Stormhattssläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Stormhattssläktet
Aconitum napellus flower.jpg
Äkta stormhatt (A. napellus)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Ranunkelordningen
Ranunculales
Familj Ranunkelväxter
Ranunculaceae
Släkte Stormhattssläktet
Aconitum
Vetenskapligt namn
§ Aconitum
Auktor Linné
Arter
Synonymer
  • Napellus Rupp.
Hitta fler artiklar om växter med

Stormhattssläktet (Aconitum) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter[1] med ungefär 300 arter.[2] Stormhattar är mycket giftiga.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Stormhattarna är storväxta fleråriga örter som har köttiga knölformade jordstamar och mörkgröna handflikiga blad. Blommorna varierar i färg och sitter i toppställda klasar. Blommorna har 5 kronblandsliknande hylleblad där ett av bladen är hjälformat och två är sporrelika.[3]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Två av släktets arter förekommer i Sverige. Dels den nordissk stormhatten (A. lycoctonum) som är en under art till alpstormhatt, samt äkta stormhatt (A. napellus). Trädgårdsstormhatt (A. x stoerkianum) är en hybrid som ofta odlas som prydnadsväxt.[2][3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Har i folkmun kallats ulvatand som ingrediens i häxsalva.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Stormhattar är mycket giftiga. Speciellt frön och rot innehåller bland annat giftet akonitin. Förgiftningar och dödsfall har inträffat vid medicinsk användning och när rötterna förväxlats med ätliga rötter. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är ovanliga. Symtomen kan komma plötsligt, inom en timme, med brännande känsla i mun och svalg, kräkningar, diarré, salivavsöndring, kallsvettighet, myrkrypningar, synstörningar, hjärtrytmrubbningar, kramper och andningsförlamning.[2]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Andra äldre namnformer (i början av 1800-talet) var munkhatt och munkmössa[4].

Släktnamnet aconitum kommer från grekiskans akoniton som var ett namn på en giftig växt hos Xenofon.[2]

Arter[redigera | redigera wikitext]

Dottertaxa till stormhattar, i alfabetisk ordning:[1]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17274470. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ [a b c d] Anderberg, Anna-Lena. ”Den virtuella floran: Aconitum L. - Stormhattar”. linnaeus.nrm.se. http://linnaeus.nrm.se/flora/di/ranuncula/aconi/welcome.html. Läst 11 juli 2016. 
  3. ^ [a b] ”Stormhattar”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/stormhattar. Läst 11 juli 2016. 
  4. ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]