Stilla natt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stille Nacht, heilige Nacht
Originalspråk Tyska
Översättning Carl Oscar Mannström
Edvard Evers
Torsten Fogelqvist
Kompositör Franz Gruber
Textförfattare Joseph Mohr
Stille NachtFranz Grubers autograf (c:a 1860)
En polyphon (skivspelspeldosa) spelar "Stilla natt"

Stilla natt är en julpsalm, ibland kallad julpsalmen framför andra. Det är ursprungligen en tyskspråkig julsång från 1818, med text av Joseph Mohr och musik komponerad av Franz Gruber samtidigt.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tillblivelse[redigera | redigera wikitext]

Tillblivelsen har en egen historia: Julafton 1818 bet en mus sönder bälgen [källa behövs] i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg. Utan bälg blev det ingen orgelmusik, men kantorn Franz Gruber och hjälpprästen Joseph Mohr räddade situationen. De sjöng till gitarrarrangemang den tvåstämmiga[2] Stilla natt, Franz Grubers tonsättning av en dikt skriven av Mohr 1816.[3][4] Noterna, sannolikt nedtecknade av Mohr, var dock försvunna ända till 1991, varför många spekulationer om sångens ursprung fick fäste.

Tradering och första spridning[redigera | redigera wikitext]

Via kringresande sångare fick sången snabbt spridning, samtidigt som den ändrades och förenklades. Den som vill veta hur upphovsmännen tänkte sig sången kan idag hitta flera av deras manuskript på nätet [1] .

Översättningar och användning[redigera | redigera wikitext]

Sången sägs ha blivit översatt till minst 300 språk[källa behövs] och är en av de i särklass mest kända, sjungna och spridda julsångerna, i synnerhet i luthersk kristenhet.

Sången spelas ofta i julfilmer, exempelvis i Love Actually och Tomten är far till alla barnen

Julfreden 1914[redigera | redigera wikitext]

Psalmen spelade en historisk roll i den gripande berättelsen om ett märkligt vapenstillestånd: Under första världskrigets första julaftonvästfronten i Flandern i Belgien, hölls en omfattande, inofficiell och spontan vapenvila mellan å ena sidan brittiska och franska trupper och å andra sidan tyska trupper.

På åtminstone ett ställe ska ett brittiskt truppförband ha hört tyskarna helga julafton genom att sjunga ”Stille Nacht! Heilige Nacht!” och trotsa ljusförbudet med levande ljus. I stället för att skjuta på den därmed avslöjade positionen svarade de med ”Silent night! Holy night!” och det hela slutade med att bägge sidor klev upp ur sina skyttegravar och möttes mitt i det förödda ingenmansland. De begravde sina döda, utbytte gåvor och önskningar om snar fred och ska till och med ha spelat fotboll innan krigshandlingarna återupptogs under mellandagarna. Silent Night är titeln på en bok om händelsen av historikern Stanley Weintraub.

Melodin[redigera | redigera wikitext]

Texten[redigera | redigera wikitext]

Originaltext (Tyska)[4]

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Alles schläft. Einsam wacht
Nur das traute heilige Paar.
Holder Knab’ im lockigten Haar,
Schlafe in himmlischer Ruh!
Schlafe in himmlischer Ruh!

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Gottes Sohn! O! wie lacht
Lieb’ aus deinem göttlichen Mund,
Da uns schlägt die rettende Stund’.
Jesus! in deiner Geburt!
Jesus! in deiner Geburt!

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Die der Welt Heil gebracht,
Aus des Himmels goldenen Höh’n
Uns der Gnade Fülle läßt seh’n
Jesum in Menschengestalt!
Jesum in Menschengestalt!

 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Wo sich heut alle Macht
Väterlicher Liebe ergoß
Und als Bruder huldvoll umschloß
Jesus die Völker der Welt!
Jesus die Völker der Welt!

 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Lange schon uns bedacht,
Als der Herr vom Grimme befreyt,
In der Väter urgrauer Zeit
Aller Welt Schonung verhieß!
Aller Welt Schonung verhieß!

 

Stille Nacht! Heilige Nacht!
Hirten erst kundgemacht
Durch der Engel „Halleluja!“
Tönt es laut bey Ferne und Nah:
„Jesus der Retter ist da!“
„Jesus der Retter ist da!“

Svenska översättningar[redigera | redigera wikitext]

Redan under 1800-talet översattes sången till svenska, och ytterligare flera översättningar har följt. De som oftast hörs är gjorda av Carl Oscar Mannström (1915), Edvard Evers (1917) och Torsten Fogelqvist (1937). De avviker i olika grad från den tyska originaltexten, och använder olika motiv från de sex tyska verserna.

Publikation[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mohr, Joseph Franz i Oscar Lövgren, Psalm- och sånglexikon (1964), sp. 434
  2. ^ Clason, Synnöve (2002-12-22/2008-12-22): "Stilla natt en psalm för vår tid ". Svd.se. Läst 16 oktober 2013.
  3. ^ "Stilla natt". NE.se. Läst 16 oktober 2013.
  4. ^ [a b] Det äldsta kända manuskriptet, av Joseph Mohr, tidigt 1820-tal

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]