Skriet
 | |
| Konstnär | Edvard Munch |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1893 |
| Typ | Målning |
| Material | Olja, tempera, pastell och krita på papp |
| Mått (h×b) | 91 × 73,5 cm |
| Plats | Nasjonalmuseet i Oslo |
Skriet (norska: Skrik) är ett expressionistiskt motiv som Edvard Munch under åren 1893–1910 framställde i fyra målningar och en litografi.
Motiv[redigera | redigera wikitext]
Flera Munch-målningar har olika sinnestillstånd som motiv, ofta obalanserade och på gränsen till det patologiska. Om Skriet skrev Munch:
| ” | Jag gick längs vägen med två vänner – så gick solen ned – himlen blev plötsligt blodröd – jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad – över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor – mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla – och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen. | „ |
| – [1] | ||
Den förtvivlan och fasa som upplevs av gestalten i förgrunden kan förnimmas i landskapet och himmelen, vilka våndas i förtvivlade strimmor av godtyckliga färger – rött, gult och grönt – som om skriet utvidgas i vågor av oresonlig rädsla. Det landskap med en fjord med två skepp som syns i bakgrunden är Oslo, sett från nuvarande Ekebergparken. Där har byggts en plattform på den så kallade Munchpunkten,[2] där Marina Abramovic planerat genomföra sin performance The Scream med hundratals skrikande personer i augusti 2013 för att hylla Munch under jubileumsåret hösten 2013. Denna avstyrdes dock av polisen för ordningsstörning efter klagomål av kringboende.[3]
Versioner och historia[redigera | redigera wikitext]
Edvard Munch gjorde fyra versioner av denna målning.
Osignerad skiss i pastell från 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet i Oslo.
Olja, tempera och pastell på papp från 1893 (91 × 73,5 cm), finns i Nasjonalmuseet i Oslo.
Pastell från 1895 (79 × 59 cm), privat ägo.
Tempera på pannå från 1910 (83,5 × 66 cm), Munchmuseet i Oslo.
Litografi från 1895 (49,4 × 37,3 cm).
- En osignerad skiss i pastell från 1893 (74 × 56 cm), Munchmuseet i Oslo.
- En version i olja, tempera och pastell på pannå från 1893 (91 × 73,5 cm), finns på Nasjonalmuseet i Oslo.
- En version i pastell från 1895 (79 × 59 cm), i privat ägo. Tidigare ägd av Thomas Olsen och Henriette Olsen samt av Petter Olsen.
- En litografi från 1895 (49,4 × 37,3 cm).
- En version i tempera på pannå från 1910 (83,5 × 66 centimeter), hänger på Munchmuseet i Oslo, en digital kopia förvaras på Arctic World Archive.
Den 12 februari 1994 stals den version som tillhör Nasjonalmuseet. Efter att betalning av lösensumma hade avvisats, återbördades tavlan i maj samma år efter en insats av norsk polis i samarbete med brittisk polis och Getty-museet (i Los Angeles).
Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen på Munchmuseet av beväpnade rånare, samtidigt med målningen Madonna. Tavlorna återfanns av norsk polis i augusti 2006. Skriet-målningen hade efter vårdslös hantering fått fukt- och slitageskador som inte helt går att reparera.[4] Den har dock konserverats och åter ställts ut på Munchmuseet.[5]
Den 2 maj 2012 auktionerade Petter Olsen ut sin Skriet-version på Sotheby's i New York. Det vinnande budet, som gavs via telefon av en anonym köpare, var på 107 miljoner amerikanska dollar (119,9 miljoner inklusive 12 % provision). Skriet blev därmed den dyraste målning som dittills hade sålts på en auktion.[6] Köparen visade sig senare vara den amerikanske företagaren och miljardären Leon Black.[7]
Ansiktsmasker i vitt och svart som påminner om målningen (Skriet-masker) finns i butiker för skämtartiklar. De baseras på figuren Ghostface i filmen Scream från 1996.
Vid Greenpeace demonstration i Stockholm i mars 2011 mot slutförvaring av radioaktivt avfall, användes en ansiktsmask i form av ett modifierat varningsmärke för radioaktivitet, som påminde om målningen Skriet.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Munch-museet, Edvard Munch som maler
- ^ Aftenposten 30 juli 2013, läst 2013-10-10
- ^ artagency.com Arkiverad 27 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine., läst 2013-10-10
- ^ PM (21 december 2006). ”"Skriet" går inte att reparera”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/skriet-gar-inte-att-reparera. Läst 11 november 2009.
- ^ Munch-Museet. ”Konserveringen av Skrik og Manonna”. Arkiverad från originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422002916/http://www.munch.museum.no/content.aspx?id=151. Läst 5 maj 2012.
- ^ ”Nytt auktionsrekord för Skriet”. Dagens Nyheter. 3 mars 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/nytt-auktionsrekord-for-skriet/. Läst 3 mars 2012.
- ^ Crow, Kelly (11 juni 2012). ”An Art Mystery Solved: Mogul Is 'Scream' Buyer”. Wall Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052702304373804577521240470769420.html. Läst 12 juli 2012.
- ^ Protester mot förslag om slutförvar, Svenska Dagbladet, 16 mars 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Skriet på DigitaltMuseum.no (Nasjonalmuseets version)
- Skriet som litografi