Sjusovare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sjusovare (olika betydelser).
Sjusovare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Stratigrafisk utbredning: Miocen - Nutid
Siebenschlaefer glis glis.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
UnderordningEkorrartade gnagare
Sciuromorpha
FamiljSovmöss
Gliridae
UnderfamiljGlirinae
SläkteGlis
Brisson, 1762
ArtSjusovare
G. glis
Vetenskapligt namn
§ Glis glis
AuktorLinné, 1766
Utbredning
Glis glis range map.png
Utbredningsområde (grön=inhemsk, lila=introducerad)
Synonymer
Myoxus glis[2][3]
Hitta fler artiklar om djur med

Sjusovare (Glis glis) är enda arten i släkte glis som är enda släktet i familjen sovmöss.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Sjusovaren är 13–19 cm lång och har en yvig svans av 11-15 cms längd. Vikten varierar mellan 70 och 300 g. Sjusovaren är ljusgrå på ovansidan och vitaktig på undersidan. Kring ögat har den en tydlig, svart ring.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer från centrala till södra Europa och österut till norra Iran. Den saknas i det allra västligaste Europa. Arten inplanterades 1902 i England av den brittiske zoologen Lionel Walter Rothschild, 2:a baronen Rothschild. Den har i södra England blivit ett besvärligt skadedjur, vilket förvärras av att den är fridlyst.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Sjusovaren är nattaktiv och lever främst i lövskog, men också i blandskog och trädgårdar. Den är högljudd, med olika brummande, morrande och visslade läten. Under parningstiden har den ett genomträngande, upprepat pipande. Sjusovaren kan bli upp till 4-5 år gammal. Den ligger i dvala från september eller november till maj eller juni.

Föda[redigera | redigera wikitext]

Sjusovaren lever främst på frön, bark, blommor, frukt, nötter och svamp. Beträffande den animaliska delen av födan går åsikterna isär. Vissa källor hävdar att den lokalt skall hota småfågelbestånd. Andra, bland annat Curry-Lindahl nedtonar betydelsen av sjusovarens predation och menar att den endast undantagsvis tar fågelägg och -ungar samt insekter. Ytterligare andra betraktar djuret som ren växtätare.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Sjusovarens parningstid sträcker sig från maj till juni. Honan föder efter omkring 30 dagars dräktighet 1-11 (vanligen 4-6) ungar. Dessa dias i omkring en månad.

Sjusovaren och människan[redigera | redigera wikitext]

Arten har fått sitt namn efter martyrlegenden om de sju sovarna. Under romartiden var arten en populär födokälla som gärna göddes i fångenskap.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Glis glisIUCN:s rödlista, auktor: Amori, G. et. al. (2008), besökt 9 juni 2009
  2. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (18 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myoxus+glis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]