Smyrnakyrkan i Göteborg

Version från den 9 januari 2018 kl. 17.50 av Stigfinnare (Diskussion | Bidrag) (puts)
Smyrnakyrkan i Göteborg
Bildad14 november 1922
TypKristen församling
SäteGöteborg
Officiella språkSvenska
Smyrnakyrkan i maj 2012.

Smyrnakyrkan i Göteborg är den näst största församlingen inom den svenska pingströrelsen, med omkring 3 500 medlemmar (3 200 medl. år 2015).[1] Församlingen är på nationell nivå medlem i samfundet Pingst ffs och är en del av Göteborgs kristna samarbetsråd.

Smyrna har församlingsgrupper och kyrkor i Gråbo, Lerums kommun, Mölnlycke, Gårdsten och Partille/Östra Göteborg. Församlingen driver en second hand-butik på Ringögatan 3 vars vinst går till socialt arbete i främst u-länder.

Historia

Smyrnaförsamlingen i Göteborg grundades den 14 november 1922 av 123 medlemmar i Göteborgs fjärde baptistförsamling Betel, som överlämnade en grundplåt till den nya församlingens byggnadsfond för att visa att delningen gjordes i samförstånd. Den första kyrkolokalen invigdes 1924 på Haga Kyrkogata och hade 700 platser. Salemförsamlingen som var den första pingstförsamlingen i Göteborg (grundad 1914) anslöt sig 1935 och Sionförsamlingen, Hagens friförsamling och Fria Evangeliska församlingen anslöt sig 1942. Under 1951 döptes 229 personer i Smyrnakyrkan, vilket var det då högsta antalet döpta under ett år i församlingens historia.[2] Under 2016 fick församlingen åter igen uppleva hur 229 personer döptes i Smyrnakyrkan.

Verksamhet

Församlingens vision är att vara en kristen oas, där medlemmarna är vägvisare till ett liv med Jesus. Alla gudstjänster, kafékvällar och övriga samlingar är offentliga. Urban Ringbäck och Tomas Sjödin är två av församlingens pastorer (2016). Genom LP Väst drivs ett drogförebyggande arbete. För sociala insatser samarbetar församlingen med Göteborgs räddningsmission och Reningsborg. Församlingen har även ett omfattande internationellt engagemang, främst i DR Kongo och Indien.

Ett råd av församlingsledare anger verksamhetens inriktning och ideologi. Styrelsen ansvarar för administration och ekonomi. Föreståndaren ansvarar för och leder det operativa arbetet. Högsta beslutande organ är församlingsmötet, där varje medlem har en röst. Så gott som all verksamhet finansieras genom frivilliga gåvor. Omkring 20% av insamlingarna används för mission och biståndsverksamhet i fattiga länder.

Församlingen ordnar konferenser för pingstörelsens internationella arbete (Alla Folk) och för sång- och musikutveckling. Varje jul uppförs en musikal för elever i Göteborgs grundskolor.

Föreståndare

Ordförande i församlingens styrelse är sedan 2012 Per Ahdrian.

Kyrkobyggnaden

Smyrnakyrkan i oktober 2011

Den 9 mars[5] 1941 invigdes den nuvarande kyrkan på Haga Kyrkogata 2, nära Järntorget i centrala Göteborg. Gudstjänstlokalen har 1 400 platser. I byggnaden finns undervisnings- och repetitionslokal, radiostudio, bibliotek, kafé, församlingsvåning och kapell.

Utmärkelser

  • Ungdom: Ungdomsverksamheten fick Hagge Geigerts fredspris för sitt arbete mot rasism (1996).
  • Musik: Smyrna Brass blev svenska mästare i blåsmusik, B-klassen (2003).
  • Mission: Chefsläkaren Denis Mukwege vid Panzi-sjukhuset i Kongo fick FN:s pris för mänskliga rättigheter (2008), Palmepriset (2009) och kung Baudouins utvecklingspris (2011). Sjukhuset är en del av Smyrnaförsamlingens mission.

Referenser

  1. ^ Magnus Wahlström, red (2016). Pingströrelsens årsbok. 100. Stockholm: Pingst – fria församlingar i samverkan. sid. 50. ISBN 978-91-977211-9-6 
  2. ^ ”Smyrnas historia i korthet”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170116172158/http://www.smyrna.se/centrum/omsmyrna/historia. Läst 15 januari 2017. 
  3. ^ Han tackar ja till tung ledarroll i Göteborg Arkiverad 23 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine. Dagen 1 juli 2005. Åtkomst 23 oktober 2012.
  4. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011)
  5. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 109

Externa länkar