Majjhima Nikaya

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Majjhima Nikāya , är en av de fem nikayor, eller samlingar, som ingår i Sutta-pitaka, vilken är en av ”de tre korgarna” i Tipitaka. Majjhima Nikāya, majjhimanikāya, är pali och betyder ungefär "Samlingen av medellånga samtal".[1]

Denna nikaya är den andra delen i Suttapitaka och nedtecknades mellan 300 f. Kr. och 200 e. Kr.[1] Nikayan består av 152 samtal som tillskrivs Buddha och hans främsta lärjungar.[2]

Struktur och innehåll i nikayan[redigera | redigera wikitext]

Bhikkhu Bodhi beskriver samlingen i introduktionen till sin översättning ungefär så här:

Om Majjhima Nikāya skulle beskrivas med ett enda uttryck, för att särskilja den bland verken i Palikanonen skulle det vara att samlingen kombinerar den största variationen av sammanhang med de mest omfattande och djupa kunskaperna om läran. [en 1][3]

Nikayans 152 samtal är uppdelade i tre delar med vardera fem kapitel. Alla kapitlen utom det sista innehåller tio samtal. Det sista innehåller följaktligen 12 samtal.[4]

Namn Engelskt namn[3] Nr på första

samtalet

Mūlapaṇṇāsapāḷi The Root Fifty Discourses
Mūlapariyāya Vagga The Division of the Discourse on the Root 1
Sīhanāda Vagga The Division of the Lion's Roar 11
Opamma Vagga The Division of Similes 21
Mahāyamaka Vagga The Great Division of Pairs 31
Cūḷayamaka Vagga The Shorter Division of Pairs 41
Majjhimapaṇṇāsapāḷi The Middle Fifty Discourses
Gahapati Vagga The Division on Householders 51
Bhikkhu Vagga The Division on Bhikkhus 61
Paribbājaka Vagga The Division on Wanderers 71
Rāja Vagga The Division on Kings 81
Brāhmaṇa Vagga The Division on Brahmins 91
Uparipaṇṇāsapāḷi The Final Fifty Discourses
Devadaha Vagga The Division at Devadaha 101
Anupada Vagga The Division of One by One 111
Suññata Vagga The Division of Voidness 121
Vibhaṅga Vagga The Division of Expositions 131
Saḷāyatana Vagga The Division of the Sixfold Base 143

Valda sutror[redigera | redigera wikitext]

I Uparipaṇṇāsapāḷi, de avslutande femtio samtalen, återfinns Ānāpānasati Sutta som är den 118:e sutran[a] Den ligger i Anupada Vagga och behandlar som framgår av namnet ingående ānāpānasati, tekniken för andning med medveten närvaro.[5] Det är en meditationsteknik som Buddha lärde ut i ett flertal sutror och en vanlig meditationsteknik inom olika grenar av buddhismen – tibetansk buddhism, Zen, Tiantai och Theravadabuddhism – men även inom västerländska program för mindfulness.

Direkt påföljande sutra Kāyagatāsati Sutta behandlar också mindfulness, men genom kontemplation, och kan således ses som en kompletterande beskrivning till Ānāpānasati Sutta. Den avslutar med en beskrivning av de tio förmågor som mindfulness i förlängningen kan ge: Att övervinna missnöje och glädje, att övervinna fruktan, att stå emot smärta, temperatur och elementen, att nå de fyra meditationstillstånden i Dhyana (enligt palikanonen), att få "övernaturliga krafter" (t.ex. att gå på vatten och att gå genom väggar), övernaturlig hörsel, psykiska krafter, att minnas tidigare liv, att "se med det gudomliga ögat" och att bli fullt medveten.[6]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ pali heter ett kapitel sutta, medan det på sanskrit heter sutra.

Likheten med Madhyama Āgama[redigera | redigera wikitext]

Majjhima Nikāya överensstämmer i innehåll med Madhyama Āgama ("Samling av medellånga samtal") som ingår i Sutra Pitikas.

En fullständig översättning av Madhyama Āgama från Sarvāstivāda-inriktningens version finns i den Kinesiska buddhismens skriftkanon där den går under titeln Zhōng Ahánjīng (中阿含經). Denna version av Madhyama Āgama består av 222 sutror, att jämföra med de 152 sutror som ingår i Majjhima Nikāya.[7]

Valda översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Bhikkhu Nanamoli och Bhikkhu Bodhi, The Middle Length Discourses of the Buddha: A Translation of the Majjhima Nikaya (1995), Wisdom Publications, Somerville, ISBN 0-86171-072-X
  • Mahapandit Rahul Sankrityayan från prakrit till hindi.[8]
  • I.B. Horner, The Book of Middle Length Sayings (1954-1959), 3 volymer, Pali Text Society, Bristol
  • David W. Evans, Discourses of Gotama Buddha: Middle Collection i förkortad version (1991), Janus Publications

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Majjhima Nikaya, 8 september 2017.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Upinder Singh (på engelska). A History of Ancient and Early Medieval India: From the Stone Age to the 12th Century. Pearson. sid. 25 
  2. ^ Gotama, Buddha (2012) (på pali). Majjhima Nikaya: The Middle Length Discourses of the Buddha. CreateSpace Independent Publishing Platform. ISBN 978-1478369622 
  3. ^ [a b] Bodhi, Bhikkhu (1995) (på engelska). The Middle Length Discourses of the Buddha: A New Translation of the Majjhima Nikāya. Buddhist Publication Society, Kandy, Sri Lanka. sid. 5–11, 20. ISBN 0-86171-072-X 
  4. ^ ”Majjhima Nikaya – The Middle-length Discourses” (på engelska). accesstoinsight.org. 2007. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/index.html. Läst 4 november 2017. 
  5. ^ ”Anapanasati Sutta: Mindfulness of Breathing” (på engelska). accesstoinsight.org. 2006. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.118.than.html. Läst 4 november 2017. 
  6. ^ ”Kayagata-sati Sutta” (på engelska). accesstoinsight.org. 2007. http://www.accesstoinsight.org/tipitaka/mn/mn.119.than.html. Läst 4 november 2017. 
  7. ^ Damien Keown (2004) (på engelska). A Dictionary of Buddhism. Oxford University Press 
  8. ^ R.S. Sharma (på engelska). Rethinking India's Past. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-569787-2 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ If the Majjhima Nikāya were to be characterised by a single phrase to distinguish it from among the other books of the Pali Canon, this might be done by describing it as the collection that combines the richest variety of contextual settings with the deepest and most comprehensive assortment of teachings.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]