Sminthopsis
| Sminthopsis | |
 Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata), teckning av John Gould | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Rovlevande pungdjur Dasyuromorphia |
| Familj | Rovpungdjur Dasyuridae |
| Släkte | Sminthopsis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Sminthopsis | |
| Auktor | Thomas, 1887 |
| Arter | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sminthopsis är ett släkte i familjen rovpungdjur med omkring 20 arter. De förekommer i Australien och Nya Guinea.
Det vetenskapliga namnet bildas av sminthos från det gamla språket som talades på Kreta med betydelse "fältmus" samt av grekiska opsis (liknande).[1]
Kännetecken[redigera | redigera wikitext]
Dessa djur liknar möss i utseende men är inte närmare släkt med dem. Den täta mjuka pälsen är på ovansidan gråaktig och på undersidan vitaktig. Några arter har en svart strimma i ansiktet.[2] Nosen är långsträckt och öronen mera spetsiga. Svansen är hos de flesta arterna lika lång som övriga kroppen och bär hår. Huvudsakligen de arter som lever i torra habitat använder svansen som fettreservoar. Den liknar då en morot i utseende.[2] Fötterna är smala. Kroppslängden (utan svans) ligger mellan 7 och 12 centimeter och vikten mellan 10 och 30 gram. Svansen är oftast 6 till 13 cm lång, bara hos Sminthopsis longicaudata når den 20 cm längd.[2]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Dessa pungdjur lever i olika habitat, bland annat skogar, savanner och öknar.[2] De vistas främst på marken men har förmåga att klättra. På dagen vilar de i bergssprickor, i jordhålor, i självgrävda bon eller i bon av blad. Individerna letar på natten efter föda och har revir. Dessa revir överlappar ofta varandra. Ibland lever de i små grupper eller i par.[2]
Föda[redigera | redigera wikitext]
Arterna är köttätare och livnär sig främst av insekter. De äter även mindre ryggradsdjur som ödlor och möss.[2]
Fortplantning[redigera | redigera wikitext]
Honornas pung (marsupium) är väl utvecklade jämförd med pungen hos andra mössliknande rovpungdur och innehåller 2 till 10 spenar.[2] Fortplantningen sker under den australiska vintern och honor har oftast två kullar per år.[2] Efter dräktigheten som varar i 11 till 16 dagar föds genomsnittlig sju till åtta ungar. Ungarna stannar cirka 42 dagar i pungen och ytterligare 20 dagar i bon. De är efter fyra till fem månader könsmogna.[2] Livslängden i naturen går bara för enstaka individer upp till 18 månader. Med människans vår kan de leva nästan fem år.[2]
Hot[redigera | redigera wikitext]
Dessa djur hotas främst av levnadsområdets omvandling till jordbruksmark samt av införda fiender. IUCN listar flera arter som hotade eller sårbara.[3]
Arter[redigera | redigera wikitext]
Släktet utgörs enligt Wilson & Reeder (2005) av följande arter.[3][4]
- Sminthopsis aitkeni är endemisk för Kangaroo Island. Den listas som akut hotad (CR).
- Sminthopsis archeri lever i södra Nya Guinea och på Kap Yorkhalvön.
- Sminthopsis bindi förekommer bara i norra Northern Territory.
- Sminthopsis boullangerensis lever på en ö före Western Australias kustlinje, djurets artstatus är omstridd.
- Sminthopsis butleri finns i ett mindre område i Western Australia.
- Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata) förekommer i större delar av södra Australien och är bra utforskade.
- Sminthopsis dolichura lever likaså i södra Australien.
- Sminthopsis douglasi var i början bara känd från fyra individer men senare hittades en större population på Kap Yorkhalvön.
- Sminthopsis fuliginosus finns i sydvästra Western Australia.
- Sminthopsis gilberti lever i samma region som den förut nämnda arten.
- Sminthopsis granulipes har nästan samma utbredningsområde i Western Australia.
- Sminthopsis griseoventer förekommer i södra Western Australia.
- Sminthopsis hirtipes är främst känd från ett område i centrala Australien.
- Vitfotad pungmus (Sminthopsis leucopus) finns längs den östra australiska kustremsan och på Tasmanien.
- Svansen för Sminthopsis longicaudata har dubbel kroppslängd. Arten finns i nordvästra Western Australia.
- Sminthopsis macroura lever i Australiens centrala delar och kännetecknas av en svart strimma i ansiktet.
- Sminthopsis murina förekommer i Australiens östra regioner.
- Sminthopsis ooldea finns i södra delar av Australiens inre.
- Sminthopsis psammophila är begränsad till ett mindre område i South Australia.
- Sminthopsis virginiae lever i södra Nya Guinea och norra Australien.
- Sminthopsis youngsoni förekommer i norra Australien.
Ibland räknas den mindre australiska punghoppråttan till släktet.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 april 2009.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ A. F. Gotch, Mammals – Their Latin Names Explaint, Blandford Press, ISBN 0-7137-0939-1.
- ^ [a b c d e f g h i j] Nowak, R. M. (1999) s.51/54 Google books
- ^ [a b] Sminthopsis på IUCN:s rödlista, läst 27 april 2013.
- ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Sminthopsis” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore. ISBN 0801857899
- D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0801882214