Örlogsfartyg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kanoner avfyras från skeppet USS Iowa.
Strategisk kärnvapenubåt av Ohio-klass tillhörande den amerikanska flottan.

Ett örlogsfartyg (från örlog, fornnordiskt ord för krig) eller krigsfartyg, är ett sjögående fartyg avsett för militära ändamål, ofta bestyckat med ballistiska robotar, fartygsartilleri, luftvärn, målsökande robotar, sjunkbomber, torpeder, minor och liknande vapen, och med kapacitet för bekämpning av andra fartyg, flygplan och militära installationer på land. Till örlogsfartyg räknas även hangarfartyg och landstigningsfartyg.

Segelfartygsepoken[redigera | redigera wikitext]

Regalskeppet Vasa, ett väl bevarat örlogsfartyg från 1600-talet

Seglande örlogsfartyg hade sitt ursprung i seglande handelsfartyg, till exempel galeoner, koggar. Med tiden uppstod dock specifika namn som korvett, fregatt och linjeskepp. Därutöver användes sammansatta uttryck som ”örlogsbrigg” och ”örlogsskonert”. För mindre fartyg användes även beteckningen kanonbåt, slup och styckepråm.

Yamato, världens genom tiderna största slagskepp

Ångfartygsepoken[redigera | redigera wikitext]

Införandet av ångdrivna fartyg sammanföll i mycket med utvecklingen av sjöartilleriet som framtvingade pansarskydd på fartygen. Utvecklingen innebar att de seglande linjeskeppen kom att ersättas av pansrade slagskepp. (I Tyskland bibehöll man länge beteckningen linjeskepp för dessa). Mindre länder hade inte råd med de mycket dyra slagskeppen utan byggde i stället pansarbåtar eller pansarskepp.

För spaning infördes mindre och snabbare fartyg, kryssare.

Dagens örlogsfartyg[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen internationellt överenskommen indelning av örlogsfartyg. Nedanstående ungefärliga gruppering följer den indelning som brukar följas i marinkalendrar.

Ubåtar[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ubåt

Andra typer av ubåtar är avsedda för sjökrig. Om de är avsedda att bekämpa ytfartyg kallas de "attackubåtar" och "jaktubåtar" om de i första hand riktar sig mot andra ubåtar. Ubåtar kan även användas för dold spaning eller minläggning. Miniubåtar är oftast avsedda för att transportera attackdykare.

Strategiska kärnvapenubåtar[redigera | redigera wikitext]

Ubåtar med interkontinentala ballistiska robotar eller andra robotar avsedda för insatser mot städer och industricentra används som avskräckningsvapen. Deras uppgift är att motverka ett kärnvapenkrig, då ständigt patrullerande ubåtar beräknas kunna överleva ett sådant anfall och kunna slå tillbaka, vilket innebär att ingen kan vinna ett sådant krig.

Hangarfartyg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hangarfartyg

Hangarfartyg är fartyg där stridsflygplan kan landa eller starta när fartyget är till sjöss. De är för detta ändamål försedda med katapulter som starthjälpmedel. En enklare form är helikopterhangarfartyg som kan ta emot vertikalstartande flygplan.

Ytstridsfartyg[redigera | redigera wikitext]

Bland dessa används typbeteckningarna (i ökad storleksordning] korvett, fregatt, jagare och kryssare utan några tydliga avgränsningar avseende storlek, fartresurser, beväpning eller uppgifter.

Amfibiefartyg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Landstigningsfartyg

Till denna grupp räknas många olika specialfartyg som har till uppgift att underlätta landsättning av trupp och materiel på ställen där det inte finns några hamnar. Exempel kan vara helikopterhangarfartyg, stridsbåtar och svävare.

Minkrigsfartyg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Minkrigsflottilj

Till dessa räknas minfartyg för minutläggning, minsvepare, minjaktfartyg och minröjningsfartyg.

Trängfartyg[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Trängfartyg

Dessa fartyg är avsedda för underhållstjänst som till exempel förrådsfartyg, tankfartyg eller ubåtsbärgningsfartyg.

Folkrättslig definition[redigera | redigera wikitext]

Enligt folkrätten ska ett örlogsfartyg uppfylla följande kriterier:

  • Ingå i en stats stridskrafter
  • vara tydligt utmärkt vilken stat det tillhör och finnas upptagen i dess rulla eller motsvarande.
  • Stå under befäl av en officer i landets krigsmakt.
  • Besättningen skall stå under militär disciplin

Ett örlogsfartyg behöver således inte vara beväpnat. Eftersom termen örlogsfartyg är knutet till nationalstater, brukar äldre örlogsfartyg som till exempel vikingaskepp inte kallas örlogsfartyg. Exempel på fartyg som används i strid men inte är örlogsfartyg är kapare och sjörövarfartyg.

I fredstid har ett örlogsfartyg diplomatisk immunitet, vilket bland annat innebär att det inte får arresteras eller genomsökas av annan stats myndigheter.

I krig får ett örlogsfartyg utföra våldshandlingar inom ramen för Haagkonventionens och Genèvekonventionens regelverk. Det får sänkas utan föregående varning.

Många länder, men inte alla, låter sina örlogsfartyg utmärkas med en särskild örlogsflagga (i Sverige en tretungad svensk flagga).

Regelverk[redigera | redigera wikitext]

För örlogsfartyg gäller andra regler för fartygssäkerhet och arbetsmiljö än för civila fartyg. Reglerna kan vara olika i respektive land. Inom den Brittiska flottan ingick tidigare en daglig romranson i besättningens förmåner. I Amerikanska flottan däremot gäller strikt alkoholförbud.

Svensk terminologi[redigera | redigera wikitext]

HMS Belos (A214) är i dag Sveriges största örlogsfartyg.

Örlogsfartyg indelas i stamfartyg, vilka permanent är utrustade för sin uppgift, samt hjälpfartyg som är civila fartyg vilka kallas in för militärtjänst vid vissa tillfällen. Både stam- och hjälpfartyg kan beroende på uppgifter indelas i stridsfartyg, trängfartyg samt skolfartyg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • SFS 1992:118 Tillträdesförordningen
  • SFS 1982:756 Försvarsmaktens ingripande vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet
  • Örlogsboken 2003, M7742-730003-9