Sumpnäbbmus

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sumpnäbbmus
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Neomys anomalus.jpg
Sumpnäbbmus (Neomys anomalus)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningÄkta insektsätare
Eulipotyphla
FamiljNäbbmöss
Soricidae
UnderfamiljSoricinae
SläkteVattennäbbmöss
Neomys
ArtSumpnäbbmus
N. anomalus
Vetenskapligt namn
§ Neomys anomalus
AuktorCabrera, 1907
Utbredning
Neomis anomalusMap.png
Utbredningsområde (grov översikt)
Hitta fler artiklar om djur med

Sumpnäbbmus (Neomys anomalus) är ett däggdjur i familjen näbbmöss. Den förekommer i Central- och Sydeuropa vid vattenansamlingar och i träskmarker.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Kroppens längd ligger mellan 65 och 86 millimeter och därtill kommer en 40 till 56 millimeter lång svans. Vikten ligger mellan 6 och 16 gram, sällan upp till 18 gram. Pälsen är på ovansidan svart till mörkgrå och på undersidan ljusgrå till vit. Arten är mindre bra anpassade till livet i vatten jämförd med vattennäbbmusen, borstlika hår vid svansen och fötterna finns bara rudimentär.[2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Artens populationer är ojämnt fördelade över Central- och Sydeuropa samt Anatolien. Den förekommer från Portugal i väst till Donfloden i öst. Utbredningsområdets norra gräns ligger i centrala Frankrike, södra Tyskland, Tjeckien, Slovakien, södra Polen och Vitryssland. Isolerade populationer finns i nordvästra Frankrike och norra Polen. Söderut förekommer arten till södra Italien och Grekland.[1]

Habitatet utgörs av strandlinjer längs sjöar, dammar och långsamt flyttande vattendrag. Den vistas även i träskmarker upp till 1850 meter över havet.[2] Populationen är ofta beroende av vattennäbbmusens förekomst. Där vattennäbbmusen saknas jagar sumpnäbbmusen oftare i vattnet och individerna blir större.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Födan utgörs främst av insekter och deras larver som lever i vattnet, den äter även lockespindlar och daggmaskar samt fisk- och grodyngel.[2] Parningstiden ligger antagligen mellan april och oktober. Honor har upp till tre kullar per år och föder 3 till 13 ungar per kull. Ungdjuren väger vid födelsen 0,5 till 0, 6 gram och är blinda. De öppnar ögonen efter cirka 22 dagar och dias ungefär en månad.

Hot[redigera | redigera wikitext]

Sumpnäbbmusens naturliga fiender utgörs bland annat av vesslan, kattugglan och tornugglan.[2]

Arten hotas främst av habitatförlust när våtmarker omvandlas till jordbruksmark. Sumpnäbbmus drabbas även av pesticider som används för jordbruket. På grund av det stora utbredningsområde klassas hela beståndet av IUCN som livskraftig (least concern).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 1 oktober 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Neomys anomalus på IUCN:s rödlista, auktor: Hutterer, R., Amori, G., Kryštufek, B., Yigit, N., Mitsain, G., Meinig, H., Bertolino, S. & Muñoz, L.J.P. 2008, besökt 13 november 2010.
  2. ^ [a b c d] Görner, M. (1988) s. 66-67

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • A. J. Mitchell-Jones, G. Amori, W. Bogdanowicz, B. Krystufek, P. J. H. Reijnders, F. Spitzenberger, M. Stubbe, J. B. M. Thissen, V. Vohralik, J. Zima: The Atlas of European Mammals. Poyser, London, 1999. ISBN 0-85661-130-1: sid. 58-59
  • Erwin Stresemann, K. Senglaub (red.): Exkursionsfauna von Deutschland. Band 3, Wirbeltiere. 12 upplaga, 1995 ISBN 3-334-60951-0: sid. 372
  • Görner, M. & Hackethal, H., red (1988) (på tyska). Säugetiere Europas. Leipzig. ISBN 3-7402-0025-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]