Hoppa till innehållet

Täby kommun

Uppslagsordet ”Täby” leder hit. För andra betydelser, se Täby (olika betydelser).
Täby kommun
Kommun
Täby Kommunhus
SloganStaden på landet
Kommunens vapen.
Täby kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortTäby
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd77 447 ()[2]
Areal71,22 kvadratkilometer ()[3]
- därav land60,69 kvadratkilometer[3]
- därav vatten10,53 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet1 276,11 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°26′38″N 18°04′07″Ö / 59.4439°N 18.06872°Ö / 59.4439; 18.06872
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0118[4]
Anställda2 775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0160[6]
GeoNamesoch 2669772 2669768 och 2669772
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Täby kommun (/tɛ:bʏ/ ibland alternativt /tɛ:bɪ/ (uttal) är en kommun i Stockholms län. Kommunförvaltningen var tidigare belägen i Roslags-Näsby, men flyttade under 2017 till ett nytt kommunhus i anslutning till Täby centrum.

Cirka 40 procent av området som utgör kommunen utgörs av bebyggelse. Av det gamla natur- och kulturlandskapet återstår delar i norr, så som vid Vallentunasjöns stränder.

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av servicenäringarna, uppdragsverksamhet och handel.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Under samma tid har politiken dominerats av de borgerliga partierna.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvudsakligen Täby socken där Täby landskommun bildades vid kommunreformen 1862 samt en mindre del av Danderyds socken med Danderyds landskommun och Danderyds köping samt en mindre del av Östra Ryds socken och landskommun.

Täby municipalsamhälle inrättades 8 april 1927 och upplöstes 1948 när hela landskommunen, samt en mindre del ur Danderyds köping (Lahäll) ombildades till Täby köping. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. Köpingen utökades 1956 med området Vågsjö från Österåkers landskommun

Täby kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Täby köping.[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[8]

Kommunen ligger i sydöstra delen av landskapet Uppland med Stora Värtan och Östersjön i öster. Täby kommun gränsar i öster åt Österåkers kommun, i söder åt Danderyds kommun, i väster åt Sollentuna kommun och Upplands Väsby kommun samt i norr åt Vallentuna kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 40 procent av området som utgör kommunen utgörs av bebyggelse.[9] Av det gamla natur- och kulturlandskapet återstår delar i norr, så som vid Vallentunasjöns stränder. Nämnvärt i detta sammanhang är hagmarkerna med intressant växtliv vid Prästgården och Skogberga. I nordöst finns Fågelsångsmossen, en av Stockholms få högmossar. Där växer bland annat dvärgbjörk.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Täby kommun Hela riket






  Bebyggelse (39,3 %)
  Skog (27,0 %)
  Öppen myrmark (0,7 %)
  Jordbruksmark (11,2 %)
  Övrig mark (21,7 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns två naturreservat i Täby kommun.[11] Rönninge by-Skavlötens bildades 2002 och består av 180 hektar barrskog, blandskog och odlingslandskap. I det blandade miljöerna trivs fågelarter som skäggdopping, gråhäger, stenknäck och grönsångare.[12] Det andra reservatet, Täby prästgård, bildades 2016 och består av 95 hektar ängs- och betesmark, odlingslandskap och kulturmiljö. I reservatet växer bland annat den rödlistade arten finnögontröst liksom en ovanlig rosablommande variant av backsippa.[13]

Rosa backsippor vid Täby prästgårds naturreservat.

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Täby församling.

Från 2016 indelas kommunen i ett enda distrikt, Täby distrikt.[14]

Den södra och centrala delen av kommunen ingår sedan 2015 i tätorten Stockholm. Denna avskiljs av ett landsbygdsområde från den likaså kommungränsöverskridande tätorten Vallentuna, vars södra del utgörs av Täby kyrkby. Från 2015 har ett område inom kommundelen Arninge definierats som en tätort med 295 invånare. Detta på grund av pågående bostadsbebyggelse.

Tidigare fanns flera postadresser, som Hägernäs, Näsby Park och Gribbylund. Sedan 1960-talet utgör Täby en postort, som i princip sammanfaller med Täby kommun. Den har postnummer i serierna 183 XX och 187 XX.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Politiken i Täby har dominerats av de borgerliga partierna sedan 1950-talet med Moderaterna som största parti i kommunfullmäktige sedan 1976.

Vid valet 2006 erhöll Moderaterna egen majoritet i kommunfullmäktige. De stannade kvar vid makten även mandatperioden 2010–2014, men då i koalition med övriga allianspartierna. Alliansen behöll makten även mandatperioden 2014–2018,[15] 2018–2022 och 2022–2026.[16]

År Partier
2006–2010 M
2010–2014 M L C KD
2014–2018 M L C KD
2018– M L C KD

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022-2026
Ordförande M Mikael Jensen
Förste vice ordförande L Camilla Ifvarsson
Andre vice ordförande S Magnus Kortell

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPTMFSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011881212
1881212
5191,3
4110
197321611814
1611814
5193,2
3912
19763159816
3159816
5192,7
3120
197931327620
3137620
5191,5
3120
1982213225324
135324
5192,2
3120
19852152221127
151127
6190,8
3724
19882142231127
1431127
6187,8
3625
19911122229231
11931
6188,7
3427
19941322311228
1331128
6188,7
3724
1998110219434
109434
6185,24
3724
2002111217426
1117426
6185,14
3823
200682211434
811434
6186,41
3229
201084318226
8431826
6187,58
3229
2014852416224
8541624
6187,92
3427
2018835512424
835512424
6188,67
3427
2022112559425
11559425
6185,6
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter, varav 5 tillhör Moderaterna, 3 tillhör Liberalerna, 2 tillhör Socialdemokraterna, 1 tillhör Centerpartiet, 1 tillhör Kristdemokraterna och 1 tillhör Sverigedemokraterna.

Presidium 2022-2026
Ordförande M Erik Andersson
Första vice ordförande L Susan El Hark
Andra vice ordförande S Agneta Lundahl Dahlström

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och grundskolenämnden L Petter Norrthon M Anna Gustafsson S Fredrik Sidoli
Gymnasie- och näringslivsnämnd KD Eva von Wowern M Viktor Norén S Magnus Kortell
Kultur- och fritidsnämnden M Carl Henrik Svenson L Thomas Helleday S Camilla Henricsson Bajas
Lantmäterinämnden L Leif Odselius M Anna Lidvall Gräll S John van den Tempel
Socialnämnden M Birgitta Kaasik L Susan El Hark S Jan-Olof Hedbom
Stadsbyggnadsnämnden M Johan Algernon L Mats Nordström S Elisabeth Johansson
Valnämnden L Ulf Schyldt C Andreas Funke S Alf Bjälnes
Äldrenämnden M Thomas Nilsonne L Maria Bratt S Barbro Lindberg
Överförmyndarnämnden M Stefan Oesman L Inga Emtell S Eva Lindberg

Täby kommun har inte längre några aktiva vänortssamarbeten, men har tidigare haft det med följande orter:

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I början av 2020-talet dominerades det lokala näringslivet av servicenäringarna, uppdragsverksamhet och handel som stod för cirka 80 procent av områdets arbetstillfällen. Samtidigt stod tillverkningsindustrin för cirka sju procent. Bland större företag kan nämnas Arriva Sverige AB och Flir System AB.[10]

Under större delen av 1900-talet har Försvarsmakten verkat med olika förband i Täby kommun. Sammantaget har tre olika förband varit verksamma där under olika perioder mellan 1926 och 2001. Till början av 2010-talet var Pliktverket, nu Totalförsvarets plikt- och rekryteringsverk förlagt till Näsby slott i Näsbypark.

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Område Kommentar
F 2 Roslagens flygflottilj 1926-1974 Hägernäs Reducerat till flygkår 1974
F 2 Roslagens flygkår 1949-1974 Hägernäs Avvecklat genom försvarsbeslutet 1972
KSS Kungliga Sjökrigsskolan 1943-1987 Näsbypark
KAS Kustartilleriets stridsskola 1990-2000 Näsbypark Namnbyte till Amfibiestridsskolan
AmfSS Amfibiestridsskolan 2000-2001 Näsbypark Omlokaliserades till Rindö
KAC Kustartillericentrum 1995-1998 Näsbypark

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Från sydväst mot öster genomkorsas kommunen av E18, från väst till öst av länsväg 265 och från norr mot öst av länsväg 274.

Stommen i kollektivtrafiken är den smalspåriga järnvägen Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik. Roslagsbanan har haft mycket stor betydelse för Täbys utveckling och expansion. Alla tre av Roslagsbanans grenar går genom Täby kommun, även om grenen mot Österskär via Täby centrum är den som används av flest trafikanter. Övriga stationer på denna linje är Roslags-Näsby, Galoppfältet, Viggbyholm och Hägernäs. På Näsbyparklinjen är stationerna Lahäll, Näsby allé, Näsbypark. På Kårstalinjen är stationerna Tibble, Ensta, Visinge och Täby kyrkby.

I Täby finns även ett stort antal busslinjer som knyter ihop alla kommunens delar med såväl Roslagsbanan som tunnelbanan.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 77 447 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 31:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Täby kommun 1950–2020[26][27][28]
ÅrFolkmängd
1950
  
10 343
1955
  
13 053
1960
  
21 413
1965
  
29 754
1970
  
38 406
1975
  
41 307
1980
  
47 105
1985
  
54 185
1990
  
56 714
1995
  
58 833
2000
  
60 197
2005
  
60 594
2010
  
63 789
2015
  
68 281
2020
  
72 755

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 16 249, eller 22,76 % av befolkningen (hela befolkningen: 71 397 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 9 760, eller 16,21 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 198 den 31 december 2002).[29]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Täby kommun.[30]

Födelseland 31 december 2021[30]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige 59 831 80,90 % 80,00 %
2 Iran Iran 1 552 2,10 % 0,80 %
3 Finland Finland 1 155 1,56 % 1,31 %
4 Kina Kina 1 112 1,50 % 0,36 %
5 Polen Polen 756 1,02 % 0,91 %
6 Tyskland Tyskland 481 0,65 % 0,51 %
7 Storbritannien Storbritannien 462 0,62 % 0,31 %
8 Irak Irak 458 0,62 % 1,40 %
9 Indien Indien 366 0,49 % 0,45 %
10 Ryssland Ryssland 299 0,40 % 0,22 %

Fram till bronsåldern var området som utgör Täby kommun havsbotten. Men rikliga fornlämningar har lämnat mycket information. Exempel på sådana lämningar är 37 runstenar samt varggropar och kvarnstenar. De visar att för omkring 3 000 år sedan restes de första fasta bosättningarna och att vikingatiden var områdets första storhetstid. Vid Vallentunasjön levde Estrid Sigfastdotters släkt och då anlades Jarlabankes bro. Vidare tillkom Risbylestenen under denna tid.[31] I Rönninge by har ett flertal fornlämningar från samma tidsepok hittats.[32]

Täby kyrka uppfördes när kristendomen kom och runt den växte Täby kyrkby fram.[31] Under samma århundrade uppfördes också Näsby slott, vars första kände ägare var riddare Karl Estridsson Natt och Dag.[33] Pest, svält och avlägsna krig under medeltiden gjorde att befolkningen halverades och återhämtningen från detta tog århundraden. Medeltidens gårdsnamn återfinns i dag som namn på stadsdelar.[31]

Ella gård flygfoto 1968.

Under 1800-talet uppfördes byggnader på Karby gård, en gård vars ägare kan spåras till 1300-talet då Heliga Birgittas far ägde den.[34]

Järnvägens ankomst, och med den Viggbyholms station, Roslags Näsby station och Täby kyrkby station, ledde till ökad bebyggelse.[31]

Täby Centrum med Attundafältets parkering och bostadshuset Storstugan år 2009, innan den omfattande byggnationen av Attundafältet.

Blasonering: I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver.

Täby kommunvapens förebild är ett kors inristat på den så kallade Risbylestenen (Upplands runinskrifter 161), en av kommunens runstenar. Vapnet fastställdes år 1937 för Täby municipalsamhälle. Det övertogs av köpingen 1948 och av kommunen 1971. Det registrerades av den sistnämnda hos PRV år 1974.

Caperiotäby FC, tidigare Caperio/Råsunda, flyttade sitt innebandylag till Täby 2006.[35] De vann bland annat två SM-silver och ett SM-brons innan de åkte ur Svenska Superligan för herrar 2014. I samband med detta flyttade laget sin verksamhet till Djurgårdens IF.[36] Ett annat lag verksamt inom innebandy i kommunen är IK Frej med cirka 1 400 medlemmar i början av 2020-talet. Förutom innebandy har föreningen även fotboll.[37] Åtminstone 2015 hade föreningen ett lag i Superettan.[38]

IFK Täby bildades 1957 genom en sammanslagning av Näsby AIS & IFK Ella. De slogs senare samman med Täby IS och blev då Täby FK.[39] Täby IS bildades 1923 och 100 år senare hade föreningen cirka 2 500 medlemmar.[40] Föreningen har fostrat idrottare som till exempel den tidigare svenska mästaren i tresteg, Birger Nyberg.[41]

Bland andra idrottsföreningar i kommunen kan nämnas:

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b] ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ [a b] ”Täby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/t%C3%A4by. Läst 8 oktober 2023. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Stockholm&municipalities=T%C3%A4by&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 oktober 2023. 
  12. ^ ”Rönninge by-Skavlöten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/ronninge-by-skavloten.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 oktober 2023. 
  13. ^ ”Täby prästgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/taby-prastgard.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a89d&sv.12.382c024b1800285d5863a89d.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 10 oktober 2023. 
  14. ^
  15. ^ ”Resultat från valet 2014”. 18 september 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://archive.ph/20141111072751/http://www.tyreso.se/Kommun_demokrati/Nyheter-Kommun--Demokrati/Resultat-av-valet-2014/. Läst 9 oktober 2023. 
  16. ^ Bergman, Tommy; Åberg, Lisa (23 oktober 2022). ”Här är partierna som styr i din kommun efter valet 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/har-ar-partierna-som-styr-i-din-kommun-efter-valet-2022. Läst 9 oktober 2023. 
  17. ^ läs online, www.finskaakademien.se , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.svd.se , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.svt.se , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ Täby kommun, läs online, läst: 24 september 2019.[källa från Wikidata]
  22. ^ Kommunstyrelsen 2015-2018, Täby kommun, läs online, läst: 5 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 9 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  24. ^ Täby kommun, läs online, läst: 24 september 2019.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.taby.se , läst: 1 september 2023.[källa från Wikidata]
  26. ^ ”Folkmängden i Sveriges kommuner 1950 - 2001”. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____25836.aspx. 
  27. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder”. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____159277.aspx. 
  28. ^ ”Kommunfakta 2019”. Arkiverad från originalet den 3 september 2019. https://web.archive.org/web/20190903120825/https://www.taby.se/globalassets/3.-dokument-per-dokumenttyp/nyheter-och-ovrigt/taby-kommunfakta-scb-2019.pdf. Läst 3 september 2019. 
  29. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  30. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 31 maj 2022. 
  31. ^ [a b c d] ”Täbys historia”. Täby kommun. https://www.taby.se/kommun-och-politik/statistik-och-fakta/tabys-historia/. Läst 8 oktober 2023. 
  32. ^ ”Rönninge by 40 år”. Täby hembygdsförening. https://www.hembygd.se/taby/page/16974. Läst 8 oktober 2023. 
  33. ^ ”Näsby Slotts historia – från 1200-tal till dagens slott”. Näsby Slott. https://www.nasbyslott.se/om-oss/historia/. Läst 8 oktober 2023. 
  34. ^ ”Karby Gård, Täby Kulturcentrum”. Open House Stockholm. https://www.openhousestockholm.com/objekt2023/karby-g%C3%A5rd,-t%C3%A4by-kulturcentrum. Läst 8 oktober 2023. 
  35. ^ ”Täby FC - Svenskalag.se”. www.svenskalag.se. http://www.svenskalag.se/tabyfc/sida/21807/foreningens-historia. Läst 10 oktober 2023. 
  36. ^ ”Klart: Caperiotäby blir Djurgården” (på engelska). Innebandymagazinet. https://innebandymagazinet.se/2014/03/11/klart-caperiotaby-blir-djurgarden. Läst 10 oktober 2023. 
  37. ^ ”IK Frej Täby Fotboll | laget.se”. www.laget.se. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231021063939/https://www.laget.se/IKFrejTabyFotboll/About. Läst 10 oktober 2023. 
  38. ^ ”Frej skriver historia”. svenskafans.com. http://www.svenskafans.com/fotboll/frej-skriver-historia-529201.aspx. 
  39. ^ ”IFK TÄBY”. Svenska Fotbollsklubbar. http://www.svenskafotbollsklubbar.se/showclub.php?clubid=1151. Läst 10 oktober 2023. 
  40. ^ ”Täby IS”. www.svenskalag.se. https://www.svenskalag.se/tabyis. Läst 10 oktober 2023. 
  41. ^ ”Stora Grabbar”. www.storagrabbar.se. http://www.storagrabbar.se/grabbar_6.html. Läst 10 oktober 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]