
- 2008 - femte plats
- 2009 - sjätte plats
- 2010 - guldmedalj
- 2011 - bronsmedalj
- 2012 - bronsmedalj
- 2013 - sjunde plats
- 2014 - fjärde plats
- 2015 - fjärde plats
- 2016 - femte plats
- 2017 - sjunde plats
- 2018 - sjunde plats
- 2019 - Fjärde plats
- 2021 - sjunde plats
- 2022 - bronsmedalj
- 2023 - åttonde plats
- 2024 - guldmedalj
Världsmästerskapsstatistik
[redigera | redigera wikitext]1993–2006
[redigera | redigera wikitext]| Världsmästerskapsturneringar | Matcher | Segrar | Oavgjorda | Förluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A-VM | 119 | 86 | 10 | 23 | 444 | 230 | 182 |
| B-VM/Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| C-VM/Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| D-VM/Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2007–
[redigera | redigera wikitext]| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Förluster | Sudden deaths-/Straffläggningssegrar | Sudden deaths-/Straffläggningsförluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VM | 77 | 40 | 23 | 8 | 5 | 247 | 172 | 141 |
| Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Hockey Archives - Matches internationaux 1992/93
- ^ Ida Ekroth, Petter Öhrling, Hannes Nyberg (26 maj 2024). ”Tre Kronor tar VM-brons mot Kanada” (på svenska). SVT Sport. https://www.svt.se/sport/ishockey/tre-kronor-tar-vm-brons-mot-kanada-efter-dubbla-mal-av-carl-grundstrom. Läst 2 juni 2024.