Saltkällans säteri
| Saltkällans säteri | |
| Säteri | |
 Saltkällan, Fasad mot norr
| |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Län | Västra Götalands län |
| Kommun | Munkedal |
| Riven | Byggnaden revs 1959.[1] |
| Byggnadsmaterial | Trä |
Saltkällans säteri vid Saltkällefjorden längst in i Gullmarn i Foss socken var ett tidigare säteri. Gården härstammade från 1600-talet. Karl X Gustafs fältmarskalk, Rutger von Ascheberg förvärvade Brevik övre, Brevik nedre, Ellingeröd och Svinebacka då Bohuslän blev svenskt 1658. Han slog ihop de fyra gårdarna och dess mark sammanlagt vilket på 1700-talet blev Saltkällans säteri.[2]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Inre delar av fjordar har ofta bördiga jordar och goda hamnförhållanden. Örekilsälven mynnar i Gullmarsfjorden och Munkedals hamn[3] ligger vid älvens mynning och öster därom Saltkällefjorden med Rödberget. Saltkällans säteri låg nedanför berget med en allé till fjordstranden.
Historik[redigera | redigera wikitext]
I början av 1500-talet förvärvade jorddrotten Knud Knudson-Baad på Morlanda mark längst in i Gullmarsfjorden, övre och nedre Brevik. Breviksgårdarna gick i arv inom den norska adelssläkten. När Bohuslän blev svenskt 1658 förvärvades gårdarna av fältmarskalken Rutger von Ascheberg. Han inköpte granngårdarna Ellingeröd och Svinebacka och skapade en egendomen som kom att omfatta cirka 13 hektar. På 1700-talet lydde egendomen under Torreby slott fram till 1768 och benämndes Saltkällan efter att säterirättigheter erhållits.[1]
Lista över ägare till Saltkällans säteri[redigera | redigera wikitext]
Listan är hämtad ur boken Fem socknar, men är ej komplett:[1]
- Rutger Ascheberg, (1658–1693)
- Georg Lilliehöök, (Överstelöjtnant), (1693–)
- Arvid Bernhard Virgin, (Assessor), (1768–1790)
- John Rimmer, Godsägare (1790–1799)
- Johan Anders Deienberg, Kronobefallningsman (1799–1804)
- Arvid Jakob Unger, Häradshövding (1804–1819)
- Fredrick Willerding, Grosshandlare (1819–1835)
- H. Wästfeldt, Jägmästare (1835–1837)
- Carl Åkerhjelm, Överste och Friherre (1837–1855)
- Hans Pettersson, Grosshandlare (1855–1879)
- Wilfrid Ullman, Godsägare (1879–1917)
- William Schiller, (1917–1935)
- Västra Sveriges Egnahems AB (1935 - 1937)
- Agronom Anders Peterson (1937 - 1959)
- Munkedals kommun 1959
- Bolidens Gruv AB 1959 -
- Kommun sålde Saltkällan dagen efter köpet till gruvbolaget. Under 1959 och 1960 rev bolaget huvudbyggnaden, ekonomibyggnaderna och bostäderna med något undantag t.v. I årsberättelsen för 1960 betecknas området som Saltkällans industrområde. Någon industri anlades emellertid aldrig.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Fem socknar 1986, sid. 194-196.
- ^ ”Ur Hällungen 1980”[död länk], Läst 3 februari 2017.
- ^ ” Munkedals hamn”[död länk]. Läst 11 april 2017.
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Fem socknar i Munkedal: Berfendal, Foss, Håby, Svarteborg, Valbo-Ryr. D. 2. Stigen: B. Rydholm [distributör]. 1986. Libris 296590
- Tiselius, Carl August (1926-1927). Bohusläns märkligare gårdar: bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia. Göteborg: Västra Sverige. Libris 1336334
- Leif Molander. Från Gullmarns inre del - något om natur, människor och händelser. ISBN 978-91-633-3624-9. Boken har utgetts av Miljöinformation i Väst, Gullmarsberg 525, 451 95 Uddevalla. Tryck Munkreklam 2008.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870