Sankt Görans kyrka, Varaždin
| Sankt Görans kyrka | |
| Kyrka | |
 Sankt Görans kyrka 2009.
| |
| Land |  Kroatien
|
|---|---|
| Län | Varaždins län |
| Ort | Varaždin |
| Trossamfund | Serbisk-ortodoxa kyrkan |
| Stift | Zagrebs och Ljubljanas metropolitdöme |
| Plats | Varaždins historiska stadskärna |
| - koordinater | 46°18′36.52″N 16°20′17.45″Ö / 46.3101444°N 16.3381806°Ö |
| Längd | 14,5 m |
| Bredd | 7,30 m |
| Höjd | 22,75 m |
| Stil | Nybysantism och nyromanik |
| Invigd | 1884[1] |
Sankt Görans kyrka (kroatiska: Crkva svetog Đorđa, serbiska: Crkva svetog Georgija/Црква светог Георгија) eller Stormartyren sankt Görans tempel (serbiska: Hram Svetog velikomučenika Georgija/Храм Светог великомученика Георгија)[2] är en serbisk-ortodox kulturmärkt kyrka i Varaždin i Kroatien. Kyrkan uppfördes 1884[1][2] i nybysantisk och nyromansk stil enligt ritningar av Žiga Baločanski. Den ligger vid Ban Jelačaćićs torg och den främsta marknadssplatsen i Varaždins historiska stadskärna. Sankt Görans kyrka var en av de sista serbisk-ortodoxa kyrkorna som tillkom i den dåvarande österrikisk-ungerska provinsen Kroatien-Slavonien under 1800-talet.[1] I dess innehav finns värdefulla inventarier såsom kyrkbänkar och ikoner som ursprungligen kommer från den serbisk-ortodoxa katedralen i Zagreb.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Kejsaren Josef II toleransedikt från 1781[1] innebar att andra kristna samfund än den romersk-katolska skulle tillåtas uppföra sakrala byggnader i det habsburgska riket. I de "kroatiska länderna" inom riket ledde det till att den serbisk-ortodoxa minoriteten kom att uppföra kyrkobyggnader i städer som Zagreb, Rijeka, Karlovac, Bjelovar och Koprivnica. Under 1850-1860-talet hävdes de sista begränsningarna för de icke-katolska trosinriktningarna vilket ledde till en andra våg av nya serbisk-ortodoxa kyrkor, däribland de i Ogulin och Otočac.[1]
Sankt Görans kyrka i Varaždin skulle komma att bli den sista serbisk-ortodoxa kyrkan som uppfördes under 1800-talet i Kroatien. Dess sena tillkomst kan förklaras med att den serbisk-ortodoxa minoriteten i staden var liten till antalet och bestod av ett fåtal familjer.[1] De flesta serber i Varaždin var officerare eller militär personal utan permanent bosättning i staden.[1] Kyrkans tillkomst berodde till stor del på de rådande politiska omständigheterna där flera viktiga poster, däribland tjänsten som landshövding och borgmästare, innehades av serbisk-ortodoxa som med hjälp av sitt politiska inflytande och engagemang kunde uppbringa finansiering till den nya serbisk-ortodoxa kyrkan i Varaždin.[1]
Den 28 juni 1884[1] inleddes arbetet med uppförandet av kyrkan enligt ritningar av Žiga Baločanski. Byggherre och ansvarig för arbetena var Radoslav Atzinger.[1] Den 2 november 1884 stod kyrkan färdig.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g h i j k] Damjanović, Dragan (2 oktober 2012). ”Gradnja i opremanje varaždinske pravoslavne crkve 1884. godine (Konstruktionen och utrustandet av Varaždins ortodoxa kyrka 1884)” (på kroatiska) (
PDF). Kroatiska konst- och vetenskapsakademien - Institutet för vetenskapligt arbete. http://hrcak.srce.hr/file/156198. Läst 23 december 2014.
- ^ [a b] varazdin Zagrebs och Ljubljanas metropolitdöme Arkiverad 25 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. (serbiska)
| ||||||||||||||||||||
