Täby kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Täby kommun
Kommun
Täby kommunhus i Roslags Näsby.
Täby kommunhus i Roslags Näsby.
Täby municipal arms.svg
Vapensköld för Täby kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Staden på landet
Land Sverige Sverige
Län Stockholms län
Landskap Uppland
Domsaga Attunda domsaga
Läge 59°26′N 18°4′Ö / 59.433°N 18.067°Ö / 59.433; 18.067
Centralort Täby
Areal 66,03 km² (2015-01-01)[1]
278:e största (av 290)
 - land 60,69 km²
 - vatten 5,34 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 68 913 (2016-06-30)[2]
32:a största (av 290)
 - centralort 58 593 (2005)17:e största tätort (av 1940)
 - storstadsområde 2 248 478 (2016[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 1 135,49 invånare/km²[2][1]
10:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 345 invånare/km²
GeoNames 2669768
Kommunkod 0160
Tätortsgrad (%) 99,6 (2010)[3]
Antal anställda 2 575 (2014-11)[4]
Täby Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.taby.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Täby kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Täby.

Kommunen ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster. Täby kommun gränsar i öster åt Österåkers kommun, i sydöst åt Vaxholms kommun, i söder åt Danderyds kommun, i väster åt Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun samt i norr åt Vallentuna kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvudsakligen Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping samt en mindre del av Östra Ryds socken och landskommun.

Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Köpingen utökades 1956 med området Vågsjö från Österåkers landskommun

Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.

Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Täby kommun 1950–2015
År Invånare
1950
  
10 343
1955
  
13 053
1960
  
21 413
1965
  
29 754
1970
  
38 406
1975
  
41 307
1980
  
47 105
1985
  
54 185
1990
  
56 714
1995
  
58 833
2000
  
60 197
2005
  
60 594
2010
  
63 789
2015
  
68 281
Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 13 377, eller 19,87 % av befolkningen (hela befolkningen: 67 334 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Täby kommun 67 334 personer. Av dessa var 10 532 personer (15,6 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.

Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där.


Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Arninge, Ella gård, Ella park, Ensta, Erikslund, Gribbylund, Grindtorp, Hägernäs, Lahäll, Löttingelund, Näsbypark, Roslags-Näsby, Skarpäng, Tibble, Täby centrum, Täby kyrkby, Vallatorp, Viggbyholm och Visinge.

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Täby församling

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Täby distrikt.[9]

Postorter[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Den södra och centrala delen av kommunen ingår i tätorten Stockholm. Denna avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av E18, från väst till öst av länsväg 265 och från norr mot öst av länsväg 274.

Stommen i kollektivtrafiken är den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafiks pendeltåg. Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen mot Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. Övriga stationer på denna linje är Roslags Näsby, Galoppfältet, Viggbyholm och Hägernäs. På Näsbyparklinjen är stationerna Lahäll, Näsby allé, Näsbypark. På Kårstalinjen är stationerna Tibble, Ensta, Visinge och Täby kyrkby.

I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet. Vid valet 2006 erhöll moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. I kommunvalet 2014 fick alliansen 46 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige.

Mandatfördelning i Täby kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP TMF SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 18 8 12 12
18 8 12 12
51 91,3
41 10
1973 2 16 11 8 14
16 11 8 14
51 93,2
39 12
1976 3 15 9 8 16
3 15 9 8 16
51 92,7
31 20
1979 3 13 2 7 6 20
3 13 7 6 20
51 91,5
31 20
1982 2 13 2 2 5 3 24
13 5 3 24
51 92,2
31 20
1985 2 15 2 2 2 11 27
15 11 27
61 90,8
37 24
1988 2 14 2 2 3 11 27
14 3 11 27
61 87,8
36 25
1991 11 2 2 2 2 9 2 31
11 9 31
61 88,7
34 27
1994 13 2 2 3 11 2 28
13 3 11 28
61 88,7
37 24
1998 1 10 2 1 9 4 34
10 9 4 34
61 85,24
37 24
2002 1 11 2 17 4 26
11 17 4 26
61 85,14
38 23
2006 8 2 2 11 4 34
8 11 4 34
61 86,41
32 29
2010 8 4 3 18 2 26
8 4 3 18 26
61 87,58
32 29
2014 8 5 2 4 16 2 24
8 5 4 16 24
61 87,92
34 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Följande orter är vänorter till Täby kommun

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Täby Centrum med Attundafältets parkering och bostadshuset Storstugan år 2009, innan den omfattande byggnationen av Attundafältet.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Militär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001.

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Område Kommentar
F 2 Roslagens flygflottilj 1926-1974 Hägernäs Avvecklat genom försvarsbeslutet 1972
KSS Kungliga Sjökrigsskolan 1943-1987 Näsbypark
KAS Kustartilleriets stridsskola 1990-2000 Näsbypark Namnbyte till Amfibiestridsskolan
AmfSS Amfibiestridsskolan 2000-2001 Näsbypark Omlokaliserades till Rindö

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2016”. Statistiska centralbyrån. 17 augusti 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/407449/. Läst 17 augusti 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]