Närke-Värmlands regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Närke-Värmlands regemente
Datum 1624–1812
Land Sverige Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri
Storlek Regemente
Efterföljare Närkes regemente
Värmlands regemente
Färger Rött och blått (uniform, –1675)
         
Rött och vitt (uniform, 1675–1691)
         
Marsch "Stenbocksmarschen" (1939–2000)
Segernamn Inga[1]
Befälhavare
Framstående befälhavare Alexander Leslie
Johan von Essen
Pehr Kalling

Närke-Värmlands regemente var ett infanteriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet. Regementet delades upp i två nya regementen år 1812. Regementets soldater rekryterades från Närke och Värmland.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Närke och Värmland på 1500-talet. År 1614 organiserades dessa enheter, tillsammans med fänikor från närliggande landsskapet Södermanland av Gustav II Adolf till Södermanlands storregemente där elva av totalt 24 kompanier rekryterades från Värmland och fem från Närke. Södermanlands storregemente bestod av tre fältregementen där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. Någon gång runt 1624 splittrades storregementet permanent till tre mindre där Närkes regemente och Värmlands regemente var två. År 1629 bildades dessa två regementen Närke-Värmlands regemente.

Närke-Värmlands regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var skotten Alexander Leslie.

Närke-Värmlands regemente deltog i kriget mot Polen åren 1655 - 1657 och därefter i kriget mot Danmark 1657 - 1658. Regementet deltog under Carl X Gustaf i de berömda marscherna över Lilla och Stora Bält i Danmark i januari/februari 1658. Efter freden i Roskilde den 26 februari 1658, blev regementschefen Johan von Essen utnämnd till kommendant i Malmö och regementet fick då också placeringsort Malmö. I januari 1659 blev Johan von Essen befordrad till general (generalmajor) och kommenderad att med regementet ansluta sig till den svenska armén som belägrade Köpenhamn (Carl X Gustafs andra danska krig). Regementet deltog i belägringen av Köpenhamn fram till freden i maj 1660. Johan von Essen var regementschef för Närke-Värmlands regemente åren 1654-1661.

Under stora nordiska kriget tidiga år deltog regementen i undsättningen av Östersjöprovinserna, samt i det polska fälttåget. Under fälttåget mot Ryssland tillhörde Närke-Värmlands regemente de som kapitulerade efter nederlaget vid Poltava sommaren år 1709. År 1711 sattes det upp på nytt, för att strida på kontinenten där de ännu en gång tvingades att kapitulera. Regementes uppsattes på nytt och deltog sedan i fälttåget mot Norge.

Regementet splittrades år 1812 och bildade två separata regementen, Närkes regemente och Värmlands regemente.

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

–1812
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Örebro kompani
  • Kristinehamns kompani
  • Jösse härads kompani
  • Älvdals kompani
  • Näs kompani
  • Karlstads kompani
  • Nordmarks kompani

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till
Närkes regemente 1624 1629
Värmlands regemente 1624 1629
Närke-Värmlands regemente 1629 1812-06-07
Beteckning Från Till
Ingen
Övningsfält
eller förläggningsort
Från Till
Västra fältet 1684 1812-06-07
Ombergsheden 1684 1812-06-07

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Närke-Värmlands regemente erhöll aldrig några segernamn men den efterträdande enheten Värmlands regemente tilldelades tio, där dessa tio slag utkämpades under namnet Närke-Värmlands regemente. Dessa tio segernamn var Fredriksodde (1657), Tåget över Bält (1658), Lund (1677), Landskrona (1678), Narva (1700), Düna (1701), Kliszow (1702), Fraustadt (1706), Malatitze (1708), Gadebusch (1712).

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]