Mästaren och Margarita

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mästaren och Margarita
Förstaupplaga av Mästaren och Margarita (1967).
Förstaupplaga av Mästaren och Margarita (1967).
FörfattareMichail Bulgakov
OriginaltitelМастер и Маргарита
OriginalspråkRyska
ÖversättareLars Erik Blomqvist
LandSovjetunionen
GenreFantastik, fars, kärlek, satir
FörlagPosev
Utgivningsår1966–1967 (följetong), 1967 (i en volym), 1973 (ocensurerad)
Utgiven på
svenska
1971

Mästaren och Margarita (rysk originaltitel: Мастер и Маргарита, Master i Margarita) är en roman av Michail Bulgakov (1891–1940), som publicerades postumt som följetong 1966–1967, som samlingsvolym 1967 och först 1973 i sin ocensurerade version. Den anses vara Bulgakovs mest kända verk, som han arbetade med från 1928 och fram till sin död 1940.

I romanen finns svidande kritik av det sovjetiska systemet i romanform. Bulgakov råkade flera gånger i blåsväder, men Josef Stalin uppskattade hans författarskap, särskilt hans pjäs Familjen Turbins dagar och ingrep personligen till författarens förmån.

Mästaren och Margarita är en av de mest lästa ryska 1900-talsromanerna och tillförde en helt ny dimension till den ryska litteraturen. Den har dramatiserats och filmatiserats många gånger.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Handlingen utspelar sig i det postrevolutionära Ryssland (Sovjetunionen), i 1930-talets Moskva.

Romanen inleds med att två framstående herrar, ordförande i en av de stora litterära föreningarna i Moskva (MASSOLIT) Michail Aleksandrovitj Berlioz och poeten Ivan Nikolajevitj Bezdomnyj, promenerar vid Biskopsdammarna. De diskuterar Guds existens, Jesus och det mänskliga ödet, och bägge förfäktar den kommunistsovjetiska synen på att allt övernaturligt är en myt för att trycka ned proletariatet.

Plötsligt lägger sig en tredje herre i diskussionen. Han presenterar sig som herr Woland, en utländsk artist på turné i Moskva. Främlingen argumenterar och anför Immanuel Kants för att Gud verkligen inte existerar. Han frågar därpå retoriskt hur människan kan styra över sitt eget öde om hon inte ens kan förutsäga vad som kommer hända henne samma kväll...

Så rullar den fantastiska historien igång. Den är en form av magisk realism långt innan begreppet var uppfunnet. Romanen pendlar mellan slapstick och djupaste allvar, mellan teologiskt djupsinne och svidande satir över de kappvändande ryska litteraturkritikerna. Den ger en helt ny version av mötet mellan Jesus och Pontius Pilatus. Och Mästaren och Margaritas gripande kärlekshistoria. För när Satan kommer till Moskva med sitt anhang kan allt hända.

Frimärke från 1991 med motiv ur boken. Katten Behemot är en mytologisk figur som åtföljer professor Woland.

Persongalleri[redigera | redigera wikitext]

Följande personer förekommer i mer än ett kapitel eller är huvudpersoner i ett enstaka kapitel. De presenteras i den ordning som de dyker upp i boken.

Personer i Moskva[redigera | redigera wikitext]

  • Michaíl "Misja" Aleksándrovitj Berlióz - ordförande i den litterära föreningen MASSOLIT och redaktör för en stor litterär tidskrift. Hamnar, som Woland förutspått, under en spårvagn och får huvudet avhugget. Delar efternamn med den franske kompositören Hector Berlioz.
  • Iván Nikolájevitj Ponyrjóv - poet som skriver under pseudonymen Bezdómnyj, vilket på ryska betyder hemlös. Bevittnar olyckan då Berlioz dör, anses bli tokig och spärras in på Stravinskijs psykiatriska klinik där han senare möter mästaren.
  • Annusjka "Pesten" - spiller solrosolja på vilken Berlioz halkar när han hamnar under spårvagnen.
  • Archibald Archibaldovitj - restaurangchef vid Gribojedovklubben.
  • Alexander Rjúchin - poet och medlem i MASSOLIT. En av de tre som transporterar Bezdómnyj till den psykiatriska kliniken. Beskriver Bezdómnyjs symptom men tvekar sedan på om Bezdómnyj verkligen är sjuk.
  • Doktor Stravínskij - chef för en psykiatrisk klinik strax utanför Moskva, där flera av bokens huvudpersoner hamnar.
  • Stepán "Stiópa" Bogdánovitj Lichodéjev - direktör för Varietéteatern och delar lägenhet med Berlioz. Hamnar i Jalta.
  • Grigórij Danílovitj Rímskij - Varietéteaterns ekonomichef. Flyr med Leningradexpressen efter möte med vampyren Varenúcha och Hella.
  • Georges Bengálskij - konferencier vid Varietéteatern. Får halsen avskuren, men sedan sätts huvudet tillbaka igen.
  • Mästaren - har skrivit en bok om Pontius Pilatus. Sitter inspärrad på Stravinskijs psykiatriska klinik där han möter Bezdomnyj.
  • Margaríta Nikolájevna - mästarens älskarinna. Är fast i ett äktenskap med en framstående vetenskapsman men tröstar och tar hand om Mästaren innan han hamnar på kliniken.
  • Latunskij - kritiker.
  • Nikanór Ivánovitj Bosój - ordförande för hyresgästföreningen i huset där Berlioz och Stiopa varit bosatta. Hamnar, precis som Bezdomnyj, på Stravinskijs psykiatriska klinik.
  • Iván Savéljevitj Varenúcha - Varietéteaterns förvaltningschef. Förlorar medvetandet när han blir kysst av Hella och blir till en vampyr.
  • Vasílij Stepánovitj Lástotjkin - Varietéteaterns bokhållare, försöker förtvivlat leverera kassan från föreställningen då Woland uppträdde till teaterkommissionens ekonomiavdelning.
  • Prochór Petróvitj - chef för teaterkommissionen.
  • Anna Ríchardovna - Prochor Petrovitjs sekreterare.
  • Maksimilián Andréjevitj Poplávskij - Berlioz' farbror från Kiev som försöker ärva Berlioz lägenhet.
  • Natálja "Natásja" Prokófjevna - Margaritas tjänsteflicka.
  • Nikoláj Ivánovitj - Margaritas granne som bodde i våningen under.
  • Baron Meygel - tjänstgör vid Teaterkommissionen och har till uppgift att visa huvudstadens sevärdheter för gästande utlänningar.
  • Aloízij Mogarytj - övertog Mästarens lägenhet.

Woland och hans följe[redigera | redigera wikitext]

  • Woland - främling, kallar sig professor i svart magi men visar sig vara Satan i förklädnad.
  • Koróvjev/Fagot - har schackrutiga kläder och bär pincené. Presenterar sig ibland som körledare, ibland som tolk.
  • Behemot - en stor, svart, talande katt.
  • Azazello - liten, rödhårig och bredaxlad man med plommonstop. Skelar med ena ögat.
  • Hella - rödhårig naken kvinna. Wolands tjänarinna.
  • Abadonna - mager man med mörka glasögon. Visar sig inte förrän det är dags.
  • Frieda - ung kvinna i tjugoårsåldern med strålande vacker figur.

Bibliska figurer[redigera | redigera wikitext]

  • Pontius Pilatus - Prokurator av Judeen. Tilltalas "hegemon".
  • Jesjua Ha-Notsri - "lösdrivare", anklagad för att hetsat folk att förstöra ett tempel. Jesjua Ha-Notsri betyder Jesus från Nasaret på arameiska.
  • Marcus Muribellum - centurion, chef för tempelvakten i Jerusalem.
  • Levi Matteus - följer Jesjua och nedtecknar det som händer. Skriver, enligt Jesjua, osanningar.
  • Josef Kaifas - judisk överstepräst och ledare för Stora Rådet.
  • Judas från Keriot
  • Afranius - chef för prokuratorns säkerhetstjänst

Filmatisering[redigera | redigera wikitext]

2005 filmatiserades boken som tv-serie i 10 delar av Vladimir Bortko. I Sverige visades den av Axess under april 2015.[1] Den har tidigare visats av andra tv-kanaler i Sverige.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mästaren och Margarita - Del 1 av 10”. http://www.axess.se/tv/program.aspx?id=639. Läst 24 april 2015. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]