Brevik, Lidingö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Brevik
fd tätort
del av tätorten Lidingö
Breviks kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Lidingö kommun
Höjdläge 41 m ö.h.
Koordinater 59°21′0″N 18°12′0″Ö / 59.35000°N 18.20000°Ö / 59.35000; 18.20000
Area 397 hektar (2010)[1]
Folkmängd 8 772 (2010)[1]
Befolkningstäthet 22,1 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Lidingö
Postnummer 181 XX
Riktnummer 08
Tätortskod T0108[2]
GeoNames 2719312
Ortens läge i Stockholms län
Red pog.svg
Ortens läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Brevik, Lidingö
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Brevik är en tidigare tätort i Lidingö kommun som omfattar bebyggelsen på hela östra delen av södra Lidingön. Brevik är även ett delområde (stadsdel) i kommunen utgör en del av tätorten och som gränsar i väster mot bostadsområdet Högberga och i öster mot Käppala.

Definitioner[redigera | redigera wikitext]

Brevik definierades som egen tätort av SCB. Som sådan innefattades hela östra delen av södra Lidingön med en befolkning på drygt 8 000 personer (2005). Detta beror på att avståndet mellan bebyggelsen längs Utsiktsvägen i västra delen Högberga ligger något mer än 200 meter från bebyggelsen vid Mölnavägen i östra delen av Mölna. 2015 sammanväxte tätorten med Lidingö tätort.[3]

I kommunal statistik har delområdet Brevik [4] 3 236 invånare (2009).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Breviks herrgård på en teckning av A. F. Cederholm 1816 som beboddes av Per Anders Nordvall med familj från omkring 1824-1884 (1880 uppfördes en ny byggnad). I bakgrunden syns Halvkakssundet utanför Brevik med ön Sveriges holme och infarten till Skurusundet. Herrgården på teckningen brann ner 1879.
Per Anders & Maria Vilhelmina Nordvall, innehavare av Breviks herrgård från omkring 1824 till 1879. En ny huvudbyggnad uppfördes 1880. Oljemålningar från omkring 1824.

Brevik tillhörde några av de första större lantbruksgårdar som etablerades på Lidingö på tidigt 1300-tal. I slutet av 1400-talet blev hela Lidingö en del av Djursholms gods som styrdes av släkten Banér. Någon gång i början av 1500-talet uppförde Banérs en större byggnad i Brevik som man förmodar utnyttjades som herresäte för Lidingös alla gårdar. På kartor från 1600- och 1700-talet är Brevik utmärkt som en symbol i form av ett torn med flagga högst upp, vilket betecknade ett herresäte i likhet med de herresäten som fanns på Bogesundslandet på den tiden, exempelvis Frössvik. Brevik kallades under denna tid för Stora Brevik för att skilja på Lilla Brevik, som låg vid Rödstugeviken i Sticklinge där en roddfärja fanns anordnad mellan Lidingö och Djursholm som bekostades av Banér. På 1750-talet bodde marinofficeren Paul Banér, gift med Anna Charlotta Kurck, född 1718 i Kazan, Ryssland, där bröllopet hölls 1751, på Breviks gård och deras tre barn anses vara födda på gården; Johan Axel, Anna Maria och Per Gustaf.

Omkring 1775 släppte Banérs sitt grepp över Lidingö och började sälja ut alla Lidingögårdar efter att laga skifte hade förrättats 1774 av Lidingölandet. I början av 1800-talet uppfördes en ny herrgårdsbyggnad till Breviks gård som beboddes av kofferdikapten Per Anders Nordvall (1794-1840) och hans hustru Maria Vilhelmina (1805-1890), född Schneiler, från cirka 1824 fram till 1879. Man antar att Nordvall köpte Breviks gård av Banérs. 1823 upprättades en ny brandförsäkring för alla fastigheter på Breviks gård vilket tyder på att Nordvalls flyttade in som nya ägare på Breviks gård vid denna tid. Paret Nordvall fick fyra döttrar; Emma Maria (1824-1909), Zelma Vilhelmina (1826-1899), Ida Amalia (1829-1912) och Hilda Permina (1838-1909). Till gården hörde flera mindre stugor för anställda drängar och pigor samt ett dussintal ekonomibyggnader som stall, ladugård och smedja.[5] Herrgårdshuset var placerad på höjden ovanför Breviken, där nuvarande Breviks centrum ligger. 1879 brann herrgårdshuset ner. Året efter tog kapten Erik Ström (1820-1888), gift med Per Anders Nordvalls dotter Emma Maria, över gården och uppförde en ny mangårdsbyggnad. 1884 köptes gården av Jean Bolinder, den ena av bröderna Bolinder som grundade Bolinders Mekaniska verkstad. 1895 såldes den vidare till Gustav Holm, verksam inom bokförlaget P.A. Norstedt & Söner.

1906 i samband med att Lidingö villastäder började uppföras av olika tomtbolag runt om på Lidingö, sålde Gösta holm Breviks gård med all skogs- och jordbruksmark till finansmannen Allan Abelius som styckade upp marken för att anlägga en villastad. Breviks herrgårdsbyggnad fick dock stå kvar och användes för olika ändamål under åren ända fram till 1987, då den beroende på dåligt skick och avsaknad av något egentligt byggnadskulturellt värde, revs för att ge plats åt nuvarande Breviks centrum.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Brevik 1950–2010[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
3 379
1960
  
5 058
1965
  
6 092
1970
  
5 780
1975
  
5 850
1980
  
6 052
1990
  
6 136 387
1995
  
6 660 397
2000
  
7 074 398
2005
  
8 024 398
2010
  
8 772 397
Anm.: Breviks tätort sammanvuxen med Lidingö tätort 2015.

Bebyggelse i stadsdelen/delområdet Brevik[redigera | redigera wikitext]

Villa Brevik vid Trädgårdsvägen.

Brevik är ett av de mest villatäta områdena på Lidingö och uppvisar en blandning av gamla 1920-tals större villor som restaurerats men i huvudsak "moderna" villor från 1960-talet och framåt. Villorna är främst koncentrerade till den södra sidan mot Halvkakssundet.

En av de mer magnifika privatvillorna från tidigt 1920-tal ägdes under musikgruppen ABBAs storhetstid av Benny Andersson och Anni-Frid Lyngstad, som på den tiden hade en svagt rosa puts, men som senare fått ny puts.

Villa Brevik[redigera | redigera wikitext]

I området ligger konferensanläggningen kallad Villa Brevik. Huvudbyggnaden till Villa Brevik uppfördes 1920 av häradshövdingen Stolt och ritades av Jacob Gate. 1924 övertogs byggnaden av fastighetsbolaget Öresund och efter flera ägarbyten såldes den slutligen till HSB för att användas som utbildningsanläggning inom HSB. 1961 invigde man anläggningen under namnet HSB-skolan. 1983 genomförde man en större om- och tillbyggnad som var klar 1985. 1992 omvandlades anläggningen från en HSB-skola till en ordinär affärsdrivande konferensanläggning och bytte 1993 namn till Villa Brevik. 1997 såldes anläggningen till Christopher Bailey som utvecklat anläggningen ytterligare under åren fram till 2003 med bland annat fler hotellrum, 150 m² stor vinterträdgård, relaxavdelning, utbyggd pub och stor vinkällare.

Breviksbadet[redigera | redigera wikitext]

Breviksbadet med reception och omklädningslokal i bakgrunden som även inrymmer Breviksbadets motionsgård. Foto: Augusti 2009.

Breviksbadet har ett utomhusbad, det så kallade "Breviksbadet". Badet invigdes 1969 och består av en utomhusbassäng i vinkel på 25x25 meter med 4 simbanor samt en del med ett mindre vattendjup på 15x15 meter. Vattnet är uppvärmt till 27 grader med hjälp av ett bergvärmesystem. Badanläggningen som i första hand är avsedd för barn i de lägre åldrarna är inhägnad på stor gräsbevuxen yta på totalt 3 ha. Anläggningen är också försedd med en mindre servering, minigolfbana, omklädningsrum, dusch och bastu. Anläggningen drivs idag (2009) av företaget Neidert Aktivitetscenter AB, som har ett arrendeavtal med kommunen som äger och svarar för merparten av kostnaderna. För att få utnyttja badet tas en mindre inträdesavgift ut.

Breviksbadets motionsgård[redigera | redigera wikitext]

Företaget Hälsoskolan driver en motionsgård i Breviksbadets anläggning utan krav på medlemskap, öppet april-september med utrustning för styrketräning, bastu, toaletter och dusch. Breviksbadet med motionsgård ligger i direkt anslutning till Lidingö stads motionsslinga 3 km med kvällsbelysning och promenadstråk i området vid Kottlasjön och Långängen tillhörande Långängen-Elfviks naturreservat. Lidingöloppets bansträckning rundar Breviksbadet på den södra sidan för att sedan gå vidare norrut förbi Långängen.

Övrig bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

  • Breviks centrum, ett mindre köpcentrum med omkringliggande flerbostadshus.
  • Breviks båtsällskap med stor båthamn för fritidsbåtar.
  • Breviks fotbollsplan.
  • Breviks kyrka.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Lidingöbanan har två hållplatser i stadsdelen: Brevik och Högberga. Gåshagaleden går strax norr om Brevik med två anslutningar till stadsdelen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2010, Statistiska centralbyrån, 16 juni 2010, s. 18, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 september 2013
  3. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 18 november 2016.
  4. ^ Statistik från kommunen: http://www.lidingo.se/toppmeny/stadpolitik/statistikochfakta/statistik/delomradesstatistik.4.3e4dd8e0124ea0e0ce08000719.html
  5. ^ Gårdens omfattning finns dokumenterad i brandförsäkringen som upprättades 1823.
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]