Udana
Udāna, pali udāna , är ett verk i Sutta-pitakas femte del, Khuddaka Nikaya[1] inom den buddhistiska palikanonen Tipitaka. Udana sägs tillhöra de äldsta texterna i palikanonen tillsammans med Suttanipata.[2]
Indelning och struktur[3][redigera | redigera wikitext]
Udāna (ungefär "Inspirerande utrop") är den tredje boken i Khuddaka Nikaya och består av åtta kapitel (vagga) med tio samtal eller sutror[a] vardera, dvs. 80 samtal. Varje sutra består av en lång berättelse eller liknelse och en kort avslutande udāna, eller utrop, från Buddha.[4] Kapitlen i tur och ordning:
I. Bodhivagga – Kapitlet om uppvaknande
II. Mucalindavagga – Kapitlet om kung Mucalinda
III. Nandavagga – Nandas kapitel
IV. Meghiyavagga – Meghiyas kapitel
V. Soṇavagga – Lärjungen Sonas kapitel
VI. Jaccandhavagga – Kapitlet om att vara blind från födseln
VII. Cullavagga – Det lilla kapitlet
VIII. Pāṭaligāmiyavagga – Pataligamiyas kapitel
Den mest kända och spridda berättelsen återfinns i Jaccandhavagga, i kapitel 4, Tittha Sutta och omnämns vanligen som ”Berättelsen om de blinda munkarna och elefanten”. Den handlar om några blinda munkar som undersöker en elefant och kommer fram till helt olika slutsatser. Sensmoralen är att det är ett slöseri med tid och energi att fastslå vad det är man erfar, eftersom detta kommer att vara olika.[5] Liknelsen används av Buddha två gånger, nämligen också i Canki Sutta, som ingår i Majjhima Nikāya, där den är sutra nummer 95.[6]
Datering[redigera | redigera wikitext]
Udāna kan vara en av de allra första buddhistiska skrifterna,[7][8] men historikerna är inte helt överens.[9]
Hinuber klassificerar denna typ av text som förkanonisk, navaṅga, där texterna beroende på form och stil indelas i geyya (blandad prosa och vers), gāthā (fyrradiga rimmade verser), udāna (yttranden) och jātaka (födelseberättelser).[8][10]
Släktskap med andra heliga texter[redigera | redigera wikitext]
Inom buddhistisk litteratur kan ungefär en fjärdedel av Udānas prosa återfinnas i andra delar av Palikanonen, särskilt inom Vinayapitaka. Vidare, menar Hinuber, kan Udāana utgöra grunden till den tibetanska buddhismen skrift Udānavarga, till vilken verser från Dhammapada lagts till.[8]
Förutom i buddhistiska texter kan influenser från Udāna också återfinnas i Upanishaderna och i heliga texter inom jainismen.[8]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Udana, 17 september 2017.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Khuddakanikaya”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/khuddakanikaya. Läst 25 september 2017.
- ^ Oliver Abeynayake (1984) (på engelska). A textual and Historical Analysis of the Khuddaka Nikaya. sid. 113
- ^ ”Udana – Exclamations” (på engelska). Buddhism today. http://www.buddhismtoday.com/english/texts/khuddaka/udana/index.html. Läst 8 november 2017.
- ^ Edith Feistner och Alfred Holl (2006). ”Mono-perspective views of multi-perspectivity: Information systems modeling and ‘The blind men and the elephant’” (på engelska). Acta Wexionensia (Växsjö University Press) (87). https://www.in.th-nuernberg.de/professors/Holl/Personal/Elefant_Acta.pdf. Läst 8 november 2017.
- ^ Bhikkhu Thanissaro (2012). ”Tittha Sutta: Sectarians (1)” (på engelska). accesstoinsight.org. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/kn/ud/ud.6.04.than.html. Läst 8 november 2017.
- ^ Thanissaro Bhikkhu (1999). ”Canki Sutta: With Canki” (på engelska). accesstoinsight.org. https://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.095x.than.html. Läst 7 november 2017.
- ^ Nakamura (1980) (på engelska). Indian Buddhism. Motilal Banarsidass, Delhi
- ^ [a b c d] Hinüber, Oskar von (2000) (på engelska). A Handbook of Pāli Literature. Walter de Gruyter, Berlin. sid. 45-46. ISBN 3-11-016738-7
- ^ L. S. Cousins (1984) (på engelska). Buddhist Studies in Honour of Hammalawa Saddhatissa (red. Dhammapala, Gombrich och Norman. University of Jayawardenepura. sid. 56
- ^ T. W. Rhys Davids och T.W. & William Stede (red) (1921-1925) (på engelska). The Pali Text Society's Pali–English Dictionary. Pali Text Society, Chipstead. sid. 348