Sticklinge

Småbåtshamnet vid norra Sticklinge.

Taheiti på norra Sticklinge, med "Rödstugan" längst till höger.

Sticklinge är en stadsdel och delområde i Lidingö kommun belägen på nordvästra delen av ön Lidingö och som omfattar tätorten Sticklinge udde.

Stadsdelen har 3 130 invånare (2007) medan tätorten då hade drygt 2 730 invånare.

Historia

Tidig historia

Sticklinge intar en speciell plats i Lidingös tidiga historia genom de under flera hundra år problematiska förbindelserna mellan Lidingö och fastlandet, och den roddfärja som anordnades mellan Rödstugeviken och Ekudden på Djursholmssidan någon gång i slutet av 1480-talet när släkten Banér på Djursholms slott fick besittning över Lidingö, ett ägarförhållande som varade fram till 1774. Förbindelsen upprättades förmodligen parallellt med de roddfärjor som tidigt inrättades mellan Torsvik och Ropsten för transporterna av folk, jordbruksvaror och boskap mellan Lidingö och Stockholm.

Färjehållaren i Sticklinge, som var underställd Banérs, bodde i den s.k. Rödstugan vid Rödstugeviken. Roddfärjan användes till en början för att Lidingös bönder skulle kunna ta sig över till Djursholm och Danderyd för att utföra arbete för att betala tiondet till kyrkan och staten (2/3-delar av tiondet tillföll staten) samt räntan/avrad för arrendegårdarna till godsägaren. Under denna tid var hela Lidingö ett fideikommiss och gårdarna brukades av frälsebönder. Färjan användes också för postgången och för att få över prästen från Danderyd för högmässan i Lidingö kyrka eller S:t Anna kapell som den ursprungliga kyrkan kallades, innan Lidingö hade fått sin egen präst. Banérs hade sitt herresäte för Lidingölandet i Brevik men förmodligen också en mindre boplats vid Rödstugeviken som kallades Lilla Breviks torp.

I Sticklinge där Abborrvägen slutar finns den enda fastigheten på Lidingö som har kvar en äldre variant på namnet Lidingö, nämligen fastigheten Lydinge 4:25, gränsande till fastigheten Alminge 4:24.

Janne Zetterberg (1810-1878), som under sin levnad fick epitet "Lidingökungen", ägde många fastigheter på Lidingö och bebodde under olika perioder bland annat Hersby gård (Hersbyholm) i stadsdelen Hersby, Ekholmsnäs gård och Långängens gård. Han var också innehavare av Sticklinge gård som omkring 1880 övertogs av hans son Harald Zetterberg (1837-1917). Den ursprungliga mangårdsbyggnaden som uppfördes i slutet av 1700-talet när Banérs i Djursholm styckade upp Lidingö och sålde ut Lidingölandet, byggdes om av Harald Zetterberg på 1880-talet efter ritningar av Otto August Mankell. Gården kom i slutet på 1920-talet att innehas av Lidingö golfklubb, men revs på 1960-talet och ersattes av nuvarande Lidingö golfklubbs klubblokal. Till golfklubben hör också två av Sticklinge gårds ursprungliga ladugårdsbyggnader som båda brann upp på 1980 respektive på 1990-talet, men som båda har återuppbyggts och används som förråd.

Villaområdet

Norra Sticklinge, som ursprungligen etablerades som ett sommarstugeområde på tidigt 1930-tal, domineras idag av tät villabebyggelse. Det var först 1978 som Lidingö stad beslutade att området skulle stadsplaneras. Området försågs då med kommunalt vatten och avlopp, ny el-försörjning, upprustning av vägar, anläggning av trottoarer samt installation av gatubelysning. I samband med stadsplaneläggningen kom området på relativt kort tid att bebyggas med större moderna villor för permanentboende.

Söder om Norra Sticklinge finns Sticklingehöjden, ett tidigare skogsområde som bebyggdes på 1990-talet med huvudsakligen bostadsrätter.

Bebyggelse

Bostadsområdet Kyttinge.

Det finns 600 fristående villafastigheter i området (2009).

I Sticklinge finns en låg- och mellanstadiestadieskola vid namn Sticklinge skola, en närbutik samt en offentlig badplats, kallad Sandviksbadet samt en större brygganläggning.

Sydöstra Sticklinge domineras av Lidingö golfklubb. Golfklubben ligger där Sticklinge gård tidigare var placerad.

I Sticklinge finns också de separata bostadsområdena Kyttinge och Trolldalen. Kyttinge är bebyggt med ett 40-tal exklusiva villor. Trolldalen är ett av Sveriges äldsta sportstugeområden, grundat av Stig Milles, bror till Carl Milles. Flertalet hus har en boyta på 50-75 m² och området har i stort sett kvar karaktären av "sommarstugeidyll" från tidigt 1900-tal.

Taheiti är en udde vid norra Sticklinge som fått sitt namn av sommarstället där som uppfördes av professorn i botanik Nils Johan Andersson under andra hälften av 1800-talet. Namnet har sitt ursprung i söderhavsön Tahiti där professorn besökt under en världsomsegling med fregatten Eugenie på 1850-talet.

Källor

• Eric & Nils Forsgren, Lidingö-Människor & Miljöer, 1995. ISBN 91-630-3812-9