Snokar

Från Wikipedia
Version från den 26 november 2017 kl. 18.30 av Thoasp (Diskussion | Bidrag) (taxonbar + sortering)
Snokar
En vanlig snok, Natrix natrix
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningOrmar
Serpentes
FamiljSnokar
Vetenskapligt namn
§ Colubridae
AuktorOppel, 1811
Typsläkte
Coluber
Linné, 1758
Underfamiljer
se texten.
Hitta fler artiklar om djur med

Snokar (Colubridae) är en familj ormar som har långa, smala kroppar som symmetriskt långsamt avsmalnar, runda ögonpupiller samt smala ovala huvuden. Det är den största ormfamiljen med omkring 1 800 arter, vilket är nära två tredjedelar av världens alla kända ormarter. Snokar förekommer i olika habitat i tempererade, subtropiska och tropiska regioner världen över. De uppehåller sig gärna i närheten av vatten, men det finns också arter som lever i torra områden. De solar sig på sommaren och ömsar skinn.

Snokar är oftast inte giftiga och ofarliga för människor, men det finns några undantag, däribland arten boomslang vars bett har orsakat dödsfall hos människor. Snokar är bakgifttandade, det vill säga de har huggtänderna placerade i den bakre delen av käken. De snokar som inte har något gift har andra sätt att övermanna byten, till exempel kan kungssnokar döda bytet genom att slingra sig runt det och krama åt tills bytet kvävs.

Systematik

Snokar indelas i 12 underfamiljer, där de tre största är Colubrinae, Natricinae och Xendontinae. Familjen har haft en komplicerad systematik och tidvis har mycket olika grupper av ormar placerats i familjen, varför den inte bildat en monofyletisk grupp. Vissa snokars släktskap inbördes och med andra grupper av ormar återstår därför att reda ut.

Familjen har delats upp i följande underfamiljer:[källa behövs]

Släkten

Följande släkten listas av Catalogue of Life under familjen snokar med sammanlagt 1916 arter:[1]

Källor

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Paglinawan L., Orrell T., Nicolson D., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Hernandez F., De Wever A., eds (2 maj 2013). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2013 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2013/details/species/id/12376697/synonym/12380185. Läst 13 september 2013. 

Litteratur

  • Ahlén, I., Andrén, C. & Nilson, G., 1995, Sveriges grodor, ödlor och ormar.(Uppsala/Stockholm)
  • Arnold, E. N. & Burton, J. A., 1978, Reptiler och amfibier i Europa. (Stockholm)
  • Curry-Lindahl, Kai, 1988, Däggdjur, groddjur & kräldjur. (Stockholm)
  • Edström, A., 1988, Djurens gifter. (Lund)
  • Ursing, B., 1956, Fiskar: kräldjur / groddjur / fiskar. (Stockholm)

Externa länkar