Slaget vid Nördlingen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om slaget vid Nördlingen 1634. För slaget 1645 på samma plats, se Slaget vid Nördlingen (1645).
Slaget vid Nördlingen
Del av Trettioåriga kriget
Battle of Nordlingen.jpg
Slaget vid Nördlingen.
Ägde rum 27-28 augusti 1634
Plats Tyskland Nära Nördlingen, Bayern, Tyskland
Resultat Tysk-romersk och spansk seger
Stridande
Sweden-Flag-1562.svg Sverige
Flag of Electoral Saxony.svg Sachsen
Banner of the Holy Roman Emperor (after 1400).svg Tysk-romerska riket
Flag of Cross of Burgundy.svg Spanien
Befälhavare/ledare
Sweden-Flag-1562.svg Gustaf Horn  (tillfångatagen)
Flag of Electoral Saxony.svg Bernhard av Sachsen-Weimar
Banner of the Holy Roman Emperor (after 1400).svg Ferdinand III
Banner of the Holy Roman Emperor (after 1400).svg Matthias Gallas
Styrka
16 300 infanteri
9 300 kavalleri
20 kanoner
21 000 infanteri
13 000 kavalleri
60 kanoner
Förluster
6 000 döda eller sårade
6 000 tillfångatagna [1]
3 500 döda eller sårade

Slaget vid Nördlingen utkämpades den 27 augusti 1634 (juliansk tideräkning) mellan svensk-sachsiska trupper och Katolska ligans trupper strax söder om Nördlingen i Schwaben, Tyskland.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Efter segern vid Lützen 1632 lyckades svenskarna inte följa upp segern på grund av Gustav II Adolfs död, vilket resulterade i att den kejserliga armén fick tillbaka stridsviljan. På sommaren 1634 återintog man Regensburg och började gå mot Sachsen. Snart stod de kejserliga trupperna utanför staden Nördlingen som fortfarande hölls av protestanterna.

Beskrivning av slaget[redigera | redigera wikitext]

Protestanternas avsedda manöver resulterade i förvirring när de trängdes ihop mellan artilleri och trossvagnar, i spetsen för artilleriet, något som gav de kejserliga styrkorna tid att förbereda sig. Svenskarna anföll den kejserliga armén med för liten styrka, detta till trots lyckades de driva dem tillbaka. Den kejserliga befälhavaren svarade med en attack på de sachsiska kompanierna, som föll samman och kollapsade. Svenske Gustaf Horn tillfångatogs och de protestantiska allierade förlorade 12 000-14 000 man.

Efterspel[redigera | redigera wikitext]

Förlusten splittrade inte bara den svenska armén utan hela det evangeliska förbundet. Även om inga regementen från det egentliga Sverige deltagit i slaget förlorade den svenska armén i Tyskland flera av sina mest kända värvade regementen. Nederlaget vid Nördlingen bröt den svenska dominansen i Tyskland och för att förhindra Habsburgarnas expansion norrut övertygade kardinal Richelieu kung Ludvig XIII att ge sig in i kriget på protestanternas sida.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.stormaktstiden.com/handelser/trettio_1.htm#Slaget%20vid%20Nördlingen Arkiverad 19 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine.