Svagdricka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Svagdricka från Tallåsens bryggeri

Svagdricka är en jäst maltdryck med låg alkoholhalt. Svagdricka var vardagsdryck i stora delar av Europa redan under medeltiden och bryggdes /traditionellt i hemmen.[1] Högsäsong för svagdricka var under slåttern på sommaren och vid stora högtider som julen och påsken.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har svagdrickan i dag en alkoholhalt om cirka 2,0 volymprocent (förr 2,8 volymprocent alkoholhalt[2] och numera ibland 0,8[1] eller 2,1[3]) smaksatt med humle och sötad med sackarin.[4]

I början av 1900-talet fanns lokala svagdricksbryggerier runt om i Sverige och konsumtionen var då ca 35 liter per år och capita. Svagdrick var, särskilt i södra Sverige en gängse måltidsdryck, som även kunde blandas med mjölk till så kallad drickablandning. Kokt svagdricka med brödbitar eller gröt kallades ölsupa eller drickasupa, värmd dricka blandad med mjölk blev ölost.[5]

Idag återstår endast ett fåtal bryggerier och produkten är ojämnt tillgänglig i livsmedelsbutikerna; vanligast är den i december.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] "svagdricka". NE.se. Läst 18 januari 2015.
  2. ^ Födoämnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  3. ^ "Svensk lågalkoholhaltig öl från Kopparberg". Valv.se. Läst 18 januari 2015.
  4. ^ Samuel Karlsson: Levande industriminnen - människorna och miljöerna, Bilda Förlag, Stockholm 2005, ISBN 91 574-7765-5, kapitlet om Borns Bryggeri, sid 55-58
  5. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Jean Lindberg: Handbok för svagdricks-bryggare och mältare: praktiskt-teoretiskt utarbetad på grund af egna tjugoåriga erfarenheter och med tillgodoseende af verldsberömda auktoriteters vetenskapliga upptäckter, G. Chelius Förlag 1892