Sankt Gallen (kanton)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
tyska: Kanton Sankt Gallen

franska: Canton de Saint-Gall
italienska: Canton San Gallo
rätoromanska: Chantun Son Gagl

Kanton
Bergskedjan Churfirsten
Bergskedjan Churfirsten
St.Gallen-coat of arms.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: SG
Land Schweiz Schweiz
Huvudort Sankt Gallen
Högsta punkt
 - läge Ringelspitz
 - höjdläge 3 248 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Bodensjön
 - höjdläge 396 m ö.h.
Areal 2 028,20 km²[1]
(6:e största)
Folkmängd 514 504 (2020-12-31)[2]
(5:e största)
Befolkningstäthet 254 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1803
GeoNames 2658821
Officiellt språk Tyska
Kanton St. Gallen in Switzerland.svg
Reliefkarte St. Gallen.png
Webbplats: www.sg.ch
Karta över kantonen Sankt Gallens kommuner.

Sankt Gallen (lyssna) är en kanton i nordöstra Schweiz.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden styrdes Sankt Gallen av abbotar från klostret Sankt Gallen. Dessa var också tysk-romerska riksfurstar från år 1206 fram till reformationen 1524. År 1531 återupprättades dock det andliga styret och det varade till år 1798. Sankt Gallen blev medlem i det schweiziska edsförbundet år 1803 och kantonens nuvarande författning härrör från 1890.[3]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Sankt Gallen gränsar i söder till kantonen Graubünden, i sydväst till kantonerna Glarus och Schwyz, i väster till kantonen Zürich, i norr till kantonen Thurgau och Tyskland samt i öster till Österrike och Liechtenstein. Kantonerna Appenzell Ausserrhoden och Appenzell Innerrhoden är helt omgärdade av Sankt Gallen.

Sankt Gallen domineras av bergskedjan Alperna. Kantonens högsta punkt är Ringelspitz, 3 248 meter över havet. Huvudort i kantonen är staden Sankt Gallen.[3]

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Till och med 2002 var kantonen Sankt Gallen indelat i distrikt. Distrikten var regionala förvaltningsorgan, men dess uppgifter fördes successivt över på andra förvaltningar. I och med en ny författning så upphörde distrikten.

Dagens indelning i valkretsar (Wahlkreise) har i motsats till distrikten inte någon förvaltningsmässig funktion. De används dock som statistikområden.

Kantonen Sankt Gallen är sedan den 1 januari 2003 indelad i åtta valkretsar som i sin tur är indelade i 77 kommuner.

Valkretsar i kantonen Sankt Gallen.
Valkretsar i kantonen Sankt Gallen
Invånarantal per 31 december 2020
Valkrets Invånare[4] Kommuner
Sankt Gallen &&&&&&&&&0122903.&&&&&0122 903 Sankt Gallen, Eggersriet, Wittenbach, Häggenschwil, Muolen, Waldkirch, Andwil, Gossau, Gaiserwald
Rorschach &&&&&&&&&&043928.&&&&&043 928 Mörschwil, Goldach, Steinach, Berg, Tübach, Untereggen, Rorschacherberg, Rorschach, Thal
Rheintal &&&&&&&&&&074372.&&&&&074 372 Rheineck, Sankt Margrethen, Au, Berneck, Balgach, Diepoldsau, Widnau, Rebstein, Marbach, Altstätten, Eichberg, Oberriet, Rüthi
Werdenberg &&&&&&&&&&039993.&&&&&039 993 Sennwald, Gams, Grabs, Buchs, Sevelen, Wartau
Sarganserland &&&&&&&&&&041490.&&&&&041 490 Sargans, Vilters-Wangs, Bad Ragaz, Pfäfers, Mels, Flums, Walenstadt, Quarten
See-Gaster &&&&&&&&&&068425.&&&&&068 425 Amden, Weesen, Schänis, Benken, Kaltbrunn, Gommiswald, Uznach, Schmerikon, Rapperswil-Jona, Eschenbach
Toggenburg &&&&&&&&&&046954.&&&&&046 954 Wildhaus-Alt St. Johann, Nesslau, Ebnat-Kappel, Wattwil, Lichtensteig, Oberhelfenschwil, Neckertal, Hemberg, Bütschwil-Ganterschwil, Lütisburg, Mosnang, Kirchberg
Wil &&&&&&&&&&076439.&&&&&076 439 Jonschwil, Oberuzwil, Uzwil, Flawil, Degersheim, Wil, Zuzwil, Oberbüren, Niederbüren, Niederhelfenschwil
Kantonen Sankt Gallen &&&&&&&&&0514504.&&&&&0514 504

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket i Sankt Gallen är inriktat främst på boskapsskötsel. Den rika tillgången på vattenenergi bidrog till att kantonen industrialiserades tidigt. Idag är Sankt Gallen ett centrum för textilproduktion.[3]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Kantonen Sankt Gallen hade 514 504 invånare (2020).[2] Majoriteten av befolkningen är tysktalande.

Talade språk i Sankt Gallen[5]
(2019)
Tyska
  
87,3 %
Franska
  
1,3 %
Italienska
  
3,4 %
Rätoromanska
  
0,3 %
Engelska
  
3,4 %
Övriga
  
18,2 %
Möjlighet fanns att välja upp till tre stycken huvudspråk.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]