Michail Bulgakov

Michail Bulgakov någon gång under 1930-talet.

Michail Afanasievitj Bulgakov (ryska: Михаил Афанасьевич Булгаков), född 15 maj 1891 i Kiev i Kejsardömet Ryssland, död 10 mars 1940 i Moskva i Sovjetunionen, var en rysk författare.

Biografi

Michail Bulgakov någon gång under 1910-talet.

Bulgakov var äldste sonen i av sju barn till en teologiprofessor. Han utbildade sig till läkare men arbetade största delen av sitt liv som författare i Moskva. Han fattade snart tycke för författare som Gogol, Pusjkin, Dostojevskij och Charles Dickens. Hans egna skrivna verk (noveller, romaner och pjäser) har en speciell stil, lite påminnande om Kafka. De bygger på en viss (mar)drömskänsla och spelar mycket på problemen i Rysslands byråkrati. En återkommande figur i hans verk är Djävulen, som uppenbarar sig i diverse olika skepnader. För samtiden var han mest känd som dramatiker, men eftervärlden minns honom framförallt som upphovsman till romanen Mästaren och Margarita 1928-1940. Den publicerades först efter hans död 1966 och väckte stor uppmärksamhet.

Under sina sista år led han av njursvikt på grund av nefroskleros och avled den 10 mars 1940 i Moskva. Han ligger begravd på Novodevitjekyrkogården.

Bulgakovs lägenhet i Moskva

Lägenheten har på senare år förvandlats till ett museum som innehåller personliga tillhörigheter, foton och olika utställningar relaterade till Bulgakovs liv och verk. Där finns också ett litet café och ofta hålls olika poesi- och litteraturaftnar. Ibland kan man dessutom se en svart katt som går omkring inne i museet. Dess webbplats finns bara på ryska men inträdet är fritt och öppettiderna är kl. 13.00–23.00 (fre–lör kl. 13.00–01.00). Lägenheten ligger nära tunnelbanestationen Majakovskaja på Stora trädgårdsgatan (ulitsa Bolsjaja sadovaja) nr. 10 (gå genom portalen och sedan till vänster).

Bibliografi

Prosa

• Master i Margarita [Мастер и Маргарита] (Mästaren och Margarita) (översättning från den fullständiga ryska texten av Lars Erik Blomqvist, Geber, 1971)
• Bélaja gvárdija [Белая гвардия] (Det vita gardet) (till svenska av Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1976)
• Sobatje serdtse [Собачье сердце]; Rokovye jajca (En hunds hjärta; De ödesdigra äggen) (till svenska av Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1977)
• Teatralʹnyj roman (Svart snö: en teaterroman) (till svenska av Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1981)
• Zapiski junogo vrača [Записки юного врача] (Snöstorm och andra berättelser, till svenska av Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1984). Ny upplaga med titel En ung läkares anteckningar (H & E, 1995)
• Žiznʹ gospodina de Molʹera (Herr Molière) (svenska av Lars Erik Blomqvist, AWE/Geber, 1988)
• Tajnomu drugu (Till en hemlig vän) (översättning och efterskrift av Gunnar Linnæus, Ellerström, 1988). Ingår även i Manschettanteckningar 2000
• Ja ubil (Jag har dödat) (översättning: Sture Nilsson, Samspråk, 1998)
• Dʹjavoliada [Дьяволиада] (En diaboliad: en berättelse om hur två tvillingar tillintetgjorde en byråsekreterare) (översättning och efterord: Bengt Samuelson, Ellerström, 1999)
• Zapiski na manžetach (Manschettanteckningar: appendix: Bohemer (novell) ; Till en hemlig vän) (översättning Gunnar Linnæus, Bengt Samuelson, Ellerström, 2000)
• Rött och vitt (urval, översättning och efterord: Bengt Samuelson, Ellerström, 2002)
• Djävulens vändkrets [noveller i urval] (översättning & efterord: Bengt Samuelson, Ellerström, 2013)
• Luč žizni (Livets stråle (översättning av Alan Asaid, Novellix, 2014)

Han skrev också Svart snö. I den i stora delar självupplevda romanen ”Svart snö” ger Bulgakov uttryck för en vässad karikatyr av den berömda Konstnärliga Teatern i Moskva (”Fria teatern”). Berättelsen skrevs i vredesmod efter att Bulgakovs pjäs ”Hycklarnas förbund” tagits ned efter endast sju föreställningar. Hela garnityret av självupptagna producenter, regissörer och skådespelare hudflängs här så det står härliga till och inte heller högfärdiga skribenter eller avundsjuka kollegor skonas då Bulgakov avlossar sina bitande skottsalvor. Nästan varje person i Svart snö är porträtterad efter verkligheten

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Michail Bulgakov.
  Bilder & media

• Engelskspråkiga Wikiquote har citat av eller om Michail Bulgakov

  Citat
• Michail Bulgakov i Libris