Sociokrati

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En sociokrati (av latinets och grekiskans socius (sällskap) och kratein (att styra)) är en sorts statsskick och en styrelseform. Det centrala i det sociokratiska beslutsfattandet är att alla blir hörda vid varje beslut som görs. Det är inte fråga om att göra konsensusbeslut (där alla ligger bakom beslutet och är eniga). I en sociokrati ger man sitt samtycke (eng. consent), vilket innebär att man kan göra en motiverad avgörande invändning (eng. reasoned paramount objection) mot beslutet.

Om det skulle visa sig att någon av de personer som skall göra ett beslut, inte kan leva med det beslut som blivit föreslaget och alltså gör en motiverad avgörande invändning, försöker man förbättra beslutsförslaget. Ett beslut kan inte fattas så länge det finns motiverade avgörande invändningar. Eftersom varje individ blir hörd i den sociokratiska processen blir besluten väl förankrade. Sociokratin erbjuder ett tillvägagångssätt för att allas röst skall bli hörda.

Förutom samtycke bygger sociokrati på cirklar(självstyrda grupper som delar en gemensam målsättning), dubbla länkar (två personer utgör gränssnittet mellan två cirklar) och öppna val (personer utses till olika funktioner genom samtycke).

Begreppet sociokrati myntades av den franske positivistiske filosofen och sociologen Auguste Comte 1851. Den moderna sociokratin kommer ursprungligen ifrån Holland där den växte fram under 1970-talet och har där spridits till även stora organisationer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]