Strömvallen
| Strömvallen | |
 Huvudentrén i september 2013 | |
| Placering | Gävle, Sverige |
|---|---|
| Kapacitet | 6 703 |
| Ägare | Gävle kommun |
| Arkitekt | Erik Westergren |
| Hemmalag | Gefle IF (fotboll) |
| Datum | |
| Invigd | 1903 |
| Renoverad | 1923 |
Strömvallen är en fotbollsarena i Gävle, hemmaarena för Gefle IF Fotboll.[1] Kapaciteten 6 703 åskådare och underlaget är konstgräs. Strömvallen ligger vid Gavleån i stadsdelen Villastaden, mellan konserthuset och kulturhuset Silvanum.
Historia
År 1892 motionerades första gången om att en idrottsplats borde anläggas i staden, men det dröjde till september år 1900 innan stadsfullmäktige beslöt att upplåta de s.k. Mattonska vretarna på södra sidan av Gavleån, mitt för Stadsträdgården, till Gefle IF. År 1903 stod Strömdalens idrottsplats klar, med fotbollsplan, löparbanor för friidrott och bänkar för 400 åskådare.
De närmsta tio åren byggdes idrottsplatsen ut med läktare, plank, bättre löparbanor och omklädningsrum (med moderna duschar) och år 1915 anordnades SM i friidrott inför 5 000 åskådare. Strömdalen räknades nu som Sveriges främsta idrottsplats efter Stockholms Stadion.
Under ledning av idrottsmannen och grosshandlaren Isaac Westergren genomfördes åren 1920-1923 en total ombyggnad Strömdalen till en modern anläggning ritad av arkitekten Erik Westergren. En namntävling utlystes och vid invigningen den 3 juli 1923 tillkännagavs det nya namnet, Strömvallen.
På 1940-talet tävlade flera av stadens brandmän för Gefle IF i löpning, däribland Olle Åberg, Ingvar Bengtsson, Gösta "Sågmyra" Bergkvist, Henry Eriksson och inte minst Gunder Hägg. En tävling med Gunder Hägg den 29 juli 1942 innehar fortfarande publikrekordet, 9 333 åskådare, och de fyra förstnämnda satte år 1949 det första (men inte det sista) världsrekordet på Strömvallen, 15.30,2 på distansen 4 x 1500 meter.
Vinteridrott i form av skridsko och bandy utövades på Strömvallen under åren 1920-1959; bl.a. spelades här SM-finalen i bandy 1939 då IK Huge slog Nässjö IF. I mitten av 1960-talet byggdes läktarna ut, bl.a. med begagnat material från Gävle isstadion som då avvecklades till förmån för Gavlerinken som stod klar 1967. Under 1970-talet och 1980-talet spelades några år allsvensk fotboll på Strömvallen med Brynäs IF och senare Gefle IF. När Gavlestadion stod färdig år 1984 togs löparbanorna bort och Strömvallen blev en renodlad fotbollsarena.
Beslut om en ny fotbollsarena
Strömvallen upfyller inte Svenska Fotbollförbundets arenakrav för svensk elitfotboll som avses gälla fr o m 2014, varför Gefle IF har ansökt om att få dispens att spela där säsongen 2014. Under 2009-2011 fördes diskussioner på Gävle kommun om nödvändiga upprustnings- och utbyggnadsåtgärder för att klara de kommande utformnings- och standardkraven. Dessa gemensamma överläggningar resulterade i ett utbyggnadsförslag för Strömvallen.[2][3]
År 2013 medelade Gävle kommun och Gefle IF slutligen i en gemensam presskonferens att en helt ny fotbollsarena kommer att byggas på Sätraåsen, invid Läkerol Arena, tillsammans med ytterligare en ny multisporthall. Den nya fotbollsarenan beräknas kosta 130 miljoner kronor och vara klar inför Allsvensk avspark våren 2015 med en publikkapacitet på 6500 personer.[4][5][6]
I och med detta överger Gävle kommun tidigare planer på en utbyggnad av Strömvallen och arenans framtid är för närvarande osäker.[7]
Källor
- ^ Gelfe IF: Strömvallen, läst 2013-08-28
- ^ "Avsiktsförklaring avseende lokalisering mm av ny fotbollsarena inom Sätraåsen" Gävle kommun, 2013-02-18. Läst 2013-10-29.
- ^ "Dispensbesked för Strömvallen dröjer" Gefle Dagblad, 2013-03-14. Läst 2013-10-29.
- ^ "Kommunen och GIF eniga om arenan" Gefle Dagblad, 2013-05-30. Läst 2013-10-29.
- ^ "Så blir den nya fotbollsarenan i Gävle" Sveriges Radio, 2013-05-30. Läst 2013-10-29.
- ^ "Så blir nya arenastaden" Gefle Dagblad, 2013-09-11. Läst 2013-10-29.
- ^ "Strömvallen kan försvinna som fotbollsarena" Arbetarbladet, 2013-03-02. Läst 2013-10-29.
| |||||||||||