Saimenvikare
| Saimenvikare Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovdjur Carnivora |
| (orankad) | Sälar |
| Familj | Öronlösa sälar Phocidae |
| Släkte | Pusa |
| Art | Saimenvikare Pusa saimensis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Pusa saimensis | |
| Auktor | Nordquist, 1899 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde (mörkblått) | |
| Synonymer | |
| Pusa hispida saimensis | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Saimenvikare (Pusa saimensis) (finska: saimaannorppa) är en art av vikare[2], som förekommer enbart i sjön Saimen i Finland. Det finns cirka 440 saimenvikare i världen.[3]
Saimenvikaren isolerades för ca 8000 år sedan från andra vikare på grund av landhöjningen efter senaste istiden, som gjorde att de blev instängda i delar av Östersjön som blev en insjö.[4] De isolerade sälarna utvecklades morfologiskt, ekologiskt och genetiskt till en egen underart. Saimenvikaren har större ögon och hjärna än andra vikare.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Saimenvikaren är mellan 130 och 145 centimeter lång och kan väga 50-90 kilogram. Sälen har grå päls med mörka fläckar som har en ljusare kant, ibland tydligt runda.[3]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Vikaren i Saimen ställdes 1955 under skydd. På grund av jakt och utsläpp av kvicksilver var underarten med bara 180 individer nästan utdöd. I dagens läge ökar beståndet med två procent per år. Kring sekelskiftet 2000 fanns omkring 250 vikare i sjön, vintern 2012[5] 310 vikare. Det största hotet är fiskeredskap, och då främst nätfiske eftersom sälarna ofta fastnar i näten och drunknar. Denna underart har också haft svårt att reproducera sig, eftersom isarna håller en alltför låg kvalitet i dess utbredningsområde.[6] På 2010-talet har saimenvikarbeståndet ökat till cirka 360 individer.[7] Under snöfattiga vintrar skottar frivilligarbetare upp snödrivor, som vikaren använder vid fortplantningen. Flera sälungar överlever tack vare de snödrivor som byggts.[8]
Saimenvikaren klassas i Finland som starkt hotad (EN).[9][1] Man strävar efter en ökning av populationen till 400 individer 2025,[5] men den har hotat minska också under senare tid. Därför vill Finlands naturskyddsförbund att det nuvarande nätförbud från april till juni utökas för en längre period och område.[10] 400 individer anses vara det minsta bestånd som inte hotas av tillfälliga störningar, såsom olämplig väderlek.[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 Sipilä, T. 2016 Pusa hispida saimensis . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 6 maj 2020.
- ↑ ”Saimaannorppa on tunnustettu vihdoin itsenäiseksi lajiksi” (på finska). Yle Uutiset. 22 juli 2025. https://yle.fi/a/74-20173740. Läst 22 juli 2025.
- 1 2 3 Saimaannorppa WWF (finska)
- ↑ Tema 4. Naturen i ett föränderligt landskap Arkiverad 12 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. Höga Kusten
- 1 2 Turun Sanomat 28.8.2012, s. 5
- ↑ Saimaannorppatutkimus (finska)
- ↑ Saimenvikaren Arkiverad 9 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. WWF
- ↑ Bästa insatsen för naturen 2013–2014: skapandet av snödrivor som boplats åt saimenvikaren Arkiverad 9 april 2017 hämtat från the Wayback Machine. Miljöministeriet
- ↑ ”Finlands miljöcentral”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070527170919/http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=16418&lan=fi. Läst 2 februari 2009.
- ↑ Finlands naturskyddsförbund vill skärpa nätregler för att skydda saimenvikare, Hufvudstadsbladet. Publicerat 14.4.2020 07:54. Uppdaterad 14.4.2020 15:49.
|