Slaget vid Kap Ecnomus
| Slaget vid Kap Ecnomus | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Första puniska kriget | |||||||||||
_(cropped).jpg) Illustration över slaget från mitten av 1760-talet. Notera att skeppen har flera dåtida historiska felaktigheter. | |||||||||||
| |||||||||||
| Stridande | |||||||||||
 Kartago
|
 romerska republiken
| ||||||||||
| Befälhavare och ledare | |||||||||||
| Hamilkar Barkas Hanno den store |
Marcus Atilius Regulus Lucius Manlius Vulso Longus | ||||||||||
| Styrka | |||||||||||
| 350 örlogsfartyg 150 000 matroser |
330 örlogsfartyg 140 000 matroser (ovisst antal godsskepp) | ||||||||||
| Förluster | |||||||||||
| 30–40 000 stupade/saknade 30 sänkta skepp 64 tillfångatagna skepp |
10 000 stupade/saknade 24 sänkta skepp | ||||||||||
Slaget vid Kap Ecnomus eller Eknomos (klassisk grekiska: Ἔκνομος) var ett sjöslag som utkämpades 256 f.Kr. vid Kap Ecnomus utanför södra Sicilien mellan flottorna i Kartago och den romerska republiken som del av det första puniska kriget (264–241 f.kr.), resulterande i romersk seger och invasion av kartagiska Nordafrika. Sjöslaget är bland annat känt för att potentiellt ha varit det största sjöslaget genom historien, med över 300 fartyg per flotta.
Slaget[redigera | redigera wikitext]
Rom var på väg med en invasionsflotta till kartagiska Nordafrika när den stötte på Kartagos konterflotta. Kartago visste om Roms invasion och hade mönstrat alla tillgängliga örlogsfartyg för att möta romarna vid Kap Ecnomus. Vid utfallet formade den romerska flottan, som förde med sig godsskepp, en kilformation medan den kartagiska flottan bildade en bredlinje (linje med bredsidorna mot varandra). När den romerska kilen närmade sig den kartagiska flottan gick det kartagiska centralledet bakåt för att bilda en U-linje som kunde omringa den romerska kilen. Omringningen var viktig då dåtidens skeppskrigföring utkämpades genom att ramma fientliga skepp i sidan med en ramm i metall. De romerska skeppen var dock utrustade med en svivlande änterbrygga med vindspel och järnhake, av romarna kallade corvus (latin för "korp"), och kunde anfalla genom att borda frontalt och sedan äntra fiendeskeppet med äntergastar.
På grund av det grova antalet fartyg misslyckades den kartagiska omringningen och tre separata stridslinjer bröt ut. Dessa linjer havererade snabbt till klungor som gjorde det omöjligt att manövrera till att ramma andra fartyg, varför äntring blev avgörande för slaget. De kartagiska skeppen var inte utrustade för äntring, varav den romerska flottan enkelt kunde nedkämpa de kartagiska fartygen med dess änterbrygga och äntergastar. Den romerska centralklungan var först med att besegra sina motståndare och kunde därefter vända om och undsätta deras kamrater i de andra klungorna.
Slaget resulterade i romersk seger och följdes direkt av Roms invasion av kartagiska Nordafrika.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Battle of Cape Ecnomus, 18 februari 2024.