Staffan Westerberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Staffan Westerberg
FöddStaffan Gunnar Westerberg
11 juni 1934 (85 år)
Luleå, Norrbottens län , Sverige Sverige
Betydande roller
Vilse i pannkakan
IMDb SFDb

Staffan Gunnar Westerberg, född 11 juni 1934 i Luleå, är en svensk regissör, manusförfattare och skådespelare. Han är mest känd för sitt barnprogram Vilse i pannkakan som hade premiär 1975.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Westerberg växte upp i Luleå tillsammans med sin familj, och hans far, Folke Westerberg, verkade som bruksdisponent.[1] Då Westerberg var fem år gammal dog hans äldre bror Lasse efter att ha blivit påkörd av en bil då han var ute och cyklade, endast nio år gammal.[2] Detta ägde rum på mors dag, och deras mor återhämtade sig aldrig.[3] Broderns död satte sina spår även hos Staffan, som sökte tröst i fantasins värld.[4]

Redan som barn intresserade Westerberg sig för teater och skådespeleri, och med hjälp av bland annat kartonger, ficklampor och egen dekor skapade han sin egen teater där han satte upp olika pjäser och operetter han sett på Riksteatern.[5]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Efter studenten bestämde sig Westerberg för att flytta till Stockholm för att ägna sig åt teater där och under vistelsen där fick han bo hos släktingar.[6] Hans dröm var att få skapa egna TV-program[7] med inriktning på barnteater.[8] Han var elev vid Norrköping-Linköping stadsteaters elevskola 1956-1959.

Westerberg gjorde under 1970- och 80-talen en rad mer eller mindre populära barnprogram med sig själv som dockspelare, men har framför allt blivit omtalad för det surrealistiska programmet Vilse i pannkakan, som av en del barn uppfattades som skrämmande. Westerberg har blivit något av en symbol för 1970-talets kulturradikalism, vilket kom till uttryck med den klassiska skylten "Det är ditt fel, Staffan Westerberg" vid Hultsfredsfestivalen 1998.[9] Han har också fått epitetet "Mannen som förstörde en hel generation".[10][11] Han är också känd för sina program med Lillstrumpa och Syster Yster som första gången dök upp i julkalendern 1983, Lille Luj och Änglaljus i strumpornas hus. Under 1970-talet arbetade han även parallellt med scenteater, och många av dessa pjäser har också sänts i TV.[12]

Westerberg har varit engagerad vid Dramaten, Stockholms stadsteater, Norrbottensteatern, Upsala Stadsteater och Teater Brunnsgatan Fyra.

Hans självbiografi Elvaåringen utkom år 2010.[13]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Filmroller[redigera | redigera wikitext]

TV-roller[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1956 Vita hästen
Hans Müller och Ralph Benatzky
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
1957 David, kontorist hos Hansan Gustav Vasa
August Strindberg
John Zacharias Norrköping-Linköping stadsteater
Cato Vägen till Rom
Robert E. Sherwood
Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Simones drömmar
Bertolt Brecht och Hanns Eisler
Kurt-Olof Sundström Norrköping-Linköping stadsteater
Lysistrate
Aristofanes
Olof Thunberg Norrköping-Linköping stadsteater
1958 Don Quijote – Riddaren av den sorgliga skepnaden
Wulf Leisner
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Claude Efter levande modell
Michel Arnaud
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Sir John Bushy Richard II
William Shakespeare
Olof Widgren
John Zacharias
Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Tom Cherry Den stora drömmen
Robert Bolt
Lars-Erik Liedholm Norrköping-Linköping stadsteater
Ung och grön
Dorothy Reynolds och Julian Slade
Ingrid Luterkort Norrköping-Linköping stadsteater
Grip Ett resande teatersällskap
August Blanche
Bertil Norström Norrköping-Linköping stadsteater
1970 Go’vännen
Staffan Westerberg
Norrköping-Linköping stadsteater
Bland stubbar och troll
Staffan Westerberg
Hans Elfvin Norrköping-Linköping stadsteater

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1966 Amédée
Amédée, ou Comment s'en debarasser?
Eugène Ionesco Riksteatern

Scenografi och kostym[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1973 Gula tassen Annika Holm och Staffan Westerberg
Efter en saga av Werner Aspenström
Peter Egge Norrköping-Linköping stadsteater Kostym och kattmatta

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Det är en svåråtkomlig, komplicerad och kylig relation som framträder i den stora villan i Luleå där pappan arbetade som bruksdisponent.” 
  2. ^ Therese Eriksson. ”Sorgen i pannkakan”. Sverige: Helsingborgs Dagblad. Arkiverad från originalet den 18 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110118002940/http://mobil.hd.se/kultur/boken/2011/01/15/sorgen-i-pannkakan/. Läst 18 juni 2012. ”När han var fem år blev hans äldre bror, nio år, påkörd av en bil och dog.” 
  3. ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Han dog på Mors dag, med en bukett kabblekor på pakethållaren. Mamman kom aldrig över sorgen.” 
  4. ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Fantasin blev hans lekkamrat. Med den skapade han överlevnadsvärldar.” 
  5. ^ Marie Ström. ”Biografi med barnaögon”. Sverige: Piteåtidningen. http://mobil.pitea-tidningen.se/Default.aspx?id=5850444&ix=-1&ixs=-1. Läst 18 juni 2012. ”Med hjälp av kartongkulisser från Allers familjejournal byggde han sin första teater. Där satte han upp egna versioner av pjäser och operetter han sett på Riksteatern, med hjälp av egendesignad dekor, ficklampor och stearinljus.” 
  6. ^ Lotta Ringdahl. ”Norrskenet lyser igenom”. Sverige: Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/bostad/mittkvarter/norrskenet-lyser-igenom_2741505.svd. Läst 18 juni 2012. ”Direkt efter gymnasiet lämnade Staffan Luleå för ett liv med teatern i Stockholm. Han fick bo hos släktingar i Gamla stan, hos konstnären Rudolf Govenius, hans fru Maya och dottern Vera.” 
  7. ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV var ett medium som lockade. TV var för mig en miniatyrteater i varje hem, som jag kunde befolka. Känslan var att jag flyttade in i varje litet hem i Sverige.” 
  8. ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”TV måste ju också ha varit ett perfekt medium för dig eftersom man där kan arbeta mycket med närbilder. Dina figurer är ju ofta så väldigt små? Det måste funka bättre än på en scen? - Ja, det gör det ju. Jag har ju använt dockorna på scen också men då i en annan funktion. Men jag hade ju en fantastisk frihet, man var liksom öppen för allt. Jag undrar vem som i dag skulle kunna få göra en serie som Herr Ingentings funderingar?” 
  9. ^ Storpotäten ska göra comeback Arkiverad 30 april 2007 hämtat från the Wayback Machine., Aftonbladet, 13 november 2001
  10. ^ Vilse i livet - med Staffan Westerberg. Flamman. 25 februari 2010. Läst 2014-08-18.
  11. ^ Sorgen i pannkakan. Helsingborgs Dagblad. 15 januari 2011. Läst 2014-08-18.
  12. ^ Malena Janson. ”Intervju med Staffan Westerberg”. Intervju med Staffan Westerberg. Sverige: Barnkulturbloggen. http://barnkulturbloggen.blogspot.se/p/intervju-med-staffan-westerberg.html. Läst 29 juni 2012. ”Du arbetade även med scenteater parallellt under 70-talet? - Ja, det gjorde jag. Det var ju en period när jag arbetade väldigt mycket för TV. Men jag skrev också för barn och många av pjäserna sändes sedan också i TV.” 
  13. ^ ”Staffan Westerberg: "Elvaåringen. En självbiografisk resa"”. Dagens Nyheter. 28 december 2010. http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/staffan-westerberg-elvaaringen-en-sjalvbiografisk-resa/. Läst 30 juni 2016. 
  14. ^ Mellan himmel och jordSvensk mediedatabas
  15. ^ ”Staffan Westerberg blir doktor”. Svenska Dagbladet. 24 augusti 2002. http://www.svd.se/staffan-westerberg-blir-doktor. Läst 30 juni 2016. 
  16. ^ ”Litteris et Artibus 2006”. Kungahuset. http://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljer/sokmedalj.4.30963a1811be3fda3ab800012080.html?medaljar=2006&medaljtyp=Litteris+et+Artibus&medaljnamn=. Läst 30 juni 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]