Svarthuvad trupial

Från Wikipedia
Svarthuvad trupial
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrupialer
Icteridae
SläkteIcterus
ArtSvarthuvad trupial
I. graduacauda
Vetenskapligt namn
§ Icterus graduacauda
AuktorLesson, 1839
Utbredning

Svarthuvad trupial[2] (Icterus graduacauda) är en fågel i familjen trupialer inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer huvudsakligen i Mexiko, men även in i södra Texas i USA. Arten minskar i antal men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad trupial är en relativt stor (21,5–24 cm) och långstjärtad medlem av släktet Icterus. Adult fågel har svart huva, grön rygg, svart stjärt och svarta vingar med ett vitt vingband, gult band i nacken och gul undersida. Könen är ovanligt lika varandra.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången består av några få låga och långsamma, melankoliska visslingar som i engelsk litteratur återges som "hoooo, heeeowee, heeew heweee". Den har liknats med en människa som lär sig att vissla. Lätet beskrivs som ett oentusiatiskt "tooo" eller "oooeh"; även en serie med stigande, hårda "jeeek, jeeek...".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad trupial delas in i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • graduacauda/audubonii-gruppen
    • Icterus graduacauda graduacauda – förekommer i södra delen av mexikanska platån
    • Icterus graduacauda audubonii – förekommer i södra Texas (nedre Rio Grande Valley) och östra Mexiko (Tamaulipas)
  • dickeyae/nayaritensis-gruppen

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Svarthuvad trupial hittas i täta skogsområden med buskig undervegetation. Den ses ensam eller i par, på jakt efter insekter, larver, frukt och nektar. Fågeln häckar mellan april och juni i USA och mellan april och september i Mexiko. Den lägger troligen två eller tre kullar per häckningssäsong.[4][5]

Svarthuvad trupial är utsatt för boparasitism av brunhuvad kostare. I Texas har över hälften av alla bon kostareägg i sig.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världsbeståndet uppskattas till 3,5 miljoner vuxna individer.[7]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågeln kallades tidigare audubontrupial på svenska, hedrande den amerikanske ornitologen John James Audubon. Den tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Det vetenskapliga artnamnet graduacauda betyder "stegstjärtad", efter latinets gradus eller graduus för "steg" och cauda, "stjärt".[8]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2020 Icterus graduacauda . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 januari 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 397. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Fraga, R. (2020). Audubon's Oriole (Icterus graduacauda). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62246 7 april 2020).
  6. ^ Audubon's Oriole Faktablad om svarthuvad trupial på allaboutbirds.org
  7. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019. Hämtas från http://pif.birdconservancy.org/ACAD Arkiverad 29 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine..
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]