Sutta-pitaka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sutta-pitaka är en av ”de tre korgarna” i Tipitaka, som är det vanliga sättet att inom den tidiga buddhismen organisera buddhismens läror. Denna pitaka, sutrornas[a] korg innehåller tusentals texter som tillskrivs Buddha, samt texter vars innehåll Buddha sägs ha godkänt. Liksom med Vinayapitaka finns det flera olika versioner av denna skriftsamling. [1]

Indelningen i nikayor[redigera | redigera wikitext]

Sutta-pitaka är uppdelad i fem nikayor, eller samlingar.[2] De första fyra omfattar allmänna lärotexter och Buddhas tal och dialoger. Den femte innehåller berättelser, fabler, dikter och aforismer:[3]

1. Digha Nikāya – "Samlingen av långa samtal". Samlingen består av 34 sutror[4], indelade i tre grupper:

  • Silakkhandha-vagga — Delen om moral (sutrorna 1-13);[4] som fått sitt namn efter det traktat som finns i varje sutra om munkars moral
  • Maha-vagga —sutrorna 14-23[4]
  • Patika-vagga — sutrorna 24-34[4]

2. Majjhima Nikāya – "Samlingen av medellånga samtal".[5]. Samlingen nedtecknades mellan 300 f. Kr. och 200 e. Kr. och består av 152 samtal som tillskrivs Buddha och hans främsta lärjungar.[6][7]

3. Samyutta Nikāya – ”Samlingen av ihopkopplade samtal”. Samlingen består av ett oklart antal sutror, mellan 2889 och 7762 beroende på auktoritet.[8] Sutrorna, eller suttorna (pali), är grupperade i fem vaggor, eller sektioner. Varje vagga är dessutom indelad i samyuttor, eller kapitel, som innehåller ett antal sutror som hör ihop.[9][10]

4.Anguttara Nikāya – "Samlingen av numrerade samtal". [11] Samlingen består av flera tusen sutran som tillskrivs Buddha och hans främsta lärjungar. Den är ordnad i elva nipatas, eller böcker, utifrån numreringar. Första boken innehåller sutror som behandlar enskilda ämnen. Den andra boken sutror som behandlar företeelser i par, till exempel föräldrar.[12] Böckerna i denna nikaya:[13]

  • Ekaka Nipāta – Boken om ett
  • Duka Nipāta – Boken om två
  • Tika Nipāta – Boken om tre
  • Catukka Nipāta – Boken om fyra
  • Pañcaka Nipāta – Boken om fem
  • Chakka Nipāta – Boken om sex
  • Sattaka Nipāta – Boken om sju
  • Aṭṭhaka Nipāta – Boken om åtta
  • Navaka Nipāta – Boken om nio
  • Dasaka Nipāta – Boken om tio
  • Ekādasako Nipāta – Boken om elva

5.Khuddaka Nikāya – "Små samlingar".[14] Samlingen består av femton (Thailand), sjutton (Sri Lanka) eller arton (Burma) böcker i olika ämnen som tillskrivs Buddha och hans främsta lärjungar. Materialet i denna nikaya är skiftande och var inte accepterad av alla ursprungliga skolor som kanonisk.[15] Den mest populära boken i västerlandet är Dhammapada. Texterna i Khuddaka Nikaya kan indelas i en äldre del och en yngre. Den äldre delen omfattar böckerna: Dhammapada, Udana, Itivuttaka, Suttanipata och Therigatha. Den yngre delen omfattar: Jatakaberättelserna, Khuddakapatha, Vimanavatthu, Petavatthu, Theragatha, Niddesa, Patisambhidamagga, Apadāna, Buddhavamsa, Cariyapitaka, Nettipakarana, Petakopadesa och Milindapanha.[16]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sutra är sanskrit, motsvarande ord på paliär ”sutta”.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Sutta Pitaka, 9 september 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Robert E. Buswell Jr., Donald S. Lopez Jr. (2014) (på engelska). The Princeton Dictionary of Buddhism. Princeton University Press. ISBN 978-0-691-15786-3 
  2. ^ ”Nikaya”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nikaya. Läst 2 november 2017. 
  3. ^ ”Suttapitaka”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/suttapitaka. Läst 2 november 2017. 
  4. ^ [a b c d] ”Digha Nikaya: The Long Discourses” (på engelska). www.accesstoinsight.org. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/dn/. Läst 2 november 2017. 
  5. ^ Upinder Singh (på engelska). A History of Ancient and Early Medieval India: From the Stone Age to the 12th Century. Pearson. sid. 25 
  6. ^ Gotama, Buddha (2012) (på pali). Majjhima Nikaya: The Middle Length Discourses of the Buddha. CreateSpace Independent Publishing Platform. ISBN 978-1478369622 
  7. ^ ”Majjhima Nikaya – The Middle-length Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2007. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/index.html. Läst 2 november 2017. 
  8. ^ ”Samyutta Nikāya” (på engelska). Journal of the Pali Text Society XXIX: sid. 369, 381. 
  9. ^ Bhikkhu Bodhi (översättn.) (2000) (på engelska). The Connected Discourses of the Buddha: A Translation of the Saṃyutta Nikāya. Wisdom Publications, Boston. sid. 69, 1485-1486. ISBN 0-86171-331-1 
  10. ^ ”Samyutta Nikaya – The Grouped Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/sn/index.html. Läst 2 november 2017. 
  11. ^ Bodhi (översättning) (2012) (på engelska). The Numerical Discourses of the Buddha: A Complete Translation of the Anguttara Nikaya – The Teachings of the Buddha. Simon and Schuster. sid. 210-211. ISBN 9781614290445. https://books.google.se/books?id=jEY6AwAAQBAJ&pg=PA211&lpg=PA211&dq=Anguttara+Nikaya+wheel+six&source=bl&ots=Kp0OGaaw8S&sig=qoUa-2-3dL78KsAZ8cHAJvwLG4I&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiW45uJqJrWAhXCK5oKHaONA4kQ6AEISzAJ#v=onepage&q=Anguttara%20Nikaya%20wheel%20six&f=false. Läst 2 november 2017 
  12. ^ ”Anguttara Nikaya – The Further-factored Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/an/index.html. Läst 2 november 2017. 
  13. ^ ”Anguttara Nikaya” (på engelska). Sutta Central. https://suttacentral.net/an. Läst 2 november 2017. 
  14. ^ ”Khuddaka Nikaya – The Collection of Little Texts” (på engelska). accesstoinsight.org. 2005. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/kn/index.html. Läst 2 november 2017. 
  15. ^ ”Khuddakanikaya”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/khuddakanikaya. Läst 2 november 2017. 
  16. ^ Oliver Abeynayake (1984) (på engelska). A textual and Historical Analysis of the Khuddaka Nikaya. sid. 113