Mariehäll

Mariehäll
Mariehäll i februari 2013 med Bällstaån och Sundbyberg till höger. Längs vägen i förgrunden syns Tvärbanans nya spår. Mariehäll i februari 2013 med Bällstaån och Sundbyberg till höger. Längs vägen i förgrunden syns Tvärbanans nya spår.
Kommun	Stockholm
Kommunområde	Västerort
Stadsdelsområde	Bromma
Distrikt	Bromma distrikt
Bildad	1932
Antal invånare	10 399 (2021)
Landareal	72 hektar

 

Mariehälls läge i Stockholms kommun.

Karta över Bromma från 1916, det år då landskommunen inkorporerades i Stockholms stad.

Åparken vid Bällstaån i Annedal.

Mariehäll är en stadsdel i Bromma, Västerort inom Stockholms kommun, och området ligger vid gränsen till Sundbybergs kommun. Bebyggelsen består dels av industri- och kontorskomplex, dels av äldre och nyare flerfamiljshus samt villabebyggelse.

Annedal är ett relativt nytt bostadsområde inom stadsdelen Mariehäll beläget vid Bällstaån, nära Sundbybergs centrum och Bromma Blocks, byggt mellan 2008 och 2013. Namnet Annedal kommer från en tomt vid Bällstaån, som på 1880-talet ägdes av en Anna Augusta Wickman-Olsson. Under åren 2008 till 2013 bebyggdes området Annedal med omkring 2 000 bostadslägenheter. Området har en modern arkitektur med en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och radhus. I februari 2011 kunde de första boende i området flytta in till Svenska Bostäders kvarter vid Pippi Långstrumps gata samt Annedalsvägen. Kvartersnamnen i områdes inspirerades av svenska barnböcker, bland annat heter kvarteren Mattisborgen, Kulla-Gulla, Lasse Liten, Skalman, Kusin Vitamin, Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin. Annedal präglas av många grönområden och parker, som Åparken vid Bällstaån, och har en populär promenadsträcka som leder till Sundbyberg. Ett kort stycke västerut på andra sidan Ulvsundavägen (länsväg 279) ligger Solvalla travbana.

Mariehällsskolan är en kommunal grundskola i Annedal inom stadsdelen. Den nybyggda Mariehällsskolan invigdes vid höstterminens start den 20 augusti 2014. Skolan ligger i den nya stadsdelen Annedal på gränsen mellan Sundbyberg och Stockholm och är en grundskola för 750 elever från förskoleklass till årskurs 5. Mariehällsskolan ligger på Tappvägen 23 i Mariehäll "mitt i byn" i bostadsområdet Annedal.

Alprosen kallas ett flerbostadshus vid Bällstavägen 28 i stadsdelen Mariehäll. Byggnaden färdigställdes 2018 och nominerades till Årets Stockholmsbyggnad 2019. Bostadshuset Alprosen har sitt namn efter kvarteret Alphyddan, där fastigheten är belägen. På platsen fanns tidigare en byggnad för kontor och lätt industri som uppfördes i början av 1960-talet efter ritningar av arkitekten Karl G.H. Karlsson. En ny detaljplan vann laga kraft i november 2015 som medgav ny användning för bostadsändamål och lokaler för centrumändamål i bottenvåningen. Därefter revs byggnaden.

Gården, Mariehälls gård, byggdes vid Bällstaviken på 1780- och 1790-talen som en del av en större jordbruksegendom, ett gods, och området har en koppling till Sundbybergs gård och Sundbybergs köping genom att Anders Petter Löfström (1831-1909), Sundbybergs grundare, ägde Mariehälls gård under en period. Sundbybergs köping var en tidigare kommun i Stockholms län 1888–1926, tillkommen genom utbrytning ur Bromma landskommun. Sundbybergs församling tillkom 1909 genom utbrytning ur Bromma församling. Mariehälls gård var en del av det tidigare Bällsta säteri och blev till en egen egendom på 1780-talet. I Sverige skedde under 1700- och 1800-talen en omfattande nybildning av herrgårdar och ståndsgårdar. Många gods minskade i omfattning på grund av arv och försäljning av mark, och många blev istället del av större, mer bärkraftiga enheter. Stadsdelen som idag är Mariehäll tillhörde fram till 1780-talet Bällsta säteri, då skedde en avsöndring av två torp på dess ägor, och den nya egendomen gavs namnet Mariehäll. Området låg vid Bällstaviken på den norra sidan om landsvägen som gick mellan Stockholm och Drottningholms slott. Den gamla landsvägen från Stockholms slott till Drottningholms slott var lång och besvärlig. Den gick över Bällsta bro och genom nuvarande Bällstavägen och på Blackebergsvägen till Tyska botten, där en färja tog resenären över till Lovön.

I Bromma socken i Sollentuna härad i Uppland inrättades Bromma landskommun i och med 1862 års kommunalförordningar. Dess område omfattade, utöver det som i dag normalt uppfattas som Bromma, även Essingeöarna och en del av Sundbybergs kommun. I slutet på 1880-talet bröts området norr om Bällstaån, inklusive området Lilla Alby nummer 2, och bildade Sundbybergs köping. Inom Bromma landskommun inrättades den 6 november 1908 ett municipalsamhälle med namnet Mariehälls municipalsamhälle. Från den 1 januari 1916 inkorporerades Bromma landskommun i Stockholms stad, varvid Mariehälls municipalsamhälle upplöstes.

Historia

Mariehälls gård och 1800-talets bostadsspekulationer

Mariehälls gård, trädgårdsfasaden med sin originellt formade kolonnburna fronton.

Flerbostadshus på Bällstavägen 29 i Mariehäll.
Projekt: Alprosen. Fastighet: Alphyddan 11. Byggherre: Storstaden Stockholm Bostad AB. Arkitekt: VERA Arkitekter.

Bällsta kvarn i Bällsta flyttades i mitten av 1930-talet till Ulvsunda och heter nu Ulvsunda kvarn.

Bällsta gård, Mariehäll och Kratsboda år 1900. Bällstavägen går rakt igenom kartan. Häradsekonomiska kartan. Lantmäteriet.

Området tillhörde fram till 1780-talet Bällsta säteri, då skedde en avsöndring av två torp på dess ägor, och den nya egendomen gavs namnet Mariehäll. Området låg vid Bällstaviken på den norra sidan om landsvägen som gick mellan Stockholm och Drottningholms slott.

Generalauditören Jonas Arnell (1701–1778), ägde Mariehälls gård fram till 1778. Därefter ägdes Mariehälls gård 1778–1781 av Jonas Arnells brorson, major Lars Arnell (1731–1790). Åren 1781-1787 var garvaren Melchior Eichhorn ägare till gården. Han förvärvade egendomen Brostugan 1781 och byggde ett sommarställe med namn efter sin hustru Maria Westerberg, som nu är Mariehäll. Efter Melchior Eichhorns död 1787 ägde hans son Christoffer Eichhorn och hans änka Maria Eichhorn gården 1787-1792. I samband med en nedgång för saffiansfabriken var mor och son Eichhorn tvungna att sälja gården redan 1792, strax efter det att huvudbyggnaden stod klar. Köpare var kamreraren Erik Isberg, som 1792-1800 ägde gården. Han utökade Mariehälls areal betydligt genom förnyat köp från Bällsta säteri.

Det är den förmögne saffiansfabrikören och kungsholmsgarvaren Melchior Eichhorn, som åren 1781-1782 köpte mark från Bällsta säteri - egendomen Brostugan. Släkten Eichhorn kom till Sverige år 1690 och Melchior Eichhorn tillhörde en garvardynasti, som då kom till Sverige. Den nya gården gav han namnet namnet Mariehäll efter hustrun Maria Westerberg. Maria har därmed givit sitt namn till hela stadsdelen Mariehäll. Av ägaren till Bällsta, generalauditören Jonas Arnell (1701-1788), fanns i köpekontraktet rörande Mariehäll från den 5 maj 1781 en önskan av ägaren till Bällsta, att en mangårdsbyggnad skulle uppföras som skulle ersätta "den snart förfallande Sätesbyggnaden wid Bällsta". Bällsta hade i början av 1600-talet fem gårdar, en skattegård, tre hospitalsgårdar och en frälsegård. Redan år 1630 hade Erik Jöransson Tegel låtit uppföra Bällsta säteri på platsen för den medeltida byn. Jonas Arnell uppförde år 1780 den nu befintliga mangårdsbyggnaden på Bällsta. Denne uppförde även de två flyglarna och en trädgårdsmästarvilla.

Mariehälls gård uppfördes i slutet av 1700-talet, åren 1789–1790, norr om den enda landsvägen genom socknen, som ledde till färjeläget vid Tyska botten, via nuvarande Bällstavägen och Blackebergsvägen. Gården byggdes även med ekonomibyggnader och brännvinsbränneri. På den södra sidan låg Kratsboda gård, som i jordeboken 1568 bokfördes som torp och som senare blev Mariehälls mark och så småningom säteri. 1908 ingick Kratsboda i det då nybildade municipalsamhället Mariehäll. Namnet Mariehäll förkommer första gången på en karta från 1782. Bällstavägen har sitt ursprung som en del av en betydande väg till Drottningholms slott, där Bällsta gård var en stormannagård och en viktig knutpunkt. Under 1800-talet kom en ny kvarn att ligga nära vägen, och området förvandlades senare till en villastad och del av den expanderande staden Stockholm. Först var Bällstavägen en del av lantbruksmarkerna som användes för jordbruk. I början av 1900-talet styckades Bällsta gård av, vilket ledde till att Bällsta villastad växte fram. Väderkvarnen, Bällsta kvarn, byggdes 1855 nära vägen när lantbrukare Knut Bennet var ägare till Bällsta gård. Men senare, när Bromma flygplats i Ulvsunda anlades flyttades kvarnen på 1930-talet till sin nuvarande plats norr om Lillsjön och den fick då namnet Ulvsunda kvarn. Bällsta kvarn byggdes år 1855 på uppdrag av lantbrukaren Knut Bennet och ritades av hans då 19-årige systerson Karl (eller Carl) Abraham Saxenberg (1836-1870). Saxenberg var arkitekt och ingenjör och son till godsägaren Abraham Saxenberg. Knut Bennet var ägare av Bällsta gård och hans initialer syns på kvarnens vindflöjel ”KB 1855”. Som tack för väl utfört arbete fick Karl Abraham ett guldur av sin morbror.

Gårdens arkitektur

Huvudbyggnaden, som färdigställdes 1790, har en unik tempelliknande portal med en halvcirkelformad överbyggnad och ett flackt sadeltak. Byggnaden Mariehälls gård har en fristående kolonnportik och den är ett exempel på en sengustaviansk arkitekturtyp. Kolonnerna kallas för toskanska, vilket innebär att de är i en kolonnordning som härstammar från det etruskiska templet och har enligt Vitruvius en "utomordentligt primitiv karaktär", där de glest ställda kolonnerna nödvändigtvis förutsätter ett timrat bjälklag. 1500-talets teoretiker betraktade den toskanska ordningen som proto-dorisk. Carl Michael Bellman (1740-1795) var den förste ägaren av Mariehälls gård. Garvaren Melchior Eichhorn köpte 1781 mark av sin gode vän Carl Michael Bellman, marken låg vid Bällstaån, nära en plats där en byggnad kom att uppföras. Bellman styckade av marken från sin egendom Bällsta säteri och sålde den till Melchior Eichhorn, som började bygga en mangårdsbyggnad på marken. Jonas Arnell ägde Mariehälls gård fram till 1778. Därefter ägdes Mariehälls gård 1778–1781 av Jonas Arnells brorson, major Lars Arnell (1731–1790). Åren 1781-1787 var Melchior Eichhorn ägare till gården. När Melchior Eichhorn avled endast 44 år gammal var det änkan med son som byggde gården färdig. Efter Melchior Eichhorns död 1787 ägde hans son Christoffer Eichhorn och hans änka Maria Eichhorn ägde gården 1787-1792. Mor och son Eichhorn var tvungna att sälja gården redan 1792 i samband med en nedgång för saffiansfabriken. Det var strax efter det att huvudbyggnaden stod klar. Köpare var kamreraren Erik Isberg, som 1792-1800 ägde gården. Han utökade Mariehälls areal betydligt genom förnyat köp från Bällsta säteri.

Anders Petter Löfström ägare till Mariehälls gård

När järnvägen mellan Stockholm och Bergslagen drogs fram genom Sundbyberg 1876 fick det stor betydelse för hela området. Anders Petter Löfström var en industriman som främst förknippas med Sundbyberg. Han var ägare av Sundbybergs gård. Under tiden 1878-1895 var han ägare till Mariehälls gård och drev Mariehälls tegelbruk. År 1881 lät han stycka av ett område mellan huvudbyggnaden och Bällstaån som fick namnet Margretero där enkla hyresvillor i trä uppfördes. Även industrier etablerades snart på ägorna. Anders Petter Löfström hyrde ut Mariehäll som bostad till nyetablerade fabrikörer. Liknande områden med industribebyggelse blandad med enkel bostadsbebyggelse fanns redan på andra håll kring Stockholm, exempel vid Liljeholmen/Årstadal. Anders Petter Löfström uppförde i egen regi ett tegelbruk strax intill Bällstaån på 1880-talet. Disponent på tegelbruket blev Löfströms son Elis Löfström. Under hans ledning genomfördes ytterligare avstyckningar på 1890-talet av ett 40-50-tal tomter, bland annat norr om Bällstavägen där ytterligare hyresvillor uppfördes. Kring sekelskiftet började även den närliggande Kratsboda gårds ägor att styckas av för bostadsbebyggelse under namnet Kratsboda Villatomter. Man uppförde på dessa större hyreshus tänkta för arbetarna på industrierna i trakten.

Bällsta gård hade år 1904 sålts till exploateringsbolaget Råsunda Förstads AB som började stycka av tomter till försäljning. Mellan 1905 och 1908 växte en kåkstad upp söder om Bällstavägen som fick namnet Bällsta villastad. År 1912 uppfördes Bällstalundsskolan invid Bällstavägen.

De sanitära förhållandena var dock inte de bästa, och 1908 förordnade Kungl. Maj:t tillämpning av stadsstadgor av de tätast bebyggda delarna. Från den 6 november 1908 inrättades Mariehälls municipalsamhälle i Bromma landskommun, men redan 1916 införlivades det i Stockholms stad. Som skäl angavs "att samhället genom en hänsynslös byggnadsspekulation kommit i olidligt tillstånd".

Tidiga industrier

D Forsells filthattfabrik, teckning från tidningen "Hemmet" 1889.

Fredfors Fabriks AB i Mariehäll vid 1900-talets början. Till vänster i bild skymtar skofabriken Andersson & Björck.

Archimedes utombortsmotor från 1916.

Den första större fabriken, D Forsells filthattfabrik, uppfördes 1884/1885 i stadsdelens nuvarande södra del. Fabriken, som sysselsatte ett hundratal arbetare, drabbades av häftig eldsvåda 1891. En cigarrfabrik tog över fabriksbyggnaderna, som återuppbyggdes. Archimedes AB, ett företag känt för sin vidareutveckling av utombordsmotorn, flyttade in i lokalerna 1907. Under ledning av bröderna C.A. och O.W. Hult konstruerades år 1912 världens första tvåcylindriga utombordsmotor. Efter detta företag heter kvarteret idag "Archimedes". AB Archimedes, som anlades 1912, var den äldsta mekaniska verkstaden av större format i Bromma. AB Archimedes övertogs senare av Electroluxkoncernen, och verksamheten lades ned 1967. Den gamla fabriksbyggnaden finns ännu kvar, och ligger i korsningen Archimedesvägen/Gårdsfogdevägen.

År 1893 flyttade Fredfors Fabriks AB sin tillverkning till nuvarande kvarteret Fredsfors. Firman hade grundats av fabrikören Fredrik Fors 1887. Tillverkningen bestod bland annat av maskinremmar, presenningar och packningar. Fabriksbyggnaderna revs 1966. På platsen uppfördes i början av 2000-talet åtta stycken flerbostadshus. År 1903 tillkom skofabriken Andersson & Björcks Skofabrik i samma kvarter, som snart kom att ha flera hundra anställda. I samma område som kvarteret Fredsfors låg Hemlyckan, som var ett stort bostadshus för arbetarna och deras familjer, det huset är idag rivet. Svenska AB Le Carbone, numera Mersen Nordic AB, som tillverkar diverse elektriska komponenter, såsom kontakter i grafit, fanns därefter i lokalerna från 1931 till 2004, då verksamheten flyttades till Kista. Fabriksbyggnaden, som fortfarande finns kvar, ligger vid Karlsbodavägen strax innan Bällsta bro.

År 1889 byggdes ett stort tegelbruk vid Bällstaviken i det nuvarande kvarteret Linaberg, Mariehälls tegelbruk, på initiativ av ägaren till Sundbybergs gård och Mariehälls gård, Anders Petter Löfström. Han såg en stor av avsättning för tegel på Stockholmsmarknaden och tack vare sitt läge vid Bällstaån kunde teglet transporteras till Stockholm på pråmar. 3-4 miljoner tegel producerades om året och verksamheten var mycket inkomstbringande. Mariehälls tegelbruk lades ned 1907. År 1917 togs platsen i anspråk av en konststensfabrik. Denna lades dock ned redan 1931/1932. Europafilm tog därefter över fabriksbyggnaderna. Lokalerna fungerade som filmstudio fram till att de revs 2008 för att ge plats åt bostadsbebyggelse. På tomten bredvid etablerade sig Svenska Diamantbergborrnings AB med början 1907 (den första fabriksbyggnaden stod färdig 1909). Företaget tillverkade diverse elektroniska utrustningar för bergborrning och köptes upp av Atlas Copco 1960. Atlas Copco flyttade från lokalerna på 1980-talet. Fabriksbyggnaderna renoverades på 2000-talet och innehåller idag kontor.

I kvarteret Baltic etablerades med början cirka 1906 Salénius' Werkstäder, ett företag som tillverkade separatorer och mejerianläggningar. Bolaget drogs i mitten av 1910-talet in i den stora Södertäljebaserade Baltic-koncernen, vilken i sig med tiden kom att kontrolleras av AB Separator. År 1923 startades en omfattande radiotillverkning under namnet Baltic Radio. Radiotillverkningen flyttades till Lidingö i mitten av 1930-talet och uppgick senare i AGA. Olika företag fanns sedan i de industrihistoriskt intressanta byggnaderna tills de, trots motstånd från Stockholms Stadsmuseum, revs 1983. Platsen är fortfarande obebyggd, och nyttjas som upplag.

Utvecklingen under 1900-talet

Mariehällskyrkan byggdes 1922-1924 och invigdes 1925. Före 1972 hette byggnaden Bällsta församlingshus.

Svårigheterna med att få till stånd en ordentlig stadsplan över området fortsatte även efter inkorporeringen med Stockholms stad. Först 1931 kom en plan över Mariehäll till stånd. De sydvästra delarna, det som ursprungligen var Bällsta villastad, utlades då till egnahemsområde. I de östra delarna har delvis förändringar skett under 1960-, 1970- och 1980-talen då mycket av den gamla bostadsbebyggelsen rivits. Nya stora industri- och kontorskomplex har istället tillkommit, men även moderna hyreshus. Detta till trots är områdets gamla karaktär till stor del bevarad, med en blandad bostads- och industribebyggelse.

I början av 1900-talet köptes Tallbacken inom skogsområdet Lilla Kratsboda av en köpman och anlade en handelsträdgård, Mariendals Trädgård, som till staden dagligen levererade grönsaker och blommor. Trädgårdsmästare Anderssons handelsträdgård och Mariendals Trädgård var båda i drift fram till 1940-talet.

Vid Solbergsvägen 55 ligger Bällsta Folkets hus, som byggdes 1917. Huset hade stor betydelse för de boende i området och var mycket populärt. För fackföreningsmedlemmar och deras familjer arrangerades här julfester och Godtemplarorden hade möten och dans här. Det fanns en stor samlingssal på bottenvåningen. Från en balkong på övervåningen ledde en trappa upp och därifrån kunde man se ned på en scen, som fanns i samlingssalen. Teater och olika framträdanden anordnades här, bland annat med dragspelskukngen Kalle Jularbo till glädje för de boende i Mariehäll. Det är obekant vem som är arkitekt för huset och det skiljer sig märkbart från den övriga bebyggelsen. Huset är idag i privat ägo och många anser att det bör K-märkas.

Mariehällskyrkan är en byggnad i Mariehäll, som tidigare var Bällsta församlingshus med kyrksal. Det var församlingshus för Bromma församling i Stockholms stift och det uppfördes 1922–1924 efter ritningar av arkitekt Carl Alfred Danielsson-Bååk och invigdes 1925. Inte förrän år 1972 invigdes kyrksalen till kyrka av biskop Ingmar Ström. År 2015 såldes byggnaden till Stockholms kommun, som 2016 öppnade en förskola i huset.
Bällsta församlingshus med kyrksal uppfördes 1922–1924 efter ritningar av arkitekt Carl Alfred Danielsson-Bååk och invigdes 1925. Den 1 februari 1924 hade ett församlingshus med tillhörande bostad byggts. Dekoratören och konstnären Filip Månsson anlitades för dekorationsarbetet i kyrksalen. Månsson gjorde bland annat utsmyckningarna i Sundbybergs kyrka och takmålningarna i samlingssalen vid före detta Beckomberga sjukhus. Ett av Stockholms äldsta daghem, Bromma västra daghem, som var inrymt i ett tvåvåningshus i engelsk stil låg på Klintbacken. Det startade 1929 och kallades vanligen för "krubban". Huset är idag ett flerfamiljshus, då verksamheten år 2001 flyttade till en näraliggande förskola. Utmed Bällstavägen ligger radhus som har entré från Klintbacken. I ett kulturhus från 1850-talet, Café Hemgården, har under hela 1900-talet bedrivits caféverksamhet.

Utvecklingen under 2000-talet

Ny bebyggelse i Annedal i april 2013.

En pågående stadsförnyelse av Mariehäll har påbörjats under 2000-talets början. Bland annat området Annedal där drygt 2 000 nya bostäder byggs i västra Mariehäll där inflyttning påbörjades under 2010. En förlängning av Tvärbanan från Alvik till Solna kommun kommer att passera igenom Mariehäll.

En ny park vid namn Sol och Måne anlades under våren 2008 mellan Mariehälls gårds trädgård och Bällstavägen.

Demografi

År 2020 hade stadsdelen cirka 9 609 invånare, varav cirka 28,8 procent med utländsk bakgrund.

Se även

• Mariehälls gård
• Bällsta villastad
• Annedal

Referenser

Källor

• Bromma Hembygdsförening, Kulturstig 8, Vandring i Mariehäll.
• Stockholms gatunamn, 1992, sidorna 541-543. ISBN 91-7031-042-4.

Vidare läsning

• Hallström, Jan Erik (2009). Farsan och flyget: från Marmaverken till Mariehäll. Mjölby: Atremi. Libris 11642846. ISBN 978-91-85487-91-2 
• Horn, John Bunta (1991). Mariehälls gård: historien om gården och hur den räddades från rivningshot och förfall. Bromma: BK beräkningskonsulter. Libris 8221537 
• Schnell, Jan-Bertil (2009). Ulvsunda - Mariehäll: Stockholms företagsområdens historia. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 207. Stockholm: Stockholmia. Libris 11650708. ISBN 978-91-7031-220-5 (inb.) 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Mariehäll.
  Bilder & media