Foss socken
| Foss socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Tunge härad |
| Kommun | Munkedals kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 94 kvadratkilometer |
| Upphov till | Foss landskommun Foss församling |
| Motsvarar | Foss distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag (–) |
| Karta | |
  Foss sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°28′02″N 11°39′39″Ö / 58.46722222°N 11.66083333°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1545 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Foss distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Foss socken i Bohuslän ingick i Tunge härad, ingår sedan 1971 i Munkedals kommun och motsvarar från 2016 Foss distrikt.
Socknens areal är 94 kvadratkilometer, varav land 92,54.[1] År 2000 fanns här 5 102 invånare.[2] Tätorterna Torreby och Munkedal samt kyrkbyn Foss (nu del i tätorten Munkedal) med sockenkyrkan Foss kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Foss socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Foss församling och för de borgerliga frågorna bildades Foss landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Munkedals landskommun som 1971 ombildades till Munkedals kommun.[2] Församlingen utökades 2006 och uppgick 2022 i Munkedals församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Foss, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tunge härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
[redigera | redigera wikitext]Foss socken ligger nordväst om Uddevalla vid innersta Gullmarsfjorden kring Kvistrumsälven och dess tillflöden Munkedalsälven och Örekilsälven. Socknen har odlingsbygd i söder, branta höjder på Tungenäset i sydväst, dalgångbygd utmed älvarna och är bergig skogsbygd i norr som i Slätteberget i nordost når 183 meter över havet.[6][1][7]
I socknen finns fyra naturreservat: Bredmossen (delas med Skredsviks socken i Uddevalla kommun) ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Kviström och Strömmarnas naturreservat (delas med Valbo-Ryrs socken i Munkedals kommun) är kommunala naturreservat. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i Natura 2000 och delas med Skaftö, Lyse, Brastads och Bro socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun samt Dragsmarks, Bokenäs, Lysekils och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun.
I socknen fanns hela sju sätesgårdar: Smebergs herrgård,[8] Hensbacka herrgård,[9][10] Brålands säteri,[11][12] Torreby herrgård,[13][14] Bergs herrgård,[15] Munkedals bruk[16][17] och Saltkällans säteri.[18][19]
Gästgiveri fanns vid Kvistrum,[20][21] tingsställe i Tunge härad och från 1732 även i Sotenäs, Stångenäs och Sörbygdens härader. Före 1731 var även kyrkbyn Foss ett av fyra ambulerande tingsställen i Tunge härad.
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]Boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och ett tiotal hällristningar. Från järnåldern finns flera gravfält, stensättningar och tre fornborgar.[6][22][23][7]
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]1810 uppgick befolkningen till 2080. Därefter ökade den stadigt till 5296 1990.[24]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet skrevs tidigt 1300-tal Fors och har sitt namn efter kyrkbyn som ligger nära några forsar i Kvisterumsälven.[25]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Foss socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Foss socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Qvistrum Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Foss socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Foss socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Foss i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 1 juni 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 170-182. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0172.html
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Foss socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Foss socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Foss socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Foss socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Foss socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Foss socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- Munkedals hembygdsförening
| |||||