Stilla natt
| Stille Nacht, heilige Nacht | |
| Originalspråk | Tyska |
|---|---|
| Översättning | Carl Oscar Mannström Edvard Evers Torsten Fogelqvist |
| Kompositör | Franz Gruber |
| Textförfattare | Joseph Mohr |
Stilla natt är en julpsalm, ibland kallad julpsalmen framför andra. Det är ursprungligen en tyskspråkig julsång med text skriven av Joseph Mohr 1816 och musik komponerad 1818 av Franz Gruber.[1]
Historia
Tillblivelse
Tillblivelsen har en egen historia: Julafton 1818 bet en mus sönder bälgen [källa behövs] i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Utan bälg blev det ingen orgelmusik, men kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr räddade situationen. De sjöng till gitarrarrangemang den tvåstämmiga[2] Stilla natt, Franz Grubers tonsättning av en dikt skriven av Mohr 1816.[3][4] Noterna, sannolikt nedtecknade av Mohr, var dock försvunna ända till 1991, varför många spekulationer om sångens ursprung fick fäste.
På julaftonsmorgonen 1818 besökte Joseph Mohr ett firande i skolhuset i Arnsdorf med sin vän Franz Gruber. De samtalade om att det inte fanns någon riktig stor julsång. Han funderade över detta i sitt arbetsrum i kyrkan när han såg en bild och texten från Lukas 2:8 "I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten." I det ögonblicket fick han inspiration till sångtexten. När texten var klar rusade Mohr hem till Franz Gruber och visade honom sången. Franz läste sången och sade jublande: "Du har funnit det! - den rätta sången! - Ära vare Gud!" ("You have found it! - the right song! - God be praised!") Sedan gick han till sitt rum och komponerade melodin och när han gjort det skyndade han tillbaka till sin vän och sa, "Din sång-den sjunger själv; melodin kom till mig med en gång/.../" ("Your song-it sings itself; the tune came to me at once/.../" (Källa: "Best Loved Christmas Stories of the LDS People", 2001 Deseret Book Company)
Tradering och första spridning
Via kringresande sångare fick sången snabbt spridning, samtidigt som den ändrades och förenklades. Den som vill veta hur upphovsmännen tänkte sig sången kan idag hitta flera av deras manuskript på nätet [1] .
Översättningar och användning
Sången sägs ha blivit översatt till minst 300 språk[källa behövs] och är en av de i särklass mest kända, sjungna och spridda julsångerna, i synnerhet i luthersk kristenhet[källa behövs].
Sången spelas ofta i julfilmer, exempelvis i Love Actually och Tomten är far till alla barnen.
Kejsare Frederick hör sången 1854
År 1854, 36 år efter att sången skrevs uppfördes den av Berlin Church Choir för kejsaren Frederick Wilhelm IV. Han blev så förtjust i den vackra sången att han gav order om att sången skulle ges första platsen i alla julprogram.
Julfreden 1914
Psalmen spelade en historisk roll i den gripande berättelsen om ett märkligt vapenstillestånd: Under första världskrigets första julafton på västfronten i Flandern i Belgien, hölls en omfattande, inofficiell och spontan vapenvila mellan å ena sidan brittiska och franska trupper och å andra sidan tyska trupper.
På åtminstone ett ställe ska ett brittiskt truppförband ha hört tyskarna helga julafton genom att sjunga ”Stille Nacht! Heilige Nacht!” och trotsa ljusförbudet med levande ljus. I stället för att skjuta på den därmed avslöjade positionen svarade de med ”Silent night! Holy night!” och det hela slutade med att bägge sidor klev upp ur sina skyttegravar och möttes mitt i det förödda ingenmansland. De begravde sina döda, utbytte gåvor och önskningar om snar fred och ska till och med ha spelat fotboll innan krigshandlingarna återupptogs under mellandagarna. Silent Night är titeln på en bok om händelsen av historikern Stanley Weintraub.
Melodin
- Enligt äldsta kända handskrift hos www.stillenacht.at
på Polyphon, längd 55 s, ogg-fil- instrumental, längd 2 m 29 s, ogg-fil
Texten
| Originaltext (Tyska)[4] | |
|---|---|
Stille Nacht! Heilige Nacht! | |
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
|
Stille Nacht! Heilige Nacht! |
Svenska översättningar
Redan under 1800-talet översattes sången till svenska, och ytterligare flera översättningar har följt. De som oftast hörs är gjorda av Carl Oscar Mannström (1915), Edvard Evers (1917) och Torsten Fogelqvist (1937). De avviker i olika grad från den tyska originaltexten, och använder olika motiv från de sex tyska verserna.
Publikation
- Nya psalmer 1921 som nr 515, tillägget till 1819 års psalmbok under rubriken ”Kyrkans högtider: Jul”.
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 51 under rubriken ”Advents- och julsånger”.
- Sionstoner 1935 som nr 156 under rubriken ”Jul”.
- 1937 års psalmbok som nr 52 under rubriken ”Jul”.
- Förbundstoner 1957 som nr 44 under rubriken ”Guds uppenbarelse i Kristus: Jesu födelse”.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 603 under rubriken ”Jul”.
- Sionstoner 1972 som nr 107.
- Den svenska psalmboken 1986 som nr 114 under rubriken ”Jul”.
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nr 29 under rubriken ”Jul”.
- Lova Herren 1987 som nr 101 under rubriken ”Jul”.
- Julens önskesångbok, 1997, under rubriken "Traditionella julsånger".
- Barnens svenska sångbok, 1999, under rubriken "Året runt".
Referenser
- ^ Mohr, Joseph Franz i Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (1964), sp. 434
- ^ Clason, Synnöve (2002-12-22/2008-12-22): "Stilla natt en psalm för vår tid ". Svd.se. Läst 16 oktober 2013.
- ^ "Stilla natt". NE.se. Läst 16 oktober 2013.
- ^ [a b] Det äldsta kända manuskriptet, av Joseph Mohr, tidigt 1820-tal
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Stilla natt.
Wikisource har originalverk relaterade till Stille Nacht! Heilige Nacht!. - 1995 hittades det äldsta kända originalet, tillskrivet Joseph Mohr och daterat till mellan 1820 och 1825.
- Tillkomst, spridning, webbkamera
- På Cyber hymnal finns text och musik.
- På Svenska Akademiens webbplats återfinns psalmtexten från 1937 i Den gamla psalmboken i pdf-format
| ||||||||