Stormhattssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stormhattssläktet
Aconitum napellus flower.jpg
Äkta stormhatt (A. napellus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteStormhattssläktet
Aconitum
Vetenskapligt namn
§ Aconitum
AuktorLinné
Arter
Synonymer
  • Napellus Rupp.
  • Hitta fler artiklar om växter med

    Stormhattssläktet (Aconitum) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter[1] med ungefär 300 arter.[2] Stormhattar är mycket giftiga.

    Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

    Stormhattarna är storväxta fleråriga örter som har köttiga knölformade jordstamar och mörkgröna handflikiga blad. Blommorna varierar i färg och sitter i toppställda klasar. Blommorna har 5 kronblandsliknande hylleblad där ett av bladen är hjälformat och två är sporrelika.[3]

    Utbredning[redigera | redigera wikitext]

    Två av släktets arter förekommer i Sverige. Dels den nordisk stormhatten (A. lycoctonum) som är en underart till alpstormhatt, samt äkta stormhatt (A. napellus). Trädgårdsstormhatt (A. x stoerkianum) är en hybrid som ofta odlas som prydnadsväxt.[2][3]

    Användning[redigera | redigera wikitext]

    Har i folkmun kallats ulvatand som ingrediens i häxsalva.

    Giftighet[redigera | redigera wikitext]

    Stormhattar är mycket giftiga. Speciellt frön och rot innehåller bland annat giftet akonitin. Förgiftningar och dödsfall har inträffat vid medicinsk användning och när rötterna förväxlats med ätliga rötter. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är ovanliga. Symtomen kan komma plötsligt, inom en timme, med brännande känsla i mun och svalg, kräkningar, diarré, salivavsöndring, kallsvettighet, myrkrypningar, synstörningar, hjärtrytmrubbningar, kramper och andningsförlamning.[2]

    Namn[redigera | redigera wikitext]

    Växten har gått under många namn i olika delar av Sverige. Ett av de vanligaste är häst och vagn. Andra listade benämningar inkluderar giske, hundflocka, hundfloka, lusfloka, lusgräs, lushatt, lusört, vargdöda[4], blåhatt, blåhätta, blåmunk, duvan i arken, jungfru Mariæ sko, polskehatt, väderhatt, änglavajna ("änglavagnarna")[5] , munk, munkaluva (samt munkhatt och munkmössa[6]).

    Släktnamnet aconitum kommer från grekiskans akoniton som var ett namn på en giftig växt hos Xenofon.[2]

    Arter[redigera | redigera wikitext]

    Dottertaxa till stormhattar, i alfabetisk ordning:[1]

    Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

    Källor[redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (18 februari 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17274470. Läst 26 maj 2014. 
    2. ^ [a b c d] Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Aconitum L. - Stormhattar”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/aconi/welcome.html. Läst 11 juli 2016. 
    3. ^ [a b] ”Stormhattar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stormhattar. Läst 11 juli 2016. 
    4. ^ SKUD Växtdatabas: Uppslag för Nordisk stormhatt Läst 14 augusti 2017.
    5. ^ SKUD Växtdatabas: Uppslag för stormhattssläktet Läst 14 augusti 2017.
    6. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

    Externa länkar[redigera | redigera wikitext]