Slaget vid Hastings

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Slaget vid Hastings
Del av Normandernas erövring av England
Bayeux Tapestry scene57 Harold death.jpg
Scen från Bayeuxtapeten föreställande kung Harald Godwinsons död
Ägde rum 14 oktober 1066
Plats Senlac Hill, Battle, elva kilometer nordväst om Hastings, East Sussex, England
Resultat Avgörande normandisk seger
Stridande
Normander,
bretagnare, flamländare, fransmän
Anglosaxare
Befälhavare och ledare
Vilhelm av Normandie
Odo av Bayeux
Harald Godwinson 
Styrka
Okänt, uppskattningar varierar från 3 000 till 30 000[1] Okänt, uppskattningar varierar från 4 000 till 30 000[1]
Slagordning

Slaget vid Hastings utspelades den 14 oktober 1066 nära nuvarande Battle, elva kilometer nordväst om Hastings i Sussex i sydöstra England. Slaget resulterade i Vilhelm Erövrarens och de invaderade normandernas första seger i erövringen av England. Det har skildrats på Bayeuxtapeten från något decennium senare.

Slaget[redigera | redigera wikitext]

Detaljscen i Bayeuxtapeten

Slaget stod mellan de normandiska invasionsstyrkorna under hertig Vilhelm II av Normandie och de anglosaxiska försvarsstyrkorna under kung Harald Godwinson. Anglosaxarna hade just besegrat, och i stridens hetta även tillintetgjort, Harald Hårdråde vid Stamford Bridge, då de utmattade anlände till trakten norr om Hastings efter en lång och dramatisk marsch på cirka 400 kilometer på tretton dagar. Truppernas trötthet lär knappast heller ha varit mindre av att de dessförinnan hade gjort motsvarande marsch i motsatt riktning och därpå utkämpat ett stort slag. Kung Harald tycks ha insett vikten av snabbhet inför detta nya normandiska hot, men har förmodligen gjort avgörande taktiska missar.

De engelska trupperna bestod uteslutande av infanteri, såväl av elittrupper som av hastigt värvad milis. Av någon anledning fanns inga större styrkor av bågskyttar med. Den normandiska sidans trupper bestod av riddare, bågskyttar och fotfolk från Normandie, Bretagne och Flandern.

På morgonen ställde de engelska trupperna upp sig på krönet av en lång sluttning. De stod tätt, bildande en sköldmur. De normandiska trupperna samlades på de sanka markerna nedanför sluttningen. De var uppdelade i tre grupper, till vänster de bretonska styrkorna, i mitten de normandiska och till höger de flamländska.

De normandiska trupperna anföll uppför sluttningen i vågor under hela dagen. Attackerna skedde omväxlande med bågskyttar, fotfolk och riddare. Vid åtminstone två tillfällen drog sig delar av de normandiska trupperna tillbaka, varvid engelska trupper förföljde dem. I de båda fallen anfölls de förföljande engelsmännen från sidan och de retirerande normandiska trupperna vände om, varefter förföljarna tillintetgjordes.

Till kvällen drev till slut normanderna bort engelsmännen från krönet och tvingade dem till vild flykt. Harald föll under slaget och Vilhelm stod som segrare.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Historien om Vilhelm, hertig av Normandie och kung av England. Skriven av William av Poitiers 1073.
  • Den Anglosaxiska krönikan. Skriven av olika personer under 1000-talet.
  • Gesta Normannorum Ducum. En historia om hertigarna av Normandie. Skriven av William av Jumièges 1070.
  • Historia Ecclesiastica. Kyrkans historia. Skriven av munken Orderic Vitalis under första hälften av 1100-talet.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Campbell, James (2000). ”Observations upon a scene in the Bayeux Tapestry” (på engelska). The Medieval state. Continuum International Publishing Group. sid. 75-85 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]