Staphylococcus aureus

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus, 50,000x, USDA, ARS, EMU.jpg
Systematik
DomänBakterier
Bacteria
StamFirmicutes
KlassBacilli
OrdningBacillales
FamiljStaphylococcaceae
SläkteStafylokocker
Staphylococcus
ArtS. aureus
Vetenskapligt namn
§ Staphylococcus aureus
AuktorRosenbach, 1884

Staphylococcus aureus (S. aureus), gula stafylokocker, är en bakterietyp som finns hos minst 50% av alla friska individer, de förekommer främst i näsöppningen. Trots det räknas de inte till normalfloran hos människan, utan de betraktas som patogena bakterier.[1] I de flesta fall orsakar bakterien ingen skada utan lever i symbios med människokroppen, oftast på huden eller i näsan. Bakterierna är runda, ungefär 1 mikrometer långa och grampositiva. Staphylococcus aureus kan orsaka infektion i de flesta vävnader. Den är en mycket vanlig orsak till matförgiftning, variga hud- och sårinfektioner, skelettinfektioner och infektion i hjärtklaffarna, endokardit.[2] Den kan också ge upphov till lunginflammation och mer sällan till hjärnhinneinflammation och urinvägsinfektion. I vissa fall kan infektionerna bli systemiska och i värsta fall ge upphov till det livshotande tillståndet septisk chock.[3] En ovanlig, men allvarlig stafylokocksjukdom är toxic shock syndrome som orsakas av ett gift som i vissa fall produceras av bakterien.[4]

Till skillnad från andra stafylokocker är S. aureus koagulaspositiv. Det innebär att den kan bilda ett enzym som heter koagulas, vilket kan koagulera blodplasma.[5]

En undergrupp av de gula stafylokockerna kallas för MRSA (meticillinresistent staphylococcus aureus). Dessa är resistenta mot alla penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. I Sverige beräknas knappt en procent av S. aureus vara meticillinresistenta.[6] Det är internationellt sett mycket lågt;[7] i andra länder kan andelen MRSA uppgå till över 25 %.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ericson, Elsy & Thomas (2009). Klinisk mikrobiologi 
  2. ^ http://www.vardguiden.se/Article.asp?Articleid=3278/ [död länk]
  3. ^ ”Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/meticillinresistenta-gula-stafylokocker-mrsa/. 
  4. ^ ”Sjukdomsinformation om toxic shock syndrome (TSS)”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/toxic-shock-syndrome-tss-/. 
  5. ^ ”MeSH Tree Location(s) for Coagulase”. Karolinska institutet. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304102212/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D12.776.097.181&tool=karolinska. 
  6. ^ ”Staphylococcus aureus”. Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/sjukdomsstatistik/staphylococcus-aureus/. 
  7. ^ ”S.aureus - MRSA (methicillin- och multiresistens) och VRSA (vankomycinresistens)”. srga.org. Arkiverad från originalet den 17 mars 2010. https://web.archive.org/web/20100317122440/http://www.srga.org/mrb/mrbstaf.html.