Snöåska

Från Wikipedia
Bildandet av snöåska med en ocklusionsfront.

Snöåska[1] eller åsksnö[2] är en typ av åskväder där snö istället för regn är den huvudsakliga nederbörden. Det är ett ovanligt väderfenomen.[3] Snöåskan inträffar typiskt i områden med kraftiga uppvindar, i den kalla sektorn av en mellanbreddscyklon. Rent termodynamiskt är snöåska inte annorlunda än annan åska, men toppen av bymolnet är vanligtvis relativt låg.

Orsaker och utseende[redigera | redigera wikitext]

Det finns två huvudsakliga tillfällen där det kan inträffa snöåska. Dessa är:

  • En normal snöstorm där det förekommer starka vertikala vindar – förutsättningar för att blixtar och åskknallar kan utlösas.[4]
  • En snökanon: en snöstorm/kraftigt snöfall som skapas genom att kall luft passerar över relativt varmt vatten.[5][6]

Att åska vintertid är ovanligare än sommartid, beror på den lägre lufttemperaturen. Åska skapas i samband med bymoln, och de bildas när det finns mycket vattenånga i luften. Ju varmare väder, desto mer vattenånga kan bildas. Åska under snöfall är sällan mer än i form av enstaka blixtar, och vanligast är då åska över relativt varma vattenytor.[7]

Utöver snöflingor kan även hagel eller trindsnö falla i samband med snöåska. Fenomenet är ofta förknippad med häftigt snöfall som kan ge motsvarande 5 till 10 cm snö nysnö per timme.[4]

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Norden[redigera | redigera wikitext]

Natten mellan 20 och 21 november 2022 förekom snöåska i Stockholmsområdet. Då hade det snöat i flera dagars tid, med snödjup som ökat från noll till 25 centimeter.[2] Under dessa båda dagar föll det i Stockholm cirka 20 mm nederbörd (allt i form av snö),[5] och i delar av östra Götaland och Svealand rådde snökanonsförhållanden.[8] Snöåska inträffade även på andra ställen i landet.[9]

I Sverige är det vanligast med åska i områden vid eller nära kusten. Det är vanligare vid västkusten och upp till tre mil från kusten.

I början av januari 2017 slog blixten ner under en snöyra i Helsingfors, och samma vecka utlöstes blixtar under snöoväder även vid Smålandskusten.[10] Snöåska inträffar i Finland ett tiotal gånger per år, och i landet sker detta oftare längs med kusten. I Norge, där större delen av landet ligger närmare kusten och den högre luftfuktigheten, är snöåska betydligt vanligare än i Finland.[6]

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

I USA och Kanada är snöåska relativt vanligt förekommande runt Stora sjöarna.[11] Cirka 75 procent av denna vinteråska sker i november och december, när de stora vattenytorna fortfarande består av jämförelsevis varmt vatten.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 17 november 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pakdemir, Helin (21 november 2022). ”Meteorologen om snöåskan: ”Kan dyka upp igen närmaste dygnet””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/vader/meteorologen-om-snoaskan-kan-dyka-upp-inatt-igen. Läst 22 november 2022. 
  2. ^ [a b] ”Snödjup”. www.smhi.se. https://www.smhi.se/vader/observationer/snodjup/. Läst 21 november 2022. 
  3. ^ Coulter, Dauna (24 februari 2011). ”The Mysterious Rumble of Thundersnow” (på engelska). NASA. Arkiverad från originalet den 27 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190127102231/https://science.nasa.gov/science-news/science-at-nasa/2011/24feb_thundersnow/. Läst 21 november 2022. 
  4. ^ [a b] Finnegan, Sophie (31 mars 2022). ”What is thundersnow? The rare weather phenomenon that has hit the UK” (på engelska). ChronicleLive. https://www.chroniclelive.co.uk/news/north-east-news/uk-snow-thundersnow-weather-metoffice-14164837. Läst 21 november 2022. 
  5. ^ [a b] Lundahl, Marie (21 november 2022). ”Snöblixtar över Stockholm – ”Åsksnö””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/snoblixtar-over-stockholm. Läst 21 november 2022. 
  6. ^ [a b] Brunell, Eva (4 januari 2017). ”Ovanligt väderfenomen – blixt mitt i snöyran”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1150255. Läst 21 november 2022. 
  7. ^ ”Åska | SMHI”. www.smhi.se. 2013 / 2021. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/aska. Läst 21 november 2022. 
  8. ^ ”Mer snö att vänta – ovädret rör sig norrut”. DN.SE. 19 november 2022. https://www.dn.se/sverige/snokanon-vid-ostkusten-oskarshamn-har-mest-sno-i-sverige/. Läst 21 november 2022. 
  9. ^ ”Snöfall och åska under natten – samtidigt”. unt.se. 21 november 2022. https://unt.se/nyheter/inrikes/vader/artikel/snofall-och-aska-under-natten-samtidigt/r4d8g65r. Läst 21 november 2022. 
  10. ^ Lappalainen, Kaisa (4 januari 2017). ”Blixten slog ned mitt i snöovädret”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/blixtar-i-snoovadret. Läst 21 november 2022. 
  11. ^ Mak, Ivo (17 november 2022). ”Buffalo bracing for ‘thundersnow’ as parts of Ontario could see up to 60 cm of snow this weekend” (på engelska). thestar.com. https://www.thestar.com/news/gta/2022/11/17/buffalo-bracing-for-thundersnow-as-parts-of-ontario-could-see-up-to-60-cm-of-snow-this-weekend.html. Läst 21 november 2022. 
  12. ^ Steiger, Scott M.; Hamilton, Robert; Keeler, Jason; Orville, Richard E. (2009). ”Lake-Effect Thunderstorms in the Lower Great Lakes”. Journal of Applied Meteorology and Climatology 48 (5): sid. 889–902. ISSN 1558-8424. https://www.jstor.org/stable/26172866. Läst 21 november 2022.