Täby kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen var tidigare belägen i Roslags Näsby, men flyttade under 2017 till ett nytt kommunhus i anslutning till Täby centrum.
Kommunen ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster. Täby kommun gränsar i öster åt Österåkers kommun, i sydöst åt Vaxholms kommun, i söder åt Danderyds kommun, i väster åt Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun samt i norr åt Vallentuna kommun, alla i Stockholms län.
Kommunens område motsvarar huvudsakligen Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping samt en mindre del av Östra Ryds socken och landskommun.
Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Köpingen utökades 1956 med området Vågsjö från Österåkers landskommun
Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.[5]
Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[6]
Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.
Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.
| Befolkningsutvecklingen i Täby kommun 1950–2015 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1950 |
|
10 343 |
| 1955 |
|
13 053 |
| 1960 |
|
21 413 |
| 1965 |
|
29 754 |
| 1970 |
|
38 406 |
| 1975 |
|
41 307 |
| 1980 |
|
47 105 |
| 1985 |
|
54 185 |
| 1990 |
|
56 714 |
| 1995 |
|
58 833 |
| 2000 |
|
60 197 |
| 2005 |
|
60 594 |
| 2010 |
|
63 789 |
| 2015 |
|
68 281 |
| Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1] |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 13 377, eller 19,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 334 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).[7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Täby kommun 67 334 personer. Av dessa var 10 532 personer (15,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
| Födelseland[8] |
|
31 december 2014
|
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&&056802.&&&&&056 802 |
| 2 |
 Europeiska unionen: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&01773.&&&&&01 773 |
| 3 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&01303.&&&&&01 303 |
| 4 |
 Iran |
&&&&&&&&&&&01109.&&&&&01 109 |
| 5 |
Asien: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0986.&&&&&0986 |
| 6 |
 Polen |
&&&&&&&&&&&&0724.&&&&&0724 |
| 7 |
Sydamerika |
&&&&&&&&&&&&0571.&&&&&0571 |
| 8 |
 Kina |
&&&&&&&&&&&&0548.&&&&&0548 |
| 9 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&&0530.&&&&&0530 |
| 10 |
Europa utom EU: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512 |
| 11 |
Afrika: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0393.&&&&&0393 |
| 12 |
Nordamerika |
&&&&&&&&&&&&0343.&&&&&0343 |
| 13 |
 Irak |
&&&&&&&&&&&&0329.&&&&&0329 |
| 14 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&&0272.&&&&&0272 |
| 15 |
 /
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
&&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210 |
| 16 |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&&0196.&&&&&0196 |
| 17 |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&&0137.&&&&&0137 |
| 18 |
 Sovjetunionen |
&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0115 |
| 19 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&&0110.&&&&&0110 |
| 20 |
 Bosnien och Hercegovina |
&&&&&&&&&&&&0106.&&&&&0106 |
| 21 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&&&092.&&&&&092 |
| 22 |
Oceanien |
&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063 |
| 23 |
 Afghanistan |
&&&&&&&&&&&&&061.&&&&&061 |
| 24 |
 Island |
&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 |
| 25 |
 Somalia |
&&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 |
| 26 |
Okänt födelseland |
&&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04 |
Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.
Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där fram till 2017 då det nya Täby kommunhus i anslutning till Täby centrum togs i bruk.
- Arninge, med Hägerneholm och Ullna strand
- Broby, med Erikslund, Lövbrunna och Visinge
- Ella gård, med Enhagen
- Ella park
- Ensta
- Fittja
- Gribbylund
- Hagby
- Hägernäs
- Karby
- Lahäll
- Litsby
- Löttinge, med Löttingelund
- Näsbypark, med Norskogen
- Roslags-Näsby
- Rönninge, med Skavlöten
- Skarpäng,
- Skogberga
- Skålhamra
- Såsta
- Tibble, med Grindtorp, Näsbydal och Täby centrum
- Täby kyrkby,
- Valla, med Vallabrink och Vallatorp
- Viggbyholm
- Vågsjö
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Täby församling
Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Täby distrikt.[9]
Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.
Den södra och centrala delen av kommunen ingår i tätorten Stockholm. Denna avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby. Från 2015 har ett område inom kommundelen Arninge definierats som en tätort med 295 invånare. Detta på grund av pågående bostadsbebyggelse.
Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av E18, från väst till öst av länsväg 265 och från norr mot öst av länsväg 274.
Stommen i kollektivtrafiken är den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik. Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen mot Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. Övriga stationer på denna linje är Roslags Näsby, Galoppfältet, Viggbyholm och Hägernäs. På Näsbyparklinjen är stationerna Lahäll, Näsby allé, Näsbypark. På Kårstalinjen är stationerna Tibble, Ensta, Visinge och Täby kyrkby.
I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.
Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. I kommunvalet 2014 fick alliansen 46 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige.
Mandatfördelning i Täby kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
TMF |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
18 |
|
|
|
|
8 |
12 |
|
12 |
|
51 |
91,3 |
|
| 1973 |
2 |
16 |
|
|
|
|
11 |
8 |
|
14 |
|
51 |
93,2 |
|
| 1976 |
3 |
15 |
|
|
|
|
9 |
8 |
|
16 |
|
51 |
92,7 |
|
| 1979 |
3 |
13 |
|
2 |
|
|
7 |
6 |
|
20 |
|
51 |
91,5 |
|
| 1982 |
2 |
13 |
2 |
2 |
|
|
5 |
3 |
|
24 |
|
51 |
92,2 |
|
| 1985 |
2 |
15 |
2 |
2 |
|
|
2 |
11 |
|
27 |
|
61 |
90,8 |
|
| 1988 |
2 |
14 |
2 |
2 |
|
|
3 |
11 |
|
27 |
|
61 |
87,8 |
|
| 1991 |
|
11 |
2 |
2 |
|
2 |
2 |
9 |
2 |
31 |
|
61 |
88,7 |
|
| 1994 |
|
13 |
2 |
2 |
|
|
3 |
11 |
2 |
28 |
|
61 |
88,7 |
|
| 1998 |
1 |
10 |
2 |
1 |
|
|
|
9 |
4 |
34 |
|
61 |
85,24 |
|
| 2002 |
1 |
11 |
2 |
|
|
|
|
17 |
4 |
26 |
|
61 |
85,14 |
|
| 2006 |
|
8 |
2 |
|
|
|
2 |
11 |
4 |
34 |
|
61 |
86,41 |
|
| 2010 |
|
8 |
4 |
|
|
|
3 |
18 |
2 |
26 |
|
61 |
87,58 |
|
| 2014 |
|
8 |
5 |
|
2 |
|
4 |
16 |
2 |
24 |
|
61 |
87,92 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Följande orter är vänorter till Täby kommun
Täby Centrum med Attundafältets parkering och bostadshuset Storstugan år 2009, innan den omfattande byggnationen av Attundafältet.
Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001.
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Iran
Polen
Kina
Tyskland
Irak
Norge
/
Thailand
Danmark
Sovjetunionen
Syrien
Bosnien och Hercegovina
Turkiet
Afghanistan
Island
Somalia
Viimsi, Estland
Wikimedia Commons har media som rör Täby kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
