Hoppa till innehållet

Svarta örnen

Från Wikipedia
Svarta örnen
(The Eagle)
Svarta örnen
Svarta örnen
RegissörClarence Brown
ProducentJohn W. Considine Jr.
Joseph M. Schenck
ManusHanns Kräly
George Marion Jr.
Baserad påDubrovskij av
Aleksandr Pusjkin
FotografGeorge Barnes
KlippningHal C. Kern
ProduktionsbolagArt Finance Corporation
DistributionUnited Artists
Premiär8 november 1925
Speltid73 minuter
LandUSA
Språkengelska
IMDb SFDb
Svarta örnen

Svarta örnen (engelska: The Eagle) är en amerikansk stumfilm från 1925 regisserad av Clarence Brown. Manuset baserades löst på Aleksandr Pusjkins roman Dubrovskij från 1841.[1][2]

Vladimir Dubrovskij är en ung kosacklöjtnant som tjänstgör i ryska armén. Han väcker Katarina den storas intresse och efter att ha avvisat hennes amorösa inviter tvingas han fly till sin barack. Där finner han ett brev från sin far som ber Vladimir ingripa för hans räkning då en granne, Kyrilla Troekouroff, försöker ta ifrån fadern hans egendomar. När han återvänder till det kejserliga palatset upptäcker han att det finns ett pris på hans huvud.

Vladimir återvänder hem och hittar sin far döende i en bondes stuga. Han svär att hämnas på Kyrilla och blir Svarta örnen, ledare för ett rövarband som tar de fattiga och förtrycktas parti. Han nästlar sig in i Kyrillas hem genom att förklä sig till hans dotters fransklärare. Vladimir förälskar sig i dottern (Mascha) och släpper sina planer på hämnd. Han grips sedan av tsarinnans trupper och döms till döden, Mascha gifter sig med honom i fängelset och tsarinnan ångrar dödsdomen och iscensätter en falsk avrättning. Efter skenavrättningen tillåter hon de nygifta att lämna landet.

  Rudolph Valentino  –  Vladimir Dubrovskij
  Vilma Bánky  –  Mascha Troekouroff
  Louise Dresser  –  Katarina II
  Albert Conti  –  Kuschka
  James Marcus  –  Kyrilla Troekouroff
  George Nichols  –  domare
  Carrie Clark Ward  –  Aurelia
  Michael Pleschkoff  –  kapten Kuschka
  Spottiswoode Aitken  –  Dubrovskijs far
  1. ^ The Eagle. American Film Institute. Läst 12 mars 2017.
  2. ^ Hall, Mordaunt. (9 november 1925). The Screen. The New York Times. Läst 12 mars 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]