Hermafrodit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hermafrodit är en individ som är tvåkönad. Ordet hermafrodit kommer från grekisk mytologis namn på Hermafroditos, sonen till de grekiska gudarna Hermes (man) och Afrodite (kvinna).

Hermafrodit inom naturvetenskap[redigera | redigera wikitext]

Inom naturvetenskapen kan begreppet hermafrodit dels syfta på organismer med fullt utvecklade både kvinnliga och manliga könskörtlar, och kapabla att reproducera sig själva både med ägg och spermier och kan dels syfta på blommor med ståndare och pistill i samma blomma, se sambyggare.[1]

Begreppet används även för enskilda individer av en art, som utvecklat såväl manliga som kvinnliga könskaratäristika. Man brukar i den definitionen skilja mellan dels äkta hermafroditism, då individen utvecklat såväl äggstockar som testikelvävnad, och dels pseudohermafroditism, som beror på hormonrubbningar då könskörtlarna är av det ena könet och de yttre könsorganen liknar de hos det andra könet. Särskilt pseudohermafroditism är vanlig hos bland annat svin och get.[1]

Hos människan används istället begreppet intersexualism när man talar om personer med oklar könstillhörighet, eftersom det finns en viss uppfattning i samhället om att ordet hermafrodit kan upplevas som kränkande eller nedvärderande. Intersexualism är ett brett begrepp som innefattar en mängd olika tillstånd, exempelvis könskromosomuppsättningen XXY, vilken är den vanligaste kromosomförändringen.

Hermafroditiskt reproducerande djur förekommer bland en rad ryggradslösa djur som daggmask, rundmaskar och snäckor, en del kräftdjur samt några få ryggradsdjur, däribland fiskar. Det vanligaste är att individen är både hane och hona samtidigt. Dessa arter kan vara självbefruktande eller korsbefruktande. Självbefruktande arter är sällsynta, men bland annat svart skogssnigel har visat sig kunna befrukta sig själv. Vid korsbefruktning kan arterna vara antingen hane eller hona, eller så befruktar de båda arterna varandra som hona och hane samtidigt. Inom de flesta arter verkar de flesta individer om möjlighet finns välja att vara hane, antagligen för att det är det minst kostsamma sättet att producera avkomma.[1]

Det förkommer även sekventiell hermafroditism, där individen efter en tid byter kön. Hos hermafroditiska räkor är individen först hane och därefter hona, så kallad protandri. Hos andra, som svärdbärare, förekommer i stället att äldre hanar ombildas till honor, så kallad protogyni.[1]

Hermafrodit inom andlighet[redigera | redigera wikitext]

Inom såväl nyandlighet och teosofi som alkemi och vissa folks naturreligioner (till exempel bland nordamerikanska indianer[2]) förekommer begreppet hermafrodit eller androgyn som centralt begrepp. Detta i såväl beskrivningen av Skapargudens väsen som tidigare hermafrodita faser i mänsklighetens utveckling före uppdelningen i två separata kön för drygt 18 miljoner år sedan[3][4] eller målet för mänsklighetens framtida utveckling till individuellt fullkomnande[5][6]. Även i beskrivningen av könstillhörigheten hos vissa utomjordiska civilisationer, vissa änglar och gudar används detta begrepp. Inom alkemin används det främst symboliskt för sammansmältning av olika klassiska element i strävan efter personlig fullkomlighets-utveckling eller "De vises sten" (även i samband med planeternas krafter, då Hermes motsvarar det romerska namnet Merkurius och Afrodite motsvarar Venus)[7].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord hermafroditism)
  2. ^ Androgyne: "The Two-Spirited Tradition" (engelska)
  3. ^ Ur boken "Teosofins ocean" av William Quan Judge, Theosophical University Press, 1893
  4. ^ Livskunskap – Ur boken "Förklaringen" av Lars Adelskogh, 1991
  5. ^ The Rosicrucian Philosophy, Hermaphrodite (frågor och svar; engelska)
  6. ^ Power Latent In Man (PLIM), "Male and Female Androgyny" (lutheransk-judisk mystik; engelska)
  7. ^ The Alchemy Website: "Hermaphrodite Child of the Sun and Moon" (engelska)

Se även[redigera | redigera wikitext]