Julmust

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Julmust
Glass of Swedish must.jpg
Ett glas med julmust.
Information
Typmörk läskedryck med malt, humle
Tillverkareflera tillverkare
Användningsområdemåltidsdryck
Utvecklad1900-talet (som julöl); 1922 (som julmust)
Patenteradhemligt essensrecept (Roberts AB)

Julmust är en läskedryck som huvudsakligen konsumeras i Sverige omkring juletid. Under påsken benämns drycken påskmust,[1] och resten av året kan den säljas som must.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Svensken Harry Roberts, son till läskedrycksfabrikören Robert Roberts, fick ursprungligen receptet ifrån Tyskland, där han hade studerat kemi och i dessa kretsar fått höra talas om receptet. Roberts, som var nykterist, inspirerades av drycken och såg en möjlighet att lansera den som ett alkoholfritt alternativ till framför allt portern och ölen, som vid den här tiden flödade på de svenska middagsborden.

År 1910 grundades läskedrycksföretaget AB Roberts i Örebro, bland annat med Roberts Julöl (sic) i sortimentet.[2] Företaget lanserade samma år även Champis, som ett alternativ till mousserande vitt vin;[2] inom samma produktsortiment lanserades nio år senare Pommac.

Från julöl till julmust[redigera | redigera wikitext]

Försäljningen av Roberts Julöl gick trögt under de första åren. I samband med förbudsomröstningen 1922 och det statliga alkoholmonopol som infördes i Sverige i samband med detta sköt försäljningen dock i höjden. Roberts AB:s julöl fick detta år konkurrens från dryckesföretaget Fructus, som lanserade sin egen Jul-Must essens och fick god försäljning för sin produkt som man beskrev som "En guldflod i Juletid".[3]

I slutändan kom dock Roberts extrakt att vinna det alkoholfria juldryckskriget. I slutet av decenniet bytte Roberts Julöl också namn till Julmust.[3]

Bidragande orsak till dryckens framgång var att den av berörda myndigheter kunnat klassas som läskedryck istället för som maltdryck; detta gav en lägre skatt (läskedrycker fick först 1940 samma skattesats som maltdrycker). Dessutom klingade det nya namnet – efter bytet från julöl till julmust – mer positivt, med en bredare målgrupp.[3]

Däremot jämfördes julmusten länge med andra maltdrycker (som öl och svagdricka), åtminstone inom bryggerinäringen. 1931 gjordes reklam för julmust i branschtidningen Bryggeri-Tidning med orden ”Speciell jul-dryck, mörk, fyllig. Välsmakande. Väl humlad.”[3]

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Därefter har julmusten alltmer befäst sin ställning som den särskilda juldrycken, tillverkad av ett antal olika dryckesföretag men alla i regel med Roberts AB:s essens som bas. Runt påsk säljs påskmust och under resten av året kan även must förekomma med identisk smak. Flera dryckesföretag har också lanserat lagrad julmust[4] och även lagrad påskmust.

Under senare år har försäljningsstart för julmust i många fall skett tidigare under hösten, ofta redan i oktober.[5]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Receptet för julmustsextraktet som säljs till bryggerierna av AB Roberts är hemligt; endast tre personer känner till de exakta ingredienserna.[6] Förutom hemliga smakgivare ingår kolsyrat vatten, sötningsmedel, humle- och maltextrakt, karamellfärg, citronsyra & konserveringsmedel. Totalt ingår ett 30-tal ingredienser.[7]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Julmust och påskmust är samma sak, förutom att de säljs vid olika tider på året och med olika etiketter.[1] Bryggeriet Carlsberg i Sverige har bekräftat det. Om smaken upplevs olika kan det bero på andra faktorer som lagringstid, sinnesstämning och omgivning.[8]

Apotekarnes har sålt Årsmust, en något mörkare must. Den bytte 2019 namn till Vintermust, något som uppmärksammades då det missförstods som att julmusten bytt namn.[9]

Försäljning[redigera | redigera wikitext]

Julmust i glasflaska.

I Sverige konsumerades 45 miljoner liter julmust under december månad 1999. År 1999 stod julmust för ungefär 50 procent av den totala läskförsäljningen i december.[10]

Bland de typiska julmustmärkena återfinns Apotekarnes, Nygårda, Stockmos, Grebbestad Bryggeri, Herrljunga Cider, Guttsta Källa, Zeunerts, Harboes bryggeri, Kopparbergs Bryggeri, Krönleins, Three Hearts, Åbro Bryggeri och Vasa Bryggeri. Det säljs även en mängd lokalproducerad julmust på många svenska orter, dessa säljs dock endast i små upplagor och når sällan de stora butikerna. Flera butiker säljer julmust av eget märke.

Julmust och Coca-Cola[redigera | redigera wikitext]

I Sverige resulterar julmustens popularitet i att försäljningen av andra läskedrycker minskar med omkring 50 procent under december varje år (publicerat 1999).[10] Coca-Cola har på olika sätt försökt öka sin försäljning kring jul. Flera gånger har man, utan resultat, försökt köpa rättigheterna till det hemliga julmustreceptet. År 1995 sade Coca-Cola upp alla sina avtal med Pripps, eftersom Pripps vägrat ge efter för Coca-Colas krav på att sälja mer Coca-Cola under december på bekostnad av bland annat julmust.[källa behövs]

Särskilt i början av 2000-talet satsade Coca-Cola på stora årliga julkampanjer för att försöka få svenskarna att dricka mer Coca-Cola till julmaten. Huvudsyftet var inte att försöka konkurrera ut julmusten, utan att Coca-Cola också skulle bli en tradition på julbordet. Till julen 2004 lanserade man en egen julmust under namnet Bjäre Julmust i södra Sverige. Varumärket ägs sedan 1997 av The Coca-Cola Company och härrör från AB Bjäre Industrier;[11] Coca-Colas namn återfanns endast finstilt på etiketten. Drycken lanserades i hela Sverige till 2005. Under 2007 såldes Bjäre-julmusten enbart genom McDonald's. Produkten togs bort 2008, men återkom 2011.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Känner du skillnad på julmust och påskmust?”. Elle mat och vin. 9 april 2017. https://www.ellematovin.se/vet-du-vad-skillnaden-ar-mellan-julmust-och-paskmust/. Läst 11 november 2019. 
  2. ^ [a b] Anna Carlstedt (2015-01-07) Mannen som uppfann julmust Arkiverad 20 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine., Accent, läst 2016-07-20
  3. ^ [a b c d] Rosengren, Amelie (21 december 2014). ”Julmust – om tomten själv får välja”. restaurang.se. http://restaurang.se/kuriosum.php?id=61. Läst 24 januari 2020. 
  4. ^ Liljevall, Sune (4 december 2010). ”Julmusten firar 100 år”. arbetarbladet.se. https://www.arbetarbladet.se/artikel/julmusten-firar-100-ar. Läst 24 januari 2020. 
  5. ^ ”Julmust och pepparkaka – i oktober?”. ostgota.lokaltidningen.se. 7 oktober 2019. https://ostgota.lokaltidningen.se/nyheter/nyheter_lokala_mjolby/2019-10-07/-Julmust-och-pepparkaka-%E2%80%93-i-oktober-5987328.html. Läst 24 januari 2020. 
  6. ^ Lapidus, Arne (13 december 2010). ”Ett älskat svenskt julmusterium”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/dokument/ett-alskat-svenskt-julmusterium/. Läst 22 mars 2013. 
  7. ^ Mattsson, Karl-Gustaf (15 december 2006). ”Med julmust i blodet”. Metro. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120829213154/http://www.metro.se/noje/en-svenska-klassiker/Objflo!14_4458-23/. Läst 1 december 2011. 
  8. ^ ”Påskmust julmust samma?”. Stowr. https://www.stowr.se/artiklar/den-faktiska-skillnaden-pa-paskmust-och-julmust. Läst 25 december 2020. 
  9. ^ ”Apotekarnes svar – efter ilskan mot ny julmust”. Expressen. 4 november 2019. https://www.expressen.se/nyheter/apotekarnes-svar-efter-ilskan-mot-ny-julmust/. Läst 11 november 2019. 
  10. ^ [a b] Ekman, Josefin (20 december 1999). ”Julmust eller Coca-Cola?”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9912/20/colamust.html. Läst 22 december 2010. 
  11. ^ ”AB Bjäre Industrier”. Grisfötter och wienerkorv på burk. Regionmuseet Kristianstad. 15 oktober 2007. http://mathistoria.blogg.se/2007/october/ab-bjare-industrier.html. Läst 22 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]