Sminthopsis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sminthopsis
Sminthopsis crassicaudata - Gould.jpg
Fettsvansad pungmus (Sminthopsis crassicaudata), teckning av John Gould
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovlevande pungdjur
Dasyuromorphia
FamiljRovpungdjur
Dasyuridae
SläkteSminthopsis
Vetenskapligt namn
§ Sminthopsis
AuktorThomas, 1887
Arter
Se text
Hitta fler artiklar om djur med

Sminthopsis är ett släkte i familjen rovpungdjur med omkring 20 arter. De förekommer i Australien och Nya Guinea.

Det vetenskapliga namnet bildas av sminthos från det gamla språket som talades på Kreta med betydelse "fältmus" samt av grekiska opsis (liknande).[1]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur liknar möss i utseende men är inte närmare släkt med dem. Den täta mjuka pälsen är på ovansidan gråaktig och på undersidan vitaktig. Några arter har en svart strimma i ansiktet.[2] Nosen är långsträckt och öronen mera spetsiga. Svansen är hos de flesta arterna lika lång som övriga kroppen och bär hår. Huvudsakligen de arter som lever i torra habitat använder svansen som fettreservoar. Den liknar då en morot i utseende.[2] Fötterna är smala. Kroppslängden (utan svans) ligger mellan 7 och 12 centimeter och vikten mellan 10 och 30 gram. Svansen är oftast 6 till 13 cm lång, bara hos Sminthopsis longicaudata når den 20 cm längd.[2]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Dessa pungdjur lever i olika habitat, bland annat skogar, savanner och öknar.[2] De vistas främst på marken men har förmåga att klättra. På dagen vilar de i bergssprickor, i jordhålor, i självgrävda bon eller i bon av blad. Individerna letar på natten efter föda och har revir. Dessa revir överlappar ofta varandra. Ibland lever de i små grupper eller i par.[2]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Arterna är köttätare och livnär sig främst av insekter. De äter även mindre ryggradsdjur som ödlor och möss.[2]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Honornas pung (marsupium) är väl utvecklade jämförd med pungen hos andra mössliknande rovpungdur och innehåller 2 till 10 spenar.[2] Fortplantningen sker under den australiska vintern och honor har oftast två kullar per år.[2] Efter dräktigheten som varar i 11 till 16 dagar föds genomsnittlig sju till åtta ungar. Ungarna stannar cirka 42 dagar i pungen och ytterligare 20 dagar i bon. De är efter fyra till fem månader könsmogna.[2] Livslängden i naturen går bara för enstaka individer upp till 18 månader. Med människans vår kan de leva nästan fem år.[2]

Hot[redigera | redigera wikitext]

Dessa djur hotas främst av levnadsområdets omvandling till jordbruksmark samt av införda fiender. IUCN listar flera arter som hotade eller sårbara.[3]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Vitfotad pungmus

Släktet utgörs enligt Wilson & Reeder (2005) av följande arter.[3][4]

Ibland räknas den mindre australiska punghoppråttan till släktet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 14 april 2009.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ A. F. Gotch, Mammals – Their Latin Names Explaint, Blandford Press, ISBN 0-7137-0939-1.
  2. ^ [a b c d e f g h i j] Nowak, R. M. (1999) s.51/54 Google books
  3. ^ [a b] Sminthopsis på IUCN:s rödlista, läst 27 april 2013.
  4. ^ Wilson & Reeder, red (2005). Sminthopsis (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore. ISBN 0801857899
  • D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005. ISBN 0801882214