Foss socken

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Foss socken
Socken
Foss kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Härad Tunge härad
Koordinater 58°28′2″N 11°39′39″Ö / 58.46722°N 11.66083°Ö / 58.46722; 11.66083
Kyrkby Foss
Area 94 km²[1]
Folkmängd 5 102 (2000)[2]
Befolkningstäthet 54 invånare/km²
GeoNames 8127633
Sockenkod 1545

Foss socken i Bohuslän ingick i Tunge härad, ingår sedan 1971 i Munkedals kommun och motsvarar från 2016 Foss distrikt.

Socknens areal är 94 kvadratkilometer, varav land 92,54.[1] År 2000 fanns här 5 102 invånare[2]. Tätorterna Torreby och Munkedal samt kyrkbyn Foss (nu del i tätorten Munkedal) med sockenkyrkan Foss kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Foss socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Foss församling och för de borgerliga frågorna bildades Foss landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Munkedals landskommun som 1971 ombildades till Munkedals kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Foss, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tunge härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Foss socken ligger nordväst om Uddevalla vid innersta Gullmarsfjorden kring Kvistrumsälven och dess tillflöden Munkedalsälven och Örekilsälven. Socknen har odlingsbygd i söder, branta höjder på Tungenäset i sydväst, dalgångbygd utmed älvarna och är bergig skogsbygd i norr som i Slätteberget i nordost når 183 meter över havet.[6][1][7]

I socknen finns fyra naturreservat: Bredmossen (delas med Skredsviks socken i Uddevalla kommun) ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Kviström och Strömmarnas naturreservat (delas med Valbo-Ryrs socken i Munkedals kommun) är kommunala naturreservat. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i Natura 2000 och delas med Skaftö, Lyse, Brastads och Bro socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun samt Dragsmarks, Bokenäs, Lysekils och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun.

I socknen fanns hela sju sätesgårdar: Smebergs herrgård,[8] Hensbacka herrgård,[9][10] Brålands säteri,[11][12] Torreby herrgård,[13][14] Bergs herrgård,[15] Munkedals bruk[16][17] och Saltkällans säteri.[18][19]

Gästgiveri fanns vid Kvistrum,[20][21] tingsställe i Tunge härad och från 1732 även i Sotenäs, Stångenäs och Sörbygdens härader. Före 1731 var även kyrkbyn Foss ett av fyra ambulerande tingsställen i Tunge härad.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och ett tiotal hällristningar. Från järnåldern finns flera gravfält, stensättningar och tre fornborgar.[6][22][23][7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

1810 uppgick befolkningen till 2080. Därefter ökade den stadigt till 5296 1990.[24]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs tidigt 1300-tal Fors och har sitt namn efter kyrkbyn som ligger nära några forsar i Kvisterumsälven.[25]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Foss socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris länk. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Adm historik för Foss socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Qvistrum Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  22. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Foss socken
  23. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Foss socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  24. ^ Folkmängd 1810-1890 Foss i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 1/6 2016)
  25. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]