Stenbocks kapitulation vid Tönnigen

Kapitulationen vid Tönnigen 1713 var Magnus Stenbocks sista fältslag och hans enda i egenskap av fältmarskalk.

Under Stralsunds belägring försörjdes staden av postfregatter från Karlshamn, men i slutet av september 1712 sänktes över 50 svenska försörjningsfartyg och ett örlogsskepp (en brigantin) av en dansk örlogsflotta. Den svenska hären i Stralsund gick därmed miste om viktig förplägnad och ammunition. Befälhavaren Magnus Stenbock beslöt att en del av den svenska armén skulle bryta sig ut, och via Rügen tog man sig i land i Vorpommern. Därifrån marscherade man västerut och besegrade en dansk-sachsisk armé vid slaget vid Gadebusch i december samma år. För denna bedrift utsåg Karl XII Stenbock till fältmarskalk. Men nu började ammunitionen sina och den 6 maj 1713 tvingades Stenbock och hans kvarvarande armé kapitulera vid Tönnigen, strax nordost om Elbes mynning.

Själva kapitulationen var oundviklig, armén jagades av både danska, sachsiska och andra tysktalande trupper. I åtta månader hade armén försörjt sig på plundring i Vorpommern, Mecklenburg och Schlesvig. Armén hade vunnit vid Gadebusch, men där försvagats och tvingats använda nästan all ammunition.

Magnus Stenbock arresterades och fördes till Köpenhamn, men behandlades drägligt tills hans flyktplaner uppdagades. Då kastades han ner i källarhålorna, där han dog några år senare.

Regementen

I samband med kapitulationen upplöstes ett flertal svenska regementen genom att dom hamnade i dansk fångenskap. Regementena sattes upp på nytt i Sverige.

• Dalregementet, återuppsatt samma år i Dalarna.
• Hälsinge regemente, återuppsatt i Sverige samma år.
• Närke-Värmlands regemente, återuppsatt i Sverige samma år.
• Västgöta kavalleriregemente, återuppsatt i Sverige samma år.
• Västgöta-Dals regemente, återuppsatt i Sverige samma år.
• Västmanlands regemente, återuppsatt i Sverige samma år.
• Älvsborgs regemente, nyuppsatt i Sverige 1714.

Källor

• Stenbock, Magnus från Retrobibliothek.de (tyska)

• Ett tyskt TV-program "Det gåtfulla slaget" där den tyske historikern Joachim Krüger (efter tyska dykarfynd av en stor mängd sänkta svenska skepp utanför Rügen väst om Kap Arkona, alla byggda av ek) hittade dokument i svenska riksarkivet som visar att drygt 50 postfregatter och ett större örlogsskepp förlorats i slutet av september 1712, på väg med ammunition o.a. till de i Stralsund belägrade svenskarna