Sven Hempel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Sven Svante Hilding Hempel, född den 24 november 1896 i Solna församling, Stockholms län, död den 16 november 1944 i Sundbyberg, var en svensk målare och tecknare.

Sven Hempel började sin konstnärliga bana med studier på Althins målarskola 1919 och senare 1921-24 studerade han på Konsthögskolan. Där hade han bland annat Sven Erixson som studiekamrat och mycket god vän, med vilken han skulle göra flera studieresor utomlands, bland annat till Italien i början av 1920-talet.

Hempel debuterade 1925 på Göteborgs konsthall tillsammans med Carl J Alexanderson, Martin Emond, X:et, Paul Källström och Rudolf Persson under benämningen Fri konst. Samma grupp utökad med Gustaf och Märta Alexanderson och Gustaf Arnér, det vill säga Nio Unga ställer sedan ut på Liljevalchs i Stockholm 1926, 1929 och 1932, då gruppen upplöses.

Hempels motivkrets är i mycket densamma som de övriga medlemmarna i Nio Unga, det vill säga proletärernas och fattigfolkets värld, de trista förstadskvarteren, fabrikerna osv. Hempel kom under 1930-talet alltmer att ägna sig åt landskapsmåleri där han också tar upp arbetslivet på landet, arbetet på åkern, i [bykstugan eller i ladugården. Han övergår sedan till mer religiöst färgade bilder med visionär drömlik prägel.

Minnesutställning på, Färg och Form 1945, utställning på Hantverkshuset i Umeå tillsammans med verk av vännen Eric Hallström, 1951 och ytterligare en minnesutställning i Olle Olsson-huset i Solna, år 1997.

Representerad vid Moderna museet[1] i Stockholm och Malmö museum.

Han gjorde teckningar till Ferlins dikter och till Moa Martinson och Gustaf Fröding.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Moderna museet