Strätta

	Strätta; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växter; Plantae
Division	Fröväxter; Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter; Angiospermae
Klass	Trikolpater; Eudicotyledonae
Ordning	Araliaordningen; Apiales
Familj	Flockblommiga växter; Apiaceae
Släkte	Kvannesläktet; Angelica
Art	Strätta; A. sylvestris
Vetenskapligt namn
	§ Angelica sylvestris
Auktor	Linné, 1753
	Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Strätta (Angelica sylvestris) är en flerårig ört.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Blommor

Strätta kan bli upp till 2 meter hög, med 2–3 gånger parbladigt delade blad och stora, platta eller lätt välvda blomflockar. Blommorna är mestadels vita eller rödlätta. Stjälken är ihålig. Blomningen är under sommarens senare del.

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Strättan är tämligen allmän vid sjöstränder i Skandinavien.

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Fuktig mark i såväl skog som öppnare områden.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer i hela Europa och österut fram till ryska Sibiriens västra delar och till provinsen Xinjiang i nordvästra Kina. I syd når strättan Turkiets asiatiska del. En avskild population växer i Kanada i Québec, Ontario, New Brunswick och Nova Scotia.^[1]

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Norden [3]
Norra halvklotet [4]

Användning[redigera | redigera wikitext]

Blommorna kan användas för att färga ylle gult, och dess rot, med farmakopénamnet Radix Angelicæ sylvestris, användes förr i medicinen.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Latinska artepitetet sylvestris betyder i skogen, och farmakopéns radix betyder just rot.

"Strätta" betyder skvätta eller spruta. Enligt en uppgift från 1967 skulle benämningen hänga ihop med att barn på lek använde de ihåliga stjälkarna för att spruta vatten.

I bygdemålets bjennstut kan ordledet bjenn (=bjönn) härledas från björn, och ordledet stut kommer av fornnordiska stutr, som betyder bl a rör, syftande på den ihåliga stjälken.^[2]

I bygdemålets björnpipa har ordledet pipa den gamla betydelsen av rör, vilket även i detta fall syftar på den ihåliga stjälken. Ordet är besläktat med rökpipa och det gamla volym-måttet pipa.

Intressant nog ligger alltså samma tankegång bakom bjennstut i Västerbotten och björnpipa i Värmland och Närke.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn	Trakt	Referens

Bjennstut	Västerbotten	^[2]
Björnpipa	Värmland, Närke	^[3]

Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]

För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).^[1]

Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]

Utveckling av strättaknopp

Första knoppen

Knoppen har öppnats

Strax innan full blomning

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Lansdown, R.V. 2014 Angelica sylvestris . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 juni 2020.
^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 36
^ [2] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 37

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Den virtuella floran - Strätta
Strätta i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Strätta.
Bilder & media

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

[iucn-1] [a b c] Lansdown, R.V. 2014 Angelica sylvestris . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 juni 2020.

[JER-2] [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 36

[3] [2] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 37

[1]

[2]

[3]