Strätta
| Strätta Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga växter Apiaceae |
| Släkte | Kvannesläktet Angelica |
| Art | Strätta A. sylvestris |
| Vetenskapligt namn | |
| § Angelica sylvestris | |
| Auktor | Linné, 1753 |
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Strätta (Angelica sylvestris) är en flerårig ört.
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Strätta kan bli upp till 2 meter hög, med 2–3 gånger parbladigt delade blad och stora, platta eller lätt välvda blomflockar. Blommorna är mestadels vita eller rödlätta. Stjälken är ihålig. Blomningen är under sommarens senare del.
Habitat[redigera | redigera wikitext]
Strättan är tämligen allmän vid sjöstränder i Skandinavien.
Biotop[redigera | redigera wikitext]
Fuktig mark i såväl skog som öppnare områden.
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Arten förekommer i hela Europa och österut fram till ryska Sibiriens västra delar och till provinsen Xinjiang i nordvästra Kina. I syd når strättan Turkiets asiatiska del. En avskild population växer i Kanada i Québec, Ontario, New Brunswick och Nova Scotia.[1]
Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]
Användning[redigera | redigera wikitext]
Blommorna kan användas för att färga ylle gult, och dess rot, med farmakopénamnet Radix Angelicæ sylvestris, användes förr i medicinen.
Etymologi[redigera | redigera wikitext]
Latinska artepitetet sylvestris betyder i skogen, och farmakopéns radix betyder just rot.
"Strätta" betyder skvätta eller spruta. Enligt en uppgift från 1967 skulle benämningen hänga ihop med att barn på lek använde de ihåliga stjälkarna för att spruta vatten.
I bygdemålets bjennstut kan ordledet bjenn (=bjönn) härledas från björn, och ordledet stut kommer av fornnordiska stutr, som betyder bl a rör, syftande på den ihåliga stjälken.[2]
I bygdemålets björnpipa har ordledet pipa den gamla betydelsen av rör, vilket även i detta fall syftar på den ihåliga stjälken. Ordet är besläktat med rökpipa och det gamla volym-måttet pipa.
Intressant nog ligger alltså samma tankegång bakom bjennstut i Västerbotten och björnpipa i Värmland och Närke.
Bygdemål[redigera | redigera wikitext]
| Namn | Trakt | Referens | |
|---|---|---|---|
| Bjennstut | Västerbotten | [2] | |
| Björnpipa | Värmland, Närke | [3] | |
Bevarandestatus[redigera | redigera wikitext]
För beståndet är inga hot kända. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Fotogalleri[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Lansdown, R.V. 2014 Angelica sylvestris . Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 26 juni 2020.
- ^ [a b] [1] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 36
- ^ [2] i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867), sida 37
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Den virtuella floran - Strätta
- Strätta i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
Wikimedia Commons har media som rör Strätta.
Wikimedia Commons har media som rör
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Angelica, 1904–1926.
![[3]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/angel/angesyln.jpg){kind=link}
![[4]](http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/angel/angesylv.jpg){kind=link}
|