Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.
Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 13 377, eller 19,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 334 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).[7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Täby kommun 67 334 personer. Av dessa var 10 532 personer (15,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.
Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där.
Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.
Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. I kommunvalet 2014 fick alliansen 46 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige.
Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Iran
Polen
Kina
Tyskland
Irak
Norge
/
Thailand
Danmark
Sovjetunionen
Syrien
Bosnien och Hercegovina
Turkiet
Afghanistan
Island
Somalia
Rødovre kommun, Danmark
Viimsi, Estland
Träskända, Finland
Lørenskogs kommun, Norge
Reinbek, Tyskland
Wikimedia Commons har media som rör Täby kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
