Skriet
 |
|
| Konstnär | Edvard Munch |
|---|---|
| Basfakta | |
| Tillkomstår | 1893 |
| Typ | Målning |
| Material | Olja, tempera, pastell och krita på papp |
| Mått (h×b) | 91 × 73,5 centimeter |
| Plats | Nasjonalgalleriet i Oslo |
Skriet (norska: Skrik) är ett expressionistiskt motiv som Edvard Munch under åren 1893–1910 framställde i fyra målningar och en litografi.
Motiv[redigera | redigera wikitext]
Flera Munch-målningar har olika sinnestillstånd som motiv, ofta obalanserade och på gränsen till det patologiska. Om Skriet skrev Munch:
| ” | Jag gick längs vägen med två vänner – så gick solen ned – himlen blev plötsligt blodröd – jag stannade, lutade mig mot staketet utmattad – över den blåsvarta fjorden och staden låg blod och eldtungor – mina vänner gick vidare och jag stod där darrande av rädsla – och jag kände hur ett högljutt, ändlöst skri genomträngde naturen. | „ |
| — [1] | ||
Den förtvivlan och fasa som upplevs av gestalten i förgrunden kan förnimmas i landskapet och himmelen, vilka våndas i förtvivlade strimmor av godtyckliga färger – rött, gult och grönt – som om skriet utvidgas i vågor av oresonlig rädsla. Det landskap med en fjord med två skepp som syns i bakgrunden är Oslo, sett från nuvarande Ekebergparken. Där har byggts en plattform på den så kallade Munchpunkten,[2] där Marina Abramovic planerat genomföra sin performance The Scream med hundratals skrikande personer i augusti 2013 för att hylla Munch under jubileumsåret hösten 2013. Denna avstyrdes dock av polisen för ordningsstörning efter klagomål av kringboende.[3]
Versioner och historia[redigera | redigera wikitext]
Edvard Munch gjorde fyra versioner av denna målning.
-
Olja, tempera och pastell på papp från 1893 (91 x 73,5 cm), finns i Nasjonalmuseet i Oslo.
-
Pastell från 1895 (79 x 59 cm), privat ägo.
-
Litografi från 1895 (49,4 × 37,3 cm).
-
Tempera på pannå från 1910 (83,5 x 66 cm), Munchmuseet i Oslo.
- En version i olja, tempera och pastell på pannå från 1893 (91 x 73,5 cm) och finns i Nasjonalmuseet i Oslo.
- En version i pastell från 1895 (79 x 59 cm) har fram till 2012 ägts av den norske redaren Petter Olsens (född 1948) familj.
- En version i pastell finns i Munchmuseet.
- En version i tempera på pannå från 1910 (83,5 x 66 centimeter) och hänger i Munchmuseet i Oslo.
Edvard Munch utförde år 1895 även Skriet som en ofta reproducerad litografi.
Den 12 februari 1994 stals den version som tillhör Nasjonalmuseet. Efter att betalning av lösensumma hade avvisats, återbördades tavlan i maj samma år efter en insats av norsk polis i samarbete med brittisk polis och Getty-museet (i Los Angeles).
Den 22 augusti 2004 stals temperaversionen på Munchmuseet av beväpnade rånare, samtidigt med målningen Madonna. Tavlorna återfanns av norsk polis i augusti 2006. Skriet-målningen hade efter vårdslös hantering fått fukt- och slitageskador som inte helt går att reparera.[4] Den har dock konserverats och åter ställts ut på Munchmuseet.[5]
Den 2 maj 2012 auktionerade Petter Olsen ut sin Skriet-version på Sotheby's i New York. Det vinnande budet, som gavs via telefon av en anonym köpare, var på 107 miljoner amerikanska dollar (119,9 miljoner inklusive 12 % provision). Skriet blev därmed den dyraste målning som dittills hade sålts på en auktion.[6] Köparen visade sig senare vara den amerikanske företagaren och miljardären Leon Black.[7]
Ansiktsmasker i vitt och svart som påminner om målningen (Skriet-masker) finns i butiker för skämtartiklar. De baseras på figuren Ghostface i filmen Scream från 1996.
Vid Greenpeace demonstration i Stockholm i mars 2011 mot slutförvaring av radioaktivt avfall, användes en ansiktsmask i form av ett modifierat varningsmärke för radioaktivitet, som påminde om målningen Skriet.[8]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Munch-museet, Edvard Munch som maler
- ^ Aftenposten 30 juli 2013, läst 2013-10-10
- ^ artagency.com, läst 2013-10-10
- ^ PM (21 december 2006). ”"Skriet" går inte att reparera”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/skriet-gar-inte-att-reparera. Läst 11 november 2009.
- ^ Munch-Museet. ”Konserveringen av Skrik og Manonna”. Arkiverad från originalet den 22 april 2012. https://web.archive.org/web/20120422002916/http://www.munch.museum.no/content.aspx?id=151. Läst 5 maj 2012.
- ^ ”Nytt auktionsrekord för Skriet”. Dagens Nyheter. 3 mars 2012. http://www.dn.se/kultur-noje/nytt-auktionsrekord-for-skriet/. Läst 3 mars 2012.
- ^ Crow, Kelly (11 juni 2012). ”An Art Mystery Solved: Mogul Is 'Scream' Buyer”. Wall Street Journal. http://online.wsj.com/article/SB10001424052702304373804577521240470769420.html. Läst 12 juli 2012.
- ^ Protester mot förslag om slutförvar, Svenska Dagbladet, 16 mars 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Skriet på DigitaltMuseum.no (Nasjonalmuseets version)
- Skriet som litografi
