Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Ulvsundabanan.
Sundbybergs Norra–Ulvsundasjöns järnväg
Ulvsundabanan.JPG
Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg
Allmänt
Plats Stockholm
Sträcka Sundbyberg-Ulvsunda industriområde
Organisation
Invigd 1915
Ägare Stockholms stad
Banoperatör Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar 1915-1945
Statens Järnvägar 1945-1988
Banverket 1988-
Trafikoperatör Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar 1915-1945
Statens Järnvägar 1945-2000
Green Cargo 2001-
Tekniska fakta
Längd 3,6 kilometer
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Linjekarta
Unknown BSicon "LSTR"
SWBStockholm C
Station on track
Sundbyberg 1876-
Unknown BSicon "eHST"
Sundbybergs Norra 1900-
Unknown BSicon "xABZgr"
SWB◄Västerås
Unknown BSicon "exWBRÜCKE2"
Bällstaån
Unknown BSicon "exKRZo"
Industrispår◄Mariehäll
Unknown BSicon "exSKRZ-Yu"
Bällstavägen
Unknown BSicon "exBST"
Ranhammar 1915-
Unknown BSicon "exBST"
Ulvsunda 1915-
Unknown BSicon "xmABZg+l"
Tvärbanan▲Solna 2013-
Unknown BSicon "xmABZgl"
Tvärbanan▼Alvik 2013-
Unknown BSicon "exBST"
Lillsjönäs 1918-
Unknown BSicon "exWECHSEL"
UlvsundabananAlvik

Sundbybergs Norra-Ulvsundasjöns järnväg (SUJ) var en Stockholms kommun tillhörig järnväg, endast upplåten för godstrafik. Spåret utgick från Sundbyberg, passerade på bro över Bällstaån, passerade sedan Mariehäll fram till Ulvsunda industriområde. Där delade den upp sig i ett antal industrispår.

Banan, som byggdes av Stockholms stad för att betjäna det nya industriområdet, var 3,6 km lång och öppnades för godstrafik den 1 oktober 1915. Till en början var Ranhammar ändstation men banan förlängdes några veckor senare, den 18 oktober 1915, till Ulvsunda station vid Ulvsundasjön. Stationen hade aldrig någon persontrafik men tog emot styckegods in på 1950-talet. Inspektorsbostaden och godsmagasinet finns kvar. [1][2][3]

Tankar fanns om att förlänga järnvägen till Lillsjönäs för att år 1918 anknyta till den planerade spårvägen från Alvik (linje 13, Ulvsundabanan). Spåren knöts dock samman först i början av 1940-talet men någon trafik kom aldrig till stånd och förbindelsespåren revs upp.

Trafiken utfördes av Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägar (SWB) fram till dess förstatligande och därefter av Statens Järnvägar (SJ). Banan fick ett uppsving sedan Pripps byggt ett nytt bryggeri i området - 1971 flyttade Pripps från Münchenbryggeriet till Ulvsunda. Bryggeriet var banans största godskund med 5000 vagnar/år till slutet av år 2000. Sedan ville Banverket inte ansvara för spåren längre, och när bryggeriet dessutom lades ned år 2004 tynade trafiken bort.

Banan revs upp i september 2006 och 2009 återstod bara några få spårfragment här och där. 2010 försvann även dessa sista spårrester då Tvärbanans förlängning genom Ulvsunda industriområde byggdes ovanpå den gamla banvallen.[4][5][6] I övrigt finns banvallen kvar nästan helt och hållet. Bron över Bällstaån samt två viadukter är dock avlägsnade. Banvallen under Bällstavägen är idag (2010) asfalterad och ska bli en gång- och cykelväg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Järnvägsdata 1999". SJK Skriftserie nr 68, 1999
  2. ^ http://www.ulvsunda.org/dokument/dokument19.doc
  3. ^ http://www.ekeving.se/b/swb/SLJ-Uv.html
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525201755/http://sl.se/tvarbanan_utbyggnad. Läst 30 oktober 2010. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 21 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100821050446/http://www2.sl.se/Templates/SubStart.aspx?id=14025. Läst 30 oktober 2010. 
  6. ^ http://www.utj.se/ny_sida_42Ulvsundabanani.htm