Täby kommun

	Täby kommun; Kommun
	Täby Kommunhus
Slogan	Staden på landet
	; Täby kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Stockholms län
Centralort	Täby
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	71,22 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	60,69 kvadratkilometer
- därav vatten	10,53 kvadratkilometer
Folkmängd	74 836 (2022-09-30)
Bef.täthet	1 233,09 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	59°26′38″N 18°04′07″Ö / 59.4439°N 18.06872°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Storstad	Storstockholm
Domkretstillhörighet
Domkrets	Attunda domkrets (2007-04-01–); Södra Roslags domsaga (–2007-04-01)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-0118
Anställda	2 775 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	0160
GeoNames	och 2669772 2669768 och 2669772
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

Uppslagsordet ”Täby” leder hit. För andra betydelser, se Täby (olika betydelser).

Täby kommun (/tɛ:bʏ/ ibland alternativt /tɛ:bɪ/ (uttal (info)) är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen var tidigare belägen i Roslags-Näsby, men flyttade under 2017 till ett nytt kommunhus i anslutning till Täby centrum.

Kommunen ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster. Täby kommun gränsar i öster åt Österåkers kommun, i sydöst åt Vaxholms kommun, i söder åt Danderyds kommun, i väster åt Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun samt i norr åt Vallentuna kommun, alla i Stockholms län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvudsakligen Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping samt en mindre del av Östra Ryds socken och landskommun.

Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Köpingen utökades 1956 med området Vågsjö från Österåkers landskommun

Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.^[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.^[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.

Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Täby kommun 1950–2015

År			Invånare
1950			10 343
1955			13 053
1960			21 413
1965			29 754
1970			38 406
1975			41 307
1980			47 105
1985			54 185
1990			56 714
1995			58 833
2000			60 197
2005			60 594
2010			63 789
2015			68 281
2016			69 386
2017			70 405
2018			71 397
Källor: Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001 och [1] [2]

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 16 249, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 397 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).^[9]

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Täby kommun.^[10]

Födelseland 31 december 2021^[10]
Nr	Land	Antal	Andel	Andel i hela riket
1	Sverige	59 831	80,90 %	80,00 %
2	Iran	1 552	2,10 %	0,80 %
3	Finland	1 155	1,56 %	1,31 %
4	Kina	1 112	1,50 %	0,36 %
5	Polen	756	1,02 %	0,91 %
6	Tyskland	481	0,65 %	0,51 %
7	Storbritannien	462	0,62 %	0,31 %
8	Irak	458	0,62 %	1,40 %
9	Indien	366	0,49 %	0,45 %
10	Ryssland	299	0,40 %	0,22 %

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ella gård flygfoto 1968.

Täby är byggt på gammal grund. Här har människor verkat och lämnat spår efter sig ända från bronsåldern. Sveriges äldsta skelettfynd som kunnat identifieras upptäcktes 1995 vid Broby bro. Hon heter Estrid Sigfastsdotter och levde på 1000-talet. Boplatserna blev byar, och byarna samhällen. Innan utnämnandet till köping och kommunreformen var det endast den norra delen, som gränsar till Vallentuna, som hade namnet Täby. I denna del låg den mesta administrativa organisationen för det område som nu kallas Täby. Att den dåtida centrala mötesplatsen, kyrkan, låg i Täby hade stor betydelse för att köpingen och senare kommunen fick namnet Täby och inte till exempel Roslags-Näsby. Det ursprungliga Täby heter idag Täby kyrkby och började få det namnet när Täby köping inte bara omfattade kyrkbyn utan hela den nuvarande kommunen. Även den dåvarande "Täby station" på Roslagsbanan fick senare namnet Täby kyrkby station.

Under en lång tid var Roslags-Näsby (tidigare bara "Näsby") den centrala platsen i Täby köping och kommun. Detta tack vare att Roslagsbanans två största grenar möttes här, från Österskär via Åkersberga och från Norrtälje via Rimbo och Vallentuna. Man byggde här ett "stadshus" och både höghus och inomhuscentrum. Roslags-Näsby fick dock en mindre ställning när man beslutade att storsatsningen Täby Centrum skulle byggas på gamla Tibble gårds mark och inte i Roslags-Näsby som tidigare var tänkt. År 1973 byggdes ett nytt kommunhus och lite som kompensation till Roslags-Näsby fick kommunens högkvarter ligga kvar där fram till 2017 då det nya Täby kommunhus i anslutning till Täby centrum togs i bruk.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Kommundelar[redigera | redigera wikitext]

Arninge, med Hägerneholm och Ullna strand
Broby, med Erikslund, Lövbrunna och Visinge
Ella gård, med Enhagen
Ella park
Ensta
Fittja
Fällbro
Gribbylund
Hagby
Hägernäs, med Hägernäs strand och Södra Hägernäs
Karby
Lahäll
Litsby
Löttinge, med Löttingelund
Näsbypark, med Norskogen, Nytorp, Näsbygård och Slottsparken
Prästgården
Roslags-Näsby, med Sågtorp
Rönninge, med Skavlöten
Skarpäng,
Skogberga
Skålhamra
Såsta
Tibble, med Grindtorp, Näsbydal, Täby centrum. Täby park och Åkerby
Torslunda
Täby kyrkby, med Byle, Runborg, Midgård och Karlslund
Valla, med Vallabrink och Vallatorp
Viggbyholm
Vågsjö

För befolkningsrapportering[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Täby församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Täby distrikt.^[11]

Postorter[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Den södra och centrala delen av kommunen ingår sedan 2015 i tätorten Stockholm. Denna avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby. Från 2015 har ett område inom kommundelen Arninge definierats som en tätort med 295 invånare. Detta på grund av pågående bostadsbebyggelse.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av E18, från väst till öst av länsväg 265 och från norr mot öst av länsväg 274.

Stommen i kollektivtrafiken är den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik. Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen mot Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. Övriga stationer på denna linje är Roslags-Näsby, Galoppfältet, Viggbyholm och Hägernäs. På Näsbyparklinjen är stationerna Lahäll, Näsby allé, Näsbypark. På Kårstalinjen är stationerna Tibble, Ensta, Visinge och Täby kyrkby.

I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1976. Vid valet 2006 erhöll Moderaterna egen majoritet i kommunstyrelsen. I kommunvalet 2014 fick Alliansen 46 platser av totalt 61 i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2022
Ordförande	M	Rolf E Ericsson
Förste vice ordförande	L	Camilla Ifvarsson
Andre vice ordförande	S	Paulina Orrego

Kommunstyrelse[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	M	Erik Andersson
Första vice ordförande	L	Hans Ahlgren
Andra vice ordförande	S	Agneta Lundahl Dahlström

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter, varav 5 tillhör Moderaterna, 3 tillhör Liberalerna, 2 tillhör socialdemokraterna och 1 tillhör Sverigedemokraterna.

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn	Tillträdde	Avgick	Politiskt parti
Stefan Klåvus	1998	20 december 2005	Moderaterna
Filippa Reinfeldt	20 december 2005	7 november 2006	Moderaterna
Leif Gripestam	November 2006^[12]	5 november 2018	Moderaterna
Erik Andersson	6 november 2018^[13]		Moderaterna

Kommunala nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Barn- och grundskolenämnden	L	Petter Norrthon	M	Anna Gustafsson	S	Stefan Andersson
Gymnasie- och näringslivsnämnd	KD	Eva von Wowern	M	Sofia Paulsson	S	Tomas Korpi
Kultur- och fritidsnämnden	M	Birgitta Kaasik	L	Thomas Helleday	S	Camilla Henricsson Bajas
Lantmäterinämnden	L	Sven Fjelkestam	M	Mikael Jensen	S	John van den Tempel
Socialnämnden	M	Thomas Nilsonne	L	Susan El Hark	S	Jan-Olof Hedbom
Stadsbyggnadsnämnden	M	Johan Algernon	L	Mats Nordström	S	Janne Boman
Valnämnden	L	Ulf Schyldt	M	Elisabeth Anulf	S	Paulina Orrego
Överförmyndarnämnden	M	Stefan Oesman	L	Inga Emtell	S	Viktoria Tomson

Politiska majoriteter[redigera | redigera wikitext]

År	Partier
2006–2010	M
2010–2014	M	L	C	KD
2014–2018	M	L	C	KD
2018–	M	L	C	KD

Mandatfördelning i Täby kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

1

18

8

12

18

8

12

51

91,3

41

10

1973

2

16

11

8

14

16

11

8

14

51

93,2

39

12

1976

3

15

9

8

16

3

15

9

8

16

51

92,7

31

20

1979

3

13

2

7

6

20

3

13

7

6

20

51

91,5

31

20

1982

2

13

2

5

3

24

13

5

3

24

51

92,2

31

20

1985

2

15

2

11

27

15

11

27

61

90,8

37

24

1988

2

14

2

3

11

27

14

3

11

27

61

87,8

36

25

1991

11

2

9

2

31

11

9

31

61

88,7

34

27

1994

13

2

3

11

2

28

13

3

11

28

61

88,7

37

24

1998

1

10

2

1

9

4

34

10

9

4

34

61

85,24

37

24

2002

1

11

2

17

4

26

11

17

4

26

61

85,14

38

23

2006

8

2

11

4

34

8

11

4

34

61

86,41

32

29

2010

8

4

3

18

2

26

8

4

3

18

26

61

87,58

32

29

2014

8

5

2

4

16

2

24

8

5

4

16

24

61

87,92

34

27

2018

8

3

5

12

4

24

8

3

5

12

4

24

61

88,67

34

27

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Täby kommun har inte längre några aktiva vänortssamarbeten, men har tidigare haft det med följande orter:

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Täby Centrum med Attundafältets parkering och bostadshuset Storstugan år 2009, innan den omfattande byggnationen av Attundafältet.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Caperiotäby FC var ett av Sveriges bästa lag i innebandy.
IFK Täby är verksamma i sex olika idrotter bl.a. ishockey och fotboll.
IK Frej har spelat fotboll i Superettan.^[14]
STU Northside Bulls är ett av topplagen i Svenska Superserien.
- Täby Flyers är STU Northside Bulls ena juniorlag.
Täby badminton, ett av Sveriges bästa lag i badminton.
Täby Basket spelar basket i Tibblehallen.
Täby IS är Täbys största idrottsförening.
Täby Simförening
Täby Racketcenter
Viggbyholms IK är verksamma i bland annat ishockey och konståkning, där man har flera tävlande på elitnivå.
Erikslunds Kamratförening är verksamma i bland annat Rugby på elitnivå.
Täby Handbollsklubb

Militär verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001. Till början av 2010-talet var Pliktverket, nu Totalförsvarets plikt- och rekryteringsverk förlagt till Näsby slott i Näsbypark.

Förbandskod	Förbandsnamn	Aktivt	Område	Kommentar
F 2	Roslagens flygflottilj	1926-1974	Hägernäs	Reducerat till flygkår 1974
F 2	Roslagens flygkår	1949-1974	Hägernäs	Avvecklat genom försvarsbeslutet 1972
KSS	Kungliga Sjökrigsskolan	1943-1987	Näsbypark
KAS	Kustartilleriets stridsskola	1990-2000	Näsbypark	Namnbyte till Amfibiestridsskolan
AmfSS	Amfibiestridsskolan	2000-2001	Näsbypark	Omlokaliserades till Rindö
KAC	Kustartillericentrum	1995-1998	Näsbypark

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Täby.se: Personhistorik: Gripestam, Leif Läst 29 januari 2020
^ Täby.se: Personhistorik: Andersson, Erik Läst 29 januari 2020
^ ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Täby kommun.
Bilder & media
Täby kommuns webbplats

[b2589a8c77953393abf3cf51ede6160462ae3a52-1] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.^{[källa från Wikidata]}

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[16aa0d3d22b070a6edd3feee11e99c31cec7616c-3] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-4] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-5] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[8cc62ae7e45544893dd9771ca86feba667a11fdf-6] Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[7] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)

[Scbfödelseland-10] [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022.

[11] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[12] Täby.se: Personhistorik: Gripestam, Leif Läst 29 januari 2020

[13] Täby.se: Personhistorik: Andersson, Erik Läst 29 januari 2020

[14] ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]