Simon Brehm
| Simon Brehm | |
 Simon Brehm omkring 1950 | |
| Född | 31 december 1921 S:t Matteus församling, Stockholm |
|---|---|
| Död | 11 februari 1967 (45 år) Täby, Stockholms län |
| Bakgrund | Stockholm |
| Roll | orkesterledare, basist |
| Artistsamarbeten | Lill-Babs, Povel Ramel |
Simon Brehm, född 31 december 1921 i S:t Matteus församling, Stockholm, död 11 februari 1967 i Täby, var en svensk orkesterledare, basist och skivbolagsdirektör.[1]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Simon Brehm var son till köpmannen Chaim Brehm (1884–1924) och Ella Strandberg (1893–1974).[2] Fadern var född i Vilnius[3] men flyttade till Sverige och avled i Stockholm. Efter faderns död gifte modern om sig med en musiker.
Brehm spelade piano och klarinett innan han 1938 ingick som gitarrist i amatörorkestern Fair Play, där också Hasse och Gösta Theselius medverkade. Han engagerades 1941 som basist i Embassy Sextett, där Povel Ramel var pianist. Han flyttade sedan över till Owe Kjells orkester och Royal Swingers samt hade kortare engagemang vid flera Stockholmsorkestrar, såsom Charlie Normans, Arne Hülphers med flera. Åren 1947–1958 ledde han egna orkestrar,[4] och 1952 var han med och startade skivbolaget Karusell [5]. Han lanserade där många jazzmusiker och artister samt var även Lill-Babs manager under många år. Han var också kapellmästare i TV-programmet Hylands hörna under de tre första säsongerna. I slutet av sitt liv ägnade han sig åt att arrangera konserter i Stockholm med bland andra Rolling Stones, Ella Fitzgerald, Bob Dylan och Duke Ellington.[6]
Brehm gifte sig 1948 med sömmerskan Aino Christensen[7] (1926–1965),[8] dotter till Axel Christensen och 1956 omgift med Bjarne Nerem. Brehm var sedan från 1957 till sin död gift med Barbro Jeppe (född 1935), dotter till kamrer Gillis Jeppe och Ella Andersson. De fick barnen Joakim (född 1957), Niklas (född 1959) och Pella (född 1963).[2][9]
Han avled av en hjärtinfarkt på Danderyds sjukhus.[6] Hans gravvård finns på Täby kyrkogård.[10]
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1944 – Den osynliga muren
- 1947 – Stackars lilla Sven
- 1949 – Kvinnan som försvann
- 1952 – Drömsemester
- 1953 – I dur och skur [11]
- 1953 – Resan till dej
- 1956 – Suss gott
- 1959 – Det svänger på slottet
Musik
[redigera | redigera wikitext]- 1947 – Stackars lilla Sven
- 1955 – Blockerat spår
- 1956 – Suss gott
- 1961 – Svenska Floyd
- 1962 – En nolla för mycket
Diskografi
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Simon Brehm i Vem är vem?, Stor-Stockholm, sid 202, 1962
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sveriges dödbok 1901–2009. Utg. av Sveriges släktforskarförbund 2010.
- ^ [a b] Simon Brehm i Vem är vem?, Stor-Stockholm, sid 202, 1962.
- ^ Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450
- ^ Lennart Halvarsson: Jättejazzsensation, Tidningen Se nr 20, 1947, sid 24-25. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
- ^ Karusell på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
- ^ [a b] ”Simon Brehm har avlidit”. Svenska Dagbladet: s. 13. 13 februari 1967.
- ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital
- ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642
- ^ Sveriges befolkning 1970 (Version 1.00). Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2002. Libris 8861349. ISBN 91-87676-31-1
- ^ SvenskaGravar
- ^ "Vi minns Simon Brehm (1921–1967)" på Povel Ramel-sällskapet
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Kalle Lind: "Simon Brehm – basisten som upptäckte Lill-Babs" i Svenska öden & äventyr
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- Simon Brehm på Svensk mediedatabas
- Simon Brehm (biografi, diskografi) på Svensk underhållningsmusik, revyer och film 1900–1960
|