Samizdat
Samizdat (ryska самиздат, polska bibuła eller drugi obieg) betecknar underjordisk litteraturspridning i Sovjetunionen och i östblocket under kommunistiskt styre, från 1960- till 1980-talet.[1] Den mest ryktbara av de underjordiska publikationerna utgjorde Krönika över löpande händelser som cirkulerade i Sovjetunionen och utkom mer eller mindre regelbundet varannan månad mellan 1968-1972.[2] Solsjenitsyn beskriver begreppet på följande sätt: ”Samizdat är ett nybildat ryskt uttryck, som bokstavligen betyder ’självpublicerande’. Det används om poem, essäer, noveller, artiklar och så vidare, vilka maskinskrivs och cirkuleras från hand till hand för att undgå cencuren’.[3]
Begreppet samizdat används även i sammanhang utanför östblockets om underjordisk litteratur; ordsammansättningen på ryska antyder ungefär "eget förlag" men används vanligtvis om sådant som officiellt anses olämpligt.
Inte alla samizdat-publikationer i Sovjetunionen var antikommunistiska. Den så kallad trotskistiska litteraturen var också olaglig och spreds som samizdat.
Salman Rushdie berör samizdats subversiva och fria karaktär. Han menar att av alla konstformer är litteraturen den mest lågteknologiska. Den talar direkt till oss inne i huvudet. Den enda plats där vi skyddade av vårt eget huvuds sekretess kan höra röster tala om allt som är tänkbart på alla tänkbara sätt. ”Den kräver inga iscensättare, inga skådespelare, producenter, kameramän, kostymskapare och musiker. Den kräver inte ens det traditionella förlagsmaskineriet, vilket samizdat-litteraturens mångåriga framgång har visat”.[4]
Tillverkning[redigera | redigera wikitext]
På grund av sträng censur, en icke existerande yttrandefrihet och att all tillgång till utrustning för mångfaldigande av utskrifter var starkt begränsad, var handskrift och skrivmaskinsutskrifter med flera karbonkopior den vanligaste tekniken som användes inom samizdatrörelsen, varefter kopiorna skickades runt till vänner och mångfaldigades på samma arbetskrävande sätt.
Litteratur och dokument som spreds som samizdat var exempelvis skönlitterära verk såsom GULAG-arkipelagen och Michail Bulgakovs Mästaren och Margarita.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”samizdat - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/samizdat. Läst 19 november 2021.
- ^ Barron, John (1976). KGB - Sovjets hemliga agenter. sid. 31
- ^ Solsjenitsyn, Alexander (1978). Röster ur ruinerna. sid. 13
- ^ Rushdie, Salman (1990). Är ingenting heligt?. sid. 56-57