Siri Meyer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Siri Lisen Meyer, född 11 augusti 1898 i Göteborgs mosaiska församling, död 28 februari 1985 i Björketorps församling, Västergötland[1], var en svensk tecknare och målare.[redigera | redigera wikitext]

Siri Meyer utbildade sig först vid Slöjdföreningens skola i Göteborg och 1919-1920 vid Kungliga Konstakademien i Stockholm, och därefter vid Hans Hofmanns konstskola i München 1922-1923. I München ställde hon 1923 ut tillsammans med Paul Klee och George Grosz på Galerie Goltz. Därefter studerade hon i Paris 1924-1925 för Othon Friesz och Fernand LégerAcadémie Moderne och också för Otte Sköld.


Siri Meyers konstnärliga påbrå visade sig tidigt. Hon tecknade flitigt och hennes mor uppmuntrade henne. Siri Meyer började på Slöjdföreningens skola (nuvarande Högskolan för konst och design, HDK) och deltog i undervisningen under två terminer innan hon hösten 1918 kom in på Tekniska skolan (nuvarande Konstfack). Eftersom hon var en duktig tecknare flyttades hon upp en årskurs. Hon deltog också i undervisning på Konstakademien (nuvarande Konsthögskolan) men fullföljde inte undervisningen. I slutet av 1920 startade hon tillsammans med Birgit Afzelius-Wärnlöf och Brita Blumenthal en ateljé för handtryckt siden. Samma år träffade Siri Meyer norskan Elsa Lystad på Konstakademien. Mötet ledde till livslång vänskap. Elsa Lystad begav sig 1921 till München för att möta den nya tidens idéer. Siri Meyer följde efter året därpå och skrev in sig vid en av de första målarskolorna för modern konst, Hans Hofmann Schule für Bildende Kunst. Vännerna bodde på pensionat och umgicks med skandinaviska konstnärer som danskan Francisca Clausen. Siri Meyer tog intryck av den tyska expressionismen, både den abstrakta och figurativa.


Konstnären Eric Grate befann sig i München och såg Siri Meyers debut med akter och karikatyrer i en samlingsutställning tillsammans med bland andra Paul Klee och Georg Grosz, på det avantgardistiska Galerie Neue Kunst — Hans Goltz. Det var främst en bildsvit Klee-inspirerade bilder som intresserade honom. En sådan bild är den lilla akvarellen Composition från 1922. Den är både abstrakt och figurativ. Triangelformerna i bilden omges av linjer och i detta geometriska bergslandskap vilar en naken kvinna tecknad i tusch. Hon ställde även ut tecknade karikatyrer, som gav henne medarbetarskap i den tyska kulturtidskriften Der Querschnitt.


I början av 1924 begav sig Siri Meyer och Elsa Lystad till Paris. De delade ateljé och rum och började på Académie Moderne och deltog även i Fernand Léger's eftermiddagsundervisning. Åren 1926–1927 gick Siri Meyer på Académie Scandinave Maison Watteau med Otte Sköld som lärare. Det var undervisningen hos Sköld som påverkade henne mest konstnärligt. Hon knöt an till den nya saklighetens realism.


Siri Meyer var en flitig utställare under 1920-talet. Hon deltog i samlingsutställningar på salongerna i Paris och Oslo, samt Exposition Internationale des Beaux-Arts De La Ville de Bordeuax år 1927. Den svenska debuten skedde på Svensk-franska konstgalleriet i Stockholm 1928 med utställningen Pariskamraterna. Recensionerna var välvilliga men inte översvallande. Gemensamt för konstnärerna var en frisk och bred realistisk uppfattning av motiven, färgernas suveränitet över formen och frihet från all lättvunnen stilisering. Siri Meyer visade drygt trettio verk varav merparten var teckningar från Mallorca. Hon skiljde ut sig från de andra genom sin precisa stil. Hennes teckningar från Mallorca beskrevs som nålskarpa och detaljerat redogörande, ”Och ett par små målningar förena en något preciös naivism, en suggestiv stämning och en förfinad färgskala.” En av målningarna var Teaterlogen som i dag finns på Norrköpings Konstmuseum.


År 1930 flyttade Siri Meyer till Berlin. Året därpå utbildade hon sig hos den framträdande reklamkonstnären Jupp Wiertz. Under utbildningen gjorde hon reklamuppdrag för tryckeriet Meyer & Köster i Göteborg som gav henne viss inkomst. Modern stöttade henne ekonomiskt under utlandsvistelserna, men alltsedan Münchentiden komponerade hon tapet- och mattmönster som sändes hem till Sverige till försäljning.


Siri Meyer var ofta på resande fot, men med många hembesök. Hennes huvudsakliga hemvist var under många år på Mallorca. Hon besökte ön 1924 och blev förtjust i landskapet. Siri Meyer målade där i gouache, akvarell och olja och tecknade bland annat byar med strama husvolymer och arbetande människor. Andra världskriget tillbringade hon i Göteborg. Under 1950-talet bodde Siri Meyer till och från på Mallorca innan hon återvände till hemstaden för gott. Hon arbetade med reklam och fick genom Birgit Afzelius-Wärnlöf, nu scen- och dekorchef på Liseberg, arbete som dekormålare. År 1948 fick hon uppdraget att gestalta berg- och dalbanan på Liseberg. Det blev ett landskap influerat av det mallorcinska. Siri Meyer var också scenograf för revyuppsättningar i Göteborg. Folkan tur och retur, 1941, som spelades på Folkteatern och Ur askan i elden, 1942, för Nya Revyteatern. Tillsammans med Birgit Afzelius-Wärnlöf gjorde hon kostym till Karl Gerhards spel Sol och vår.


Efter ett långt utställningsuppehåll ställde Siri Meyer ut 1952 och 1953 på Gallerias Costas på Mallorca, och tillsammans med Rulle Abrahamsson visade hon 1952 ett fyrtiotal verk på Lorensbergs konstsalong i Göteborg. Motiven utförda i teckning och akvarell var från södra Frankrike och Spanien med många bilder från byn Valldemosa på Mallorca där hon bott. I en recension lyfts Siri Meyers lätta, känsliga handlag i skisserna fram och i en genomarbetad porträttstudie i svart- och rödkrita har hon ”arbetat sig fram till den innehållsrika enkelhet som är teckningskonstens hemlighet”.


Minnesutställningen 1986 på Galleri Majnabbe i Göteborg sammanställdes av systerdottern och konstnären Marianne Sterner. I den visades Siri Meyers lekfulla och humoristiska teckningar, målningar från Mallorca, sommarlätta målningar från Orust och många självporträtt, både tecknade och målade. I utställningen visades också dagboksbilder där hon med satir skildrade sig själv och andra. Den tecknade linjen framhölls åter som hennes styrka.


Verk av Siri Meyer har visats i ett flertal utställningar om kvinnor i svenskt avantgarde de senaste decennierna. Den första separatutställningen hölls på Norrköpings Konstmuseum 2010. Förvärv av hennes verk till konstmuseer gjordes efter hennes död. Den ovan nämnda akvarellen Composition köptes in av Moderna Museet 2012 och under 2020 förvärvades ett flertal verk av Göteborgs Konstmuseum som sedan tidigare har Siri Meyer i sin permanenta utställning.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. sid. 158-160. Libris länk. ISBN 9789198465747 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]