Slottet Melfi
Slottet Melfi (italienska: Castello di Melfi) är ett slott på en höjd norr om staden Melfi i södra Italien.[1]
Försvarsanläggningens första delar påbörjade 1049 under hertig Robert Guiscard och hela slottet färdigställdes under hans efterföljare. Bland annat tillkom två torn under kejsare Fredrik II och samtidig inrättades ett universitet i byggnaden. Året 1231 utgavs en lagstiftning för Kungariket Sicilien som blev uppkallad efter slottet (Costituzioni di Melfi). Senare under 1200-talet ägdes slottet av huset Anjou och familjen lät uppföra en vallgrav och tjockare murar. Under 1500-talet blev byggnaden ett underordnat säte för huset Doria från Genua. Adelssläktet ägde slottet fram till 1953 och sedan övergick byggnaden i statens ägo.[1]
Slottets ingång har namnet Porta Carraia och bakom ligger den första gården med flera slottsdelar som hyser ett arkeologisk museum (Museo archeologico nazionale del Melfese). Här visas fynd som gjordes i gravvårdar från Samnium, från lukaniska dolomiterna (region Basilicata), från Daunierna samt från olika regioner i Grekland. Framstående museumsexemplar är en sarkofag i marmor från 200-talet, en vas från 300-talet med en begravningsceremoni på utsidan ett föremål från 600-talet som visar en man som resar till himmelriket. I ett särskilt rum för regionens historia är kraftig byggda skulpturer påfallande som föreställer hermafroditer.[1] I en annan del av slottet visas juveler från Bysantinska riket.[2]