Stockholms stadsbibliotek

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stockholms stadsbibliotek
Huvudbyggnaden, vy från Observatoriekullen i augusti 2010.
LandSverige
Typstadsbibliotek
Grundat31 mars 1928
PlatsSveavägen 73
Filialerca 40
Beståndca 400 000
Besökare885 000 (2017)[1]
Cheftf stadsbibliotekarie Martin Hafström
Webbplatshttps://biblioteket.stockholm.se/

Stockholms stadsbibliotek invigdes 1928 och ligger vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. Biblioteket rymmer cirka 400 000 böcker. Byggnaden benämns ibland Asplundhuset efter arkitekten Gunnar Asplund, som även planerade parken i bibliotekets närhet.

I byggnaden intill finns Tidnings- och tidskriftsbiblioteket[2] och Internationella biblioteket[3] med en stor nationell samling av böcker, musik etc på mer än 100 olika språk.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade år 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek, villkorat att stadsfullmäktige för samma ändamål ur den Forsgrénska fonden anslog 575 000 kronor samt anvisade en tomt för byggnaden. Stiftelsen donerade ytterligare 130 000 kronor, varpå stadsfullmäktige beslutade att uppföra byggnaden. År 1925 tillkom ytterligare 250 000 kronor från avkastningen av B A Danelii donationsfond.[4] Biblioteket invigdes den 31 mars 1928, i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikministern John Almkvist, direktör K. A. Wallenberg, Karl Otto Bonnier med flera.

21 april 2018 firades bibliotekets 90-årsjubileum under Kulturnatten, som stadsbiblioteket deltog i för andra året i rad.[5]

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Asplunds perspektivskiss 1931.
Claude Nicholas Ledoux: Rotonde de la Villette.
Under byggnad 1927.
Nyuppfört, slutet av 1920-talet.

I Stockholm hade man tillsatt en stadsbibliotekskommitté, där Gunnar Asplund kom med 1918. Från början arbetade Asplund med stadsplanen för området kring Observatorielunden. Under en studieresa till USA fick han klart för sig hur han skulle lägga upp huvuddragen för biblioteket med en centralhall för utlåning, omgiven av mindre läsrum och ljusgårdar.

De första skisserna visar centralbyggnaden med en kupol.[6] Asplund valde sedermera att ge byggnadens yttre en monumental resning genom en hög cylinder. Bland förebilderna stod bland annat 1700-talets Barrière Saint-Martin (Rotonde de la Villette) i Paris[6].

Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek inföll under en stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade det blivit ett av de främsta exemplen på svensk tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Byggnaden kom att bli förebild för andra biblioteksbyggnader i Sverige, bland annat Örebro stadsbibliotek och konserthus.

Det skulle även bli Asplunds sista storverk i denna stil; de basarliknande längorna vid bibliotekets entré mot Sveavägen från 1928 har redan klara funktionalistiska drag och två år senare, på Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.

Annexet[redigera | redigera wikitext]

I Annexet, bredvid Stadsbiblioteket, låg fram till hösten 1995 Grünewalds målarskola. Därefter finns där Internationella biblioteket [7] och Stadsbibliotekets tidningar och tidskrifter med 140 löpande dagstidningar och ca 1200 tidskrifter. Lika många avslutade tidskrifter förvaras i magasin.[8]

Tillbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2006 utlyste Stockholms stadsbyggnadskontor i samverkan med fastighets- och saluhallsnämnden, kulturnämnden och marknämnden en tävling för ett förslag till tillbyggnad av Stadsbiblioteket. Över tusen förslag kom in, varav sex blev nominerade till den sista omgången. Den 16 november 2007 offentliggjordes att förslaget Delphinium av Heike Hanada hade vunnit tävlingen.[9] Tävlingen var av rådgivande natur. Inget slutgiltigt politiskt beslut har ännu (2014) tagits om utformningen av det nya stadsbiblioteket. De ingrepp i Gunnar Asplunds arkitektur och i Observatorielunden, som det vinnande förslaget krävde, har lett till en debatt angående en alternativ placering för ett nytt, expanderat stadsbibliotek.

Den 12 oktober 2009 avbröts alla planer på en tillbyggnad av biblioteket, främst med hänvisning till de skenande kostnaderna som förknippats med projektet (1,4 miljarder istället för 800 miljoner kronor). Men enligt dåvarande kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt har man i stadshuset även "tagit intryck av kritiken" som framfördes av bland annat ICOMOS, Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, Svenska Akademien, och en rad andra organisationer.[10] Bland andra menade arkitekturhistorikern Eva Eriksson: "Delphinium faller på flera punkter. Dess väldiga volym blir förödande för platsen och degraderar det gamla biblioteket till annex".[11]

Ombyggnad[redigera | redigera wikitext]

I mars 2012 togs ett utredningsbeslut i fastighetsnämnden och kulturnämnden om att utreda behovet av upprustning och utveckling av Stadsbiblioteket. Stockholms stad har genomfört en arkitektupphandling som föregicks av en prekvalificeringsrunda, som innebar att arkitektkontoren måste uppfylla särskilda krav för att få delta. Bland dem som anmälde sig valdes de fem bäst lämpade arkitektkontoren ut och erbjöds lämna anbud. Det blev brittiska Caruso St John Architects, som tillsammans med Scheiwiller Svensson fick uppdraget. En förutsättning för upprustningen och utvecklingen av Stadsbiblioteket var även att politikerna fattade ett inriktningsbeslut, vilket togs i oktober 2015 av fastighetsnämnden och kulturnämnden, och därefter av kommunfullmäktige i februari 2016.[12][13][14][15]

Byggnadsminne[redigera | redigera wikitext]

Redan 1983 väcktes frågan om att byggnadsminnesförklara Stadsbiblioteket, och 1992 beslöt Stockholms kommunfullmäktige att staden skulle godkänna en byggnadsminnesförklaring av Asplunds berömda byggnad. Även det internationella expertorganet International Council on Monuments and Sites (ICOMOS) krävde att biblioteket, inklusive annex och park, skulle skyddas enligt kulturminneslagen, det vill säga byggnadsminnesförklaras.[16] Stadsbibliotekets byggnader blev först blåmärkta i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av Stockholms bebyggelse. Det innebär att bebyggelsen kulturhistoriska värde av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Men först 27 november 2017 beslutade länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av Asplunds biblioteksmiljö.[17][18]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Stadsbiblioteket är en del av nätverket Stockholms stadsbibliotek (SSB), som består av ca 40 stadsdelsbibliotek.[19]


Bilder[redigera | redigera wikitext]

Exteriörer
Interiörer
Detaljer

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturförvaltningens årsrapport 2017, sidan 21
  2. ^ Länk till TT-bibliotekets hemsida
  3. ^ Länk till IBs hemsida
  4. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 15. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  5. ^ Stadsbibliotekets jubileumsprogram under Kulturnatten
  6. ^ [a b] Asplund, Arkitektur Förlag, 1985, sida 28
  7. ^ Länk till Internationella biblioteket
  8. ^ Länk till Tidnings- och tidskriftsbiblioteket
  9. ^ Svenska dagbladet 16 november 2007. Läst 15 mars 2015
  10. ^ Stadsbiblioteket byggs inte ut. SvD 12 oktober 2009. Läst 15 mars 2015
  11. ^ Uppgift enligt "Arkitektur"
  12. ^ Förnyat stadsbibliotek. Pressmeddelande 19 december 2014. Läst 15 mars 2015
  13. ^ Pressmeddelande 19 december 2014. Läst 15 mars 2015.
  14. ^ Stockholm växer. Förnyat Stadsbibliotek. Läst 3 juni 2018.
  15. ^ https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1873516
  16. ^ Svenska Dagbladet: Stadsbibliotek blir k-märkt. Publicerad 17 november 2009.
  17. ^ Stockholms stadsbibliotek har blivit byggnadsminne. Publicerad 29 november 2017. Läst 3 juni 2018
  18. ^ En bibliotekskonflikt värd en rejäl debatt. Publicerad 2 januari 2018. Läst 3 juni 2018
  19. ^ Om Stockholms stadsbiblioteks organisation Länk till bibliotekets hemsida 25 juni 2018

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Myrstener, Mats (1998). På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927. Skrifter från Valfrid, 1103-6990 ; 15. Borås: Valfrid. Libris 7799017. ISBN 91-973090-5-2 
  • Myrstener, Mats (1996). ”Stockholms stadsbiblioteks tillkomst: ekonomi, ideologi och kamp om fritiden”. Svensk biblioteksforskning (Göteborg : Centrum för biblioteks- och informationsvetenskap, 1987-) 1996:4,: sid. 17-27. ISSN 0284-4354. ISSN 0284-4354 ISSN 0284-4354.  Libris 2615471
  • Myrstener, Mats (2008). De första folkbiblioteken i Stockholm: folkbibliotek och andra bibliotek före Stadsbibliotekets tillkomst 1928. Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 0283-2968 ; 15. Stockholm: Stockholms stadsbibliotek. Libris 10760973. ISBN 978-91-975088-2-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]